Annons:
Journalist och författare Ann Fernholm svarar på frågor om barnkost

Journalist och författare Ann Fernholm svarar på frågor om barnkost

Ann Fernholm är granskande vetenskapsjournalist som framför allt fokuserar på att granska nya och rådande hälsolarm, kostråd och och socker i mat. 

Förra veckan fick våra följare chansen att ställa frågor till Ann kring barnkost via våra facebook-kanaler. Svaren publiceras i omgångar, och här kommer de första två frågorna i artikelserien. 

Här kan ni läsa mer om Anns böcker och arbete! 

 

"Hur viktigt är det med en varierad kost för de små? Som du säkert känner till så är det i perioder extremt svårt att få barn att äta varierat och då är det lättare att bara servera de där makaronerna och korven."

 

Ann svarar:

Ann FernholmJa, det är verkligen svårt att få i små barn en varierad mat och det har en naturlig förklaring. När barn blir 1,5-2 år gamla går de in i ett stadium som kallas för neofobi – de blir skeptiska mot mat de inte känner igen (och ofta även mot en del mat de ätit tidigare).

Forskare tror att detta kommer av att barn under den tid som vi var jägare och samlare inte skulle stoppa okända saker i munnen,

som flugsvamp, när de sprang själva i skog och mark.

I boken Smakäventyret beskriver jag hur viktigt det är att smak- och konsistensträna bebisar redan under första året i livet, innan neofobin slår till. Själv gjorde jag alla fel och när neofobin slår till, är det svårt att ge barn varierad mat. Det går helt enkelt mot deras natur.

Å andra sidan behöver maten inte vara så varierad, bara barnet får i sig alla näringsämnen och en del fibrer. Korv och köttbullar är utskällda livsmedel, men kött innehåller mycket vitaminer och mineraler som kroppen behöver. Om vi föräldrar byter vetemjölspastan mot

bönpasta blir det också ett bättre livsmedel eftersom bönor innehåller mer fibrer. En hel del barn rynkar på nästan åt ren bönpasta, men de flesta känner ingen skillnad på de varianter som innehåller 30 procent bönor, exempelvis Kungsörnens Fusilli.

Om du inte säger något till barnet, kommer det helt ovetandes äta en mer fibrer som exempelvis stärker tarmfloran.

För små matskeptiker har jag också utvecklat ett specialrecept på pannkakor. Till en vuxen och två barn: vispa ihop 5 ägg, 1,5 dl durramjöl, 1 dl mandelmjöl, 4 dl mjölk, ¾ tsk salt och 50 gram smält smör (+ smör att steka i). Låt smeten stå ett tag innan du steker pannkakorna, såhåller de ihop bättre. De är något krångligare än vanliga vetemjölspannkakor att vända i pannan, men det fungerar ändå hyfsat bra tycker jag. Specialpannkakorna innehåller mer ägg än vanliga pannkakor och ägg är väldigt vitaminrikt. Både durra- och mandelmjöl innehåller också mer näring än vetemjöl, exempelvis mera järn som barn har ett stort behov av.

Ett sätt att få i barnen mer antioxidanter kan vara att göra sin egen fruktyoghurt. Mixa fet grekisk eller turkisk yoghurt med hallon eller blåbär och banan som sötning. Ha i lite äkta vaniljpulver.

Det är frustrerande när barn inte äter av den mat man ger dem. Vi föräldrar ska dock helst inte tvinga barn att äta, samtidigt visar forskning att vi behöver få barnen att smaka av maten för att de ska börja gilla den. Försök hitta kreativa metoder som får barnet att tycka maten ser spännande ut. Ett av mina bästa trick har varit att berätta matsagor dagar när det går trögt att få ner maten. En matsaga är en saga (i vårt fall om två busiga pirater) med många cliffhangers. Vid varje cliffhanger får barnet stoppa en tugga i munnen, innan sagan går vidare. Tack vare matsagor började min son äta lax!

 

"Jag är skeptisk till välling då förutom det gör att barn får hål i tänderna skulle jag vilja påstå att det är fullt av socker och hjälper inte till med sömnen som många föräldrar tror att det gör samt att det inte innehåller näring. Vad säger du? Och vad rekommenderar du att man ger barn under året istället?"

Ann svarar:

Ann FernholmJag kan inte ge några personliga rekommendationer, däremot uttala mig allmänt om välling. Många föräldrar tror att det är nödvändigt att deras bebisar dricker välling, men ett barn som ammar behöver ingen välling alls.

Vetenskapliga studier kopplar en hög konsumtion av välling hos bebisar till en ökad vikt. Vissa barn dricker fem flaskor välling per dag, vilket uppfyller hela deras energibehov.

Välling smakar likadant dag efter dag och har ingen konsistens som bebisen behöver öva sig på, vilket gör att bebisen inte får tillfälle att öva på att äta riktig mat.

Vissa forskare misstänker nu också att en hög konsumtion av vetemjölsrik välling kan vara en orsak till varför svenska bebisar ovanligt ofta har drabbats av glutenintolerans. Jag skriver om detta i min bok Smakäventyret.

En del vällingtillverkare baserar dock numera sin välling i princip enbart på havre, som är ett glutenfritt sädesslag. Som du skriver finns det också studier som kopplar flaskmatning i jämförelse med amning till en ökad risk för karies. Dessa studier visar dock inte på något orsakssamband, utan endast på kopplingar.

Så bebisars behov av välling är överdrivet. Samtidigt är det överdrivet att säga att välling är fullt av socker. Viss välling är sötad med juice och innehåller därmed socker. Men oftast är välling osötad. I den havre som vällingen består av finns stärkelse, som bryts ner till glukos i kroppen. Stärkelse räknas dock inte som socker. 

 

Beställ "Smakäventyret" här!

Beställ "Ett sötare blod" här!

Beställ "Det sötaste vi har" här!

Annons