Annons:
Så påverkas kroppen under graviditeten

Så påverkas kroppen under graviditeten

I början av graviditeten bildas en ökad mängd hormoner i äggstockarna och hypofysen. När moderkakan tar över fostrets tillväxt börjar den producera stora mängder graviditetshormoner.
 
Hormonerna påverkar celler och vävnader i den gravida kvinnans kropp och ger signaler till förändring.
 
Många organ och kroppsfunktioner påverkas därför under graviditeten, men förändringarna försvinner efter förlossningen:
 
  •   Brösten blir större.
  •   Livmodern växer.
  •   Tarmarna vidgas och arbetar långsammare.
  •   Blodkärlen vidgas, ådrorna på benen kan därför bli mer synliga.
 
Blödning
Under den första delen av graviditeten kan du tillfälligtvis få en blödning. Det kan hända när ägget fäster i livmodern. En större blödning kan också vara tecken på missfall. Om du får större eller upprepade blödningar bör du därför alltid kontakta läkare eller din mödravårdscentral.
 
Flytningar
Du kan få ökade flytningar under den första tiden och det är också vanligt med rikligare, slemmig och ofärgad flytning av och till under graviditeten. Sådan flytning är normal och beror på att vävnaderna i slidan blir blodrikare och lättare avger vätska.
 
Om du får en infektion i slidan kan flytningen bli missfärgad eller lukta illa. Svampinfektion är ett vanligt tillstånd under graviditet. Flytningen beskrivs då som, vit, tjock nästan kesoliknande, ofta med en irriterande klåda. Orsaken är ofta förändrat pH i slidan.
 
Har du haft lätt att få svampinfektioner tidigare, exempelvis vid p-piller-användande, återkommer besvären ofta under graviditeten. För infektioner och klåda kan du få behandling med svampmedel i form av vagitorer och salva. Svampinfektionen påverkar inte graviditeten, och är inte farligt för fostret. Klådan kan ibland dock vara mycket besvärande. Har du problem med svampinfektioner så prata med din barnmorska på MVC.
 
En stor del av gravida kvinnor (20%) är "bärare" av B-streptokocker i slidan och/eller urinen. Dessa bakterier kan ibland ställa till bekymmer. Man har i studier visat att bärare av streptokocker har lättare att få för tidig vattenavgång, och ibland prematur födsel.
 
Alla studier visar dock att behandling med antibiotika om man finner att kvinnan är bärare av B-streptokocker inte löser problemet. Om kvinnan inte har några besvär, eller att vattnet inte har gått, behandlar man ej dessa infektioner under graviditeten.
 
Är man bärare av streptokocker skall man dock ha antibiotikabehandling vid vattenavgång utan värkar samt under förlossningen. Detta för att främst barnet inte skall drabbas av allvarliga infektioner under förlossningen.
 
Halsbränna
Halsbränna beror på att det sura maginnehållet kommer upp i halsen. Undvik fet, starkt kryddad eller rökt mat. Drick högst tre koppar kaffe per dag. Ät inte för stora måltider sent på kvällen.Att äta små mål lite oftare brukar vara en bra regel för dem som har lätt för att få halsbränna. Mineralvatten kan lindra liksom mandel och nötter. Det finns medicin mot halsbränna på apoteket.
 
Håll och kramp
Många gravida kan plötsligt få håll i sidan. Några har under långa perioder en öm punkt på ett visst ställe i magen eller i bröstkorgskanten. Ibland kan detta bero på fostrets läge i livmodern, ibland kan en ihållande smärta på en viss punkt i buken bero på cirkulationsstörning i muskelknutor (myom) i livmodern. Detta är ofarligt, men vid ihållande smärta bör du kontakta din förlossningsavdelning.
 
Under senare delen av graviditeten kan det inträffa att du vaknar upp med kraftig kramp i vaden. Böj upp foten och tryck den hårt mot sänggaveln eller golvet, så brukar det släppa.
 
Kissnödighet
I början när livmodern vidgas och börjar växa kan den trycka på urinblåsan, så att du får trängningar och måste kissa oftare än annars. Detta problem kan fortsätta under hela graviditeten.Hydronefros = njurstas. Fysiologiskt vidgas kvinnans högra njure under graviditeten. Detta beror på att livmodern anatomiskt lutar något åt höger och trycker på urinledaren och njuren. För det allra mesta orsakar inte detta något besvär, men en del kvinnor kan få rejält ont, ofta bak i ryggen och flanken.
 
Vid ihållande smärta bör din förlossningsavdelning kontaktas. För att ställa diagnosen görs oftast ett helt ofarligt ultraljud över njurarna. Här kan man mäta njurbäckenets vidgning och bedöma om vidgningen är inom acceptabel nivå.
 
I vissa fall kan en avlastning av njuren vara nödvändig, om man bedömer att vidgningen är för stor. Besvären försvinner när barnet är fött.
 
Ont i ryggen
Det är vanligt med ryggbesvär särskilt under senare delen av graviditeten. Det har att göra med belastningen från livmodern och viktuppgång, men också att ledband i ryggrad och höfter luckras upp.
 
Uppluckringen skall ske fysiologiskt, för att barnet skall kunna födas fram under förlossningen. Ibland sker denna uppluckring tidigt i graviditeten och leder till bevärliga smärttillstånd från rygg och bäcken. Vid svåra besvär kan ett "bälte" utprövas av sjukgymnast.
 
Detta brukar ge en känsla av stöd, samt att bäckenet "håller bättre samman". Vid lättare besvär kan det ibland kännas skönt att spänna ett brett skärp under magen som stöd.
Läs mer: Uppluckring av bäcken (Reportage)
 
Vid ryggbesvär kan det vara skönt att vila ryggen genom att ligga ner en stund mitt på dagen om du känner dig trött. Bäst är att ligga på sidan med ena eller både benen böjda.
 
Om du sitter länge och jobbar kan du ha en liten kudde i svanken som stöd. Lyft inte i onödan och särskilt inte tunga saker. Motion och gymnastik gör dina muskler starka och smidiga och förebygger ryggsmärtor.
 
Strimmor på magen
Det är ganska vanligt med blåaktiga strimmor i huden på mage, bröst och lår. Det beror på att huden tänjs ut och att den elastiska vävnaden i huden påverkas av graviditetshormonerna.
 
Strimmorna bleknar efter förlossningen liksom de bruna fläckar i huden som kan uppträda i ansiktet och på kroppen. De bruna fläckarna ökar om du solar. Det är i och för sig inte mer skadligt med sol än vanligt men du bör sola med måtta när du är gravid. Detta gäller även solande i solarier.
 
Sugen på vissa saker
Det händer ibland under graviditeten att man får en stark längtan efter en speciell maträtt eller smak. Lust att äta havregryn, råa grönsaker, choklad är exempelvis vanligt. Du kan få avsmak för viss mat också.
 
Svullnad
Det är inte ovanligt att ben, fötter och även händer svullnar under graviditeten. Det beror på att mer vätska binds i kroppen och att ett överskott samlar sig, speciellt på kvällen efter en ansträngande dag.
 
En sådan svullnad är normal och brukar försvinna efter en natts sömn eller en stunds sängläge. Det kan vara bra att höja fotändan av sängen, så att fötterna kommer högt.
 
OBS Om det ena benet svullnar, och gör ont bör din förlossningsdelning kontaktas. Risken att drabbas av blodpropp är ökad under graviditet, och plötsligt påkommen smärta och svullnad från ena benet skall alltid undersökas av läkare.
 
Trög mage
Under graviditeten vidgas tarmarna mer än vanligt och arbetar samtidigt långsammare. Man kan därför bli trög i magen. Försök att äta fiberrik kost så ofta som möjligt, t ex morötter och fullkornsbröd.
 
Det är bra att dricka mycket vatten och motion gör att tarmarna arbetar bättre. För en del kvinnor kan järntillskott orsaka trög mage.
 
Trötthet och illamående
Många kvinnor känner i början av graviditeten en oförklarlig trötthet, särskilt på kvällarna. Det är också vanligt med illamående, speciellt på morgnarna. Illamåendet kan förstärkas eller försvagas beroende på vad du känner och hur du mår rent allmänt.
 
Till viss del kan du avhjälpa illamåendet själv. Undvik sådana maträtter som du blir illamående av direkt. Det kan t ex vara ägg, mjölk eller kött. Undvik också mycket fet, stekt och kryddad mat samt kaffe, alkohol och rökning. Det är bra med mycket kolhydrater i kosten såsom bröd, honung, bananer, müsli och ris.
 
Ta det lugnt på morgonen och ät något innan du stiger upp. Ha ett kex eller en skorpa till hands när du vaknar. Det är bra att dela upp måltiderna, att äta ofta och lite. I allmänhet minskar både tröttheten och illamåendet efter tredje månaden (12-15 veckan).
 
Om illamåendet är mycket besvärligt eller inte går över kan du få hjälp av personalen på MVC, där man då kan hjälpa dig att få ofarlig medicin mot besvären. Vanliga tabletter mot graviditetsillamående är tabletter mot åksjuka.
 
Vikt
Det är normalt att gå upp 10-12 kilo i vikt under graviditeten, men det finns stora individuella skillnader. Undvik helst att gå upp för mycket i vikt.
 
Däremot ska du inte banta under graviditeten. Det kan vara skadligt för både dig och barnet. Miljögifter som lagrats i dina fettdepåer kan frigöras om du snabbt går ner i vikt och det kan påverka fostret.
 
Åderbråck
Ådrorna på benen brukar vidgas. Det beror på trycket från den växande livmodern och att vävnaden i ådrorna blir slappare. Det kan ge åderbråck, som kanske inte alltid försvinner efter förlossningen, men minskar.
 
Åderbråck i slidan kan också förekomma. Det ger svullnad och värk i blygdläpparna och det kan vara svårt att sitta. Sådana besvär brukar inte uppstå förrän den allra sista tiden före förlossningen. Dessa besvär kan ibland lindras genom ovan nämnda bälte under magen, som då avlastar från trycket.
 
Ökad puls
Hjärtat arbetar mer under graviditeten. Blodmängden ökar från omkring 4 till 6 liter och vilopulsen stiger från 70-75, vid graviditetens början, till 80-85 vid slutet av graviditeten. Fostret får sin egen blodcirkulation så snart hjärtat bildats, vilket sker ungefär i sjätte veckan.
 
Ömma bröst
Bröstkörtlarna börjar tidigt under graviditeten att växa och utvecklas för att kunna producera mjölk. Brösten blir större, spänner och ömmar ungefär som före mens. Bröstvårtan och vårtgården växer också och brukar bli mörkare i färgen.
 
Texten är faktagranskad av Eva Itzel förlossningsläkare på Södersjukhuset.
Texten är publicerad i samarbete med Trygg-Hansa och www.tryggabarn.nu.
Annons