Annons:
Utveckling i barnets egen takt

Utveckling i barnets egen takt

Stor, liten, rörlig, stillsam, snackglad eller tystlåten. Att föräldrar jämför sitt barn med andras är naturligt. Men barn tävlar inte om att växa fortast, de utvecklas i sin egen takt.
 
Det är inte snack om saken – din baby är den mest spännande människa som du någonsin har träffat. Och såklart berättar du mer än gärna om denna strålande intressanta och omväxlande personlighet för alla som du träffar. 
 
Och så vill du jämföra ditt eget barn med andra. Fast alla säger att man inte ska göra det så finns knappast den nyblivna förälder som inte gör det. Och som inte i sitt stilla sinne gläds över sitt oerhört försigkomna barn, eller som inom sig oroas över att barnet verkar ligga efter de andra barnen.
 
Barn utvecklas hela tiden. Den motoriska utvecklingen – utvecklingen av rörelseförmågan – samspelar med de övriga sinnenas och nervsystemets utveckling. Och det tar tid. Inte förrän bortåt 7-årsåldern är barnets motorik så gott som fullt utvecklad – först då kan barnet klara av att göra "alla" rörelser. 
 
Ylva Ellneby är förskollärare, specialpedagog, föreläsare, författare, mamma och farmor. Sedan hon blev färdig förskollärare 1965 har hon specialiserat sig på barns utveckling. 
Hon berättar att utvecklingen av barnets motorik och olika sinnen bäst sker genom barnets lek och lust att utforska. Utvecklingen följer oftast ett bestämt mönster. Det vill säga att barnet först lär sig sitta, sedan krypa, gå och springa. Det lär sig säga enstaka ord innan det kan tala i meningar. 
 
– Vad som är normalt kan variera mycket, understryker Ylva. Alla barn utvecklas i ungefär samma ordning, men olika fort. En förälder kan uppfatta sitt barn som tidigt eller sent inom något område. Uppfattas barnet som sent beror det oftast på att barnet är upptaget med att lära sig andra saker. 
 
Motorik och språk är två stora, till viss del konkurrerande utvecklingsområden. Ett barn som i 1–2-årsåldern använder mycket kraft och energi till att lära sig gå, springa, hoppa och klättra kanske inte pratar så mycket. Det samlar istället på ord och utökar sitt passiva ordförråd. När tiden är mogen, och barnet lärt sig behärska olika rörelser, finns språket där och barnet kan börja tala i ett- och tvåordssatser. 
– Det viktiga är att vara uppmärksam på att barnet förstår. Det ser man när man "läser" bilderböcker för barnet, och det får peka på föremål och händelser som den vuxne frågar efter. 
 
Genom att leka med barnet skaffar sig föräldern också god information om hur barnet tänker och uppfattar saker. 
– Om man som förälder ändå skulle känna sig orolig är det bra att prata med bvc eller med förskolepersonalen, uppmanar Ylva. De har utbildning inom området och lång erfarenhet och kan därför ge råd, stötta eller lugna. 
 
Barnets rörelseutveckling börjar med reflexrörelserna som framkallas av sinnesintryck utan viljans medverkan, sedan kommer de symmetriska medrörelserna då armar och ben eller hela kroppen rörs på en gång. Först därefter lär sig barnet att allt mer viljemässigt styra sina rörelser. 
 
Barnet måste få öva sig och upprepa rörelserna så att de blir automatiserade, det vill säga så att barnet inte behöver tänka på hur det ska göra. Då kan hon till exempel klara av att hoppa och skutta samtidigt som hon sjunger. 
Barnets inbyggda nyfikenhet driver utvecklingen. Allt som är okänt är spännande och måste utforskas. 
 
När det nyfödda barnet ligger på mage försöker det att lyfta huvudet som i början är för tungt. Så småningom kan det lyfta upp överkroppen genom att vila på underarmarna. Nu kan barnet upptäcka färgglada saker som ligger framför det. När barnet lärt sig balansera huvudet och överkroppen kan det sträcka sig efter sådant som det ser och vill ha. Det kan gripa efter föremålet och hålla kvar det. 
 
Det är viktigt att låta det vakna barnet ligga på mage så att det kan upptäcka världen framför sig, men även när det ligger på rygg kan det träna sig på att sträcka sig efter saker som finns i närheten för att undersöka dem genom att smaka, känna, lukta och lyssna. På rygg kan barnet dessutom upptäcka och utforska sina händer och fötter. På detta vis lär sig barnet att samordna sina synintryck med sina rörelser.
 
Allt det här bildar grund för den fortsatta rörelseutvecklingen. Barnets första förflyttning brukar vara att rulla runt. Först sker det liksom av misstag, men så småningom med allt större precision och åt båda hållen. Därefter är det dags att börja åla och krypa. Vid de första försöken lyfter barnet ofta både huvud, armar och ben över golvet så att det ser ut som om det vill flyga. 
 
En del barn vill hoppa över krypandet och hasar på stjärten istället, men det finns flera skäl till att man bör stimulera barnet till att krypa. Förutom att krypning tränar det viktiga kryssmönstret mellan armar och ben övar det också barnets muskler, finmotorik, rytm, ögats fixeringsförmåga och balansen.
 
Så småningom kan barnet resa sig upp. Någonstans i 1-årsåldern är balansen så god att barnet kan stå en liten stund utan stöd och några barn tar sina första steg. De flesta barn börjar gå före 18 månaders ålder och under de närmaste åren kommer de att oavbrutet öva sig att bli motoriskt allt skickligare.
– Som förälder vill man gärna stimulera och stötta sitt barn på bästa sätt, avslutar Ylva. Det viktigaste är att ge barnet många tillfällen att öva sig. Barnets självförtroende stärks genom att det känner hur det bättre och bättre behärskar en ny färdighet.
 
Motorisk utveckling
Ur Ylva Ellnebys bok Barns rätt att utvecklas
 
0–3 mån
När barnet ligger på rygg är alla lederna böjda i armar och ben. 
När barnet ligger på rygg rör det hela kroppen på en gång.
När det ligger på magen vrider barnet själv huvudet åt sidan när det måste ha luft. 
Vid magliggande kan barnet lyfta huvudet själv ett kort ögonblick.
 
3–4 mån
Huvudet kan vridas utan att armen på samma sida sträcks och den motsatta böjs.
Bra huvudbalans.
Vid magliggande kan barnet stödja på underarmarna. 
Rullar själv från sidan till ryggliggande och tvärtom.
 
5–6 mån
Gör små hopp mot underlaget om det hålls upprätt.
Kan sitta i knäet med lätt stöd mot ryggen.
Kan stödja på sträckta armar när det ligger på mage.
Kan själv rulla från mage till rygg.
 
8–9 mån
Kan sitta länge på golvet med rak rygg.
Ålar och "kryper" kanske på mage.
Kan stå med stöd om man ställer det upp.
Tar emot sig med armarna om det faller framåt eller åt sidan.
 
1 år
Tar emot sig när det faller.
Står en stund utan stöd.
Går sina första steg.
 
1 1/2 år
Står och går själv, bredbent.
Sätter sig.
Reser sig (genom att rulla över på mage).
 
2 år
Går baklänges.
Springer och stannar under gång.
Kan sparka till en boll.
Kan hoppa om man håller barnet i händerna.
 
3 år
Går bra.
Hoppar jämfota utan stöd.
Går upp och ned i trappor med stöd.
 
4 år
Hoppar långt (cirka 25 cm).
Springer bra.
Går balansgång på bred ritad linje.
Står på ett ben cirka 3–5 sek.
Går uppför och nedför trappor utan att hålla i något.
 
5 år
Reser sig från ryggliggande som en vuxen (utan att rulla över på mage).
Hoppar framåt på ett ben.
Springer och sparkar boll.
Springer i trappan.
 
6 år
Hoppar högt svikthopp.
Står på ett ben 8–10 sek och blundar.
Hoppar långt (cirka 75 cm).
 
7 år
Bra, utvecklade rörelser och motorik, kan röra kroppen obehindrat.
Hoppar rep.
Gör "hoppsasteg".
Slår kullerbytta.
 
Text: EvaMarie Törnström
Annons