Störtförlossning – smärtsamt men går över snabbt

Vad är skillnaden på en ”normal” förlossning och en störtförlossning?

Generellt sätt brukar man prata om att en vanlig förstagångsförlossning normalt varar i cirka tio timmar, och för en som har fött barn tidigare brukar en förlossning ta cirka åtta timmar – från att värkarna regelbundna till att barnet är fött. Begreppet störtförlossning används om förlossningen tar mindre än tre timmar för en förstagångsföderska, och mindre än två timmar för en omföderska. Dock är det något komplext att definiera vad som exakt räknas som en störtförlossning, eller om begreppet ens bör användas, då varje förlossning är unik och det inte finns någon exakt måttstock. Att en störtförlossning sker är mycket mer vanligt hos en omföderska än hos en förstagångsföderska. Om det skulle vara så att det går snabbt för en förstagångsföderska i första fasen, till exempel att hon öppnar sig snabbare, tar det ofta istället längre tid i den sista fasen av förlossningen.

LÄS ÄVEN: Så fungerar ett KUB-test

Mer intensiv och kan medföra komplikationer

Under en störtförlossning brukar det gå så fort att mamman har svårt att hinna med att jobba med värkarna eller ha kontroll över vad som sker. Värkarna kan även uppfattas som extra intensiva. Vanliga kommentarer om man har haft en störtförlossning är att det är förfärligt medan förlossningen pågår, men att det är skönt att det är över så snabbt.

Störtförlossningar går oftast bra för mamma och barn i slutändan, men det kan finnas vissa risker för komplikationer med att föda så snabbt. Syretillgången för barnet reduceras nämligen när man får längre, intensiva värkar eller så täta värkar utan någon riktig paus. Även blodtillförseln till barnet kan påverkas då moderkakan dras ihop samtidigt, och barnets puls går därmed ner. När värken är över ökar blodtillförseln igen och även syreintaget en aning, innan det återgår till det normala. När värkarna kommer med väldigt tätt mellanrum blir moderkakan också hopklämd under en längre tid. Ett fullt friskt barn brukar klara av sådana situationer bra, men bär man på ett barn som redan innan är svagt kan detta innebära att bebisen behöver få behandling så fort det kommer ut.

Förbered er!

Vissa är mer i riskzonen att föda med störtförlossning än andra, till exempel de som redan har fött fler än två barn, de som har någon skada på livmoderhalsen eller har tagit bort delar av den på grund av cellförändringar, eller om man födde snabbare än vanligt vid första förlossningen. Är det så att det finns tendenser till att ha en störtförlossning, kan det innebära att barnet föds redan i hemmet eller på väg till sjukhuset. Prata med anhöriga som snabbt kan ställa upp med att passa barnen i familjen eller agera skjuts till sjukhuset. Ha kontaktuppgifter till förlossningsavdelningen nära till hands om den skulle börja snabbt för att hålla kontakt med en barnmorska.

LÄS ÄVEN: Möt Emma som är doula och hjärnan bakom Förlossningspodden