Annons:
Samspelet viktigt för barnets språkutveckling

Samspelet viktigt för barnets språkutveckling

Redan då det lilla barnet föds börjar vi samtala med det. Vi försöker då få en konversation med barnet. Vi använder olika ljud, pratar och grimaserar och väntar på respons. Redan då börjar det sociala samspelet.
 
Så snart som efter några veckor kan man se hur barnet börjar producera naturliga reaktioner som att le, gestikulera eller svara med ett gurgel. Då svarar du som förälder och det är genom det här samspelet som barnen lär sig språk och kommunikation.
 
När börjar barnet prata?
– Ofta brukar man prata om att man ska börja med sina första ord vid ett års ålder. Vid två år ska man ha sin första tvåordsmening och vid tre år ska man ha en treordsmening. Men detta är väldigt grovt, menar Ulrika Ahlbäck logoped, det är ju förstås väldigt olika från barn till barn. I den normala språkutvecklingen, upp till 4-5 år, är det nästan alltid så att man förstår mer än vad man kan säga.
 
– När barnet börjar prata är det viktigt att vi svarar. Det räcker inte att jag som vuxen pratar till mina barn och att de pratar till mig utan det vi vill uppnå är att vi pratar till varandra. Vi vuxna använder i bland ett krångligare och svårare språk än vad våra barn begriper men det förstår vi ju inte om vi bara pratar till barnen, säger Ulrika.
 
– Och vill man stimulera sitt barn och sitt barns språkutveckling vilket de flesta vill kan man säga efter. T.ex. om barnet säger tatan och menar kakan så säger den vuxne – just det kakan – du vill ha kakan. Ett mindre bra sätt att säga det på är – nej det heter inte taka utan kaka. Det bästa är att ge tillbaks. Barnet måste själv höra skillnaden för att sen kunna göra skillnad på språkljuden.
 
Detta menar också Gunilla Ladberg, fil doktor i pedagogik. 
– Att rätta barnet när det säger fel riskerar att skapa osäkerhet. Alla små barn gör massor av språkfel som rättar till sig av sig själv när de hör andra tala.
 
Gunilla Ladberg, vars ena huvudintresse är barns utveckling och lärande, speciellt då språkinlärning, säger att den vuxne bör leka med språket för att uppmuntra små barns språkutveckling. Hon menar att grunden för språket är glädje, trygghet och rytm. 
 
– Rörelse och rytm som är så lustfyllt stimulerar språkglädjen. Ramsor kan vara helt obegripliga, det gör ingenting. Här handlar det inte om att logiskt förstå utan att bli glad i språket. Att berätta roliga eller spännande saker för barnet stimulerar uttrycksförmågan. Och spännande för ett litet barn kan ju vara något så litet som en nyckelpiga.
 
Gunilla Ladbergs tips för att uppmuntra barns språkutveckling:
  • lek med språket – rim, ramsor t.ex. fingerramsor, kroppslekar, rörelselekar. Rimma på namnet, klappa ord, vänd på ord
  • rörelse och rytm stimulerar språkglädjen
  • berätta spännande saker för ditt barn
  • väck tidigt lusten till läsning genom att läsa en massa roliga böcker vilket stimulerar ordförrådet
Kommunikation
Barn älskar uppmärksamhet och vill bli hörda. Det är viktigt att uppmärksamma barnets egna initiativ till kommunikation fortsätter Ulrika Ahlbäck. Att vara lyhörd som vuxen och vänta in och givetvis då också svara. Barnet behöver ofta tid att tänka innan de ibland hittar orden. Det är lätt att som vuxen ”hjälpa” barnet och ta ordet ur dess mun. Det blir ju faktiskt mest stressigt för barnet. Vänta in barnet och bekräfta sedan vad som sagts. Då ger man feedback både på språkljuden och på meningsbyggnad. Bekräfta på detta sätt bör man göra upp till barnet är 3–4 år.
 
Logopedens tips på vad man bör tänka på i barnets språkutveckling:
  • Kommunikation – prata till ditt barn och låt barnet svara och prata till dig.
  • Lyssna – på vad ditt barn säger och visa ett intresse
  • Vänta in – ha tålamod. Barnet måste få ta tid på sig att prata och inte känna sig stressad.
  • Ge tillbaka – bekräfta det barnet sagt t.ex. barnet säger tata och du säger: ja just det kakan.
 
Hur upptäcker jag att mitt barn har problem med språket?
Ulrika menar på att detta brukar man märka det första levnadsåret. Och då handlar det mycket om kontakt, ögonkontakt, att barnet kan rikta sig mot något som den vuxne uppmärksammar och samspela med den vuxne kring det. T ex om den vuxne pekar på nallen och om han/hon lockar lite och visar på ett tydligt intresse så kan barnet också rikta sig mot nallen och ta ögonkontakt med den vuxne och tillsammans kan man prata om nallen och leka med den. Men barn som inte kan detta där finns det skäl till oro tycker jag. Om barnet inte kan rikta sig mot ett föremål som någon annan uppmärksammar så har barnet heller inte förförståelsen till varför det ska kommunicera. 
 
När finns det skäl till oro i barnets språkutveckling?
Ulrika Ahlbäck menar att:
  • om ett barn inte klarar treårstestet på BVC
  • om ett barn inte är intresserat av samspel och inte ger den här delade uppmärksamheten redan tidigt
  • om ett barn är väldigt tyst och det här ömsesidiga i kommunikationen saknas eller finns väldigt lite av.
Kom ihåg att detta tillhör det normala i språkutvecklingen:
  • alla barn utvecklas olika och olika fort, också i språkutvecklingen
  • att inte alla barn börjar sin tvåordsmening vid tvåårsålder, vissa tidigare och en del senare. Det är som sagt väldigt grovt.
  • nästan alla barn stammar i en viss ålder, och de allra flesta växer ifrån det.
  • många barn väljer bort vissa bokstäver för att de inte kan uttala dem vilket är väldigt vanligt och något som oftast kommer sen av sig självt.
Länktips
Barnlogopedmottagningen (www.blom.just.nu) i Borås har en fantastiskt bra sida på nätet om språkutvecklingen. De tar upp: tal- och språkutveckling, tal- och språksvårigheter, tips och lekar för att utveckla ditt barns tal och språk, tips om datorprogram samt tips om olika böcker att läsa för ditt barn etc.
 
Föreningen för talpedagoger i förskolan i Stockholm med omnejd. Här finns bland annat tips och råd för att hjälpa barn med tal och språksvårigheter.
 
Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn. Är dels en handikapporganisation, dels en hem- och skolorganisation för döva, hörselskadade och språkstörda barn, ungdomar och deras familjer.
 
Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR).
 
Text: Annika Persson, tvåbarnsmamma från Åhus. Frilansande skribent och fotograf
Annons