Hur växer barn? Här är de tre tillväxtfaserna

Spädbarnets tillväxtfas är en fortsättning på fosterlivet. Under första levnadsåret sker en snabb längdtillväxt och många spädbarn blir riktigt runda av underhudsfett. En mullig baby med veck i låren är helt normalt – njut av babytiden. Spädbarn ökar mycket i vikt det första halvåret för att sedan vid cirka ett års ålder hitta sin tillväxtkanal. Barnet växer cirka 25 centimeter på längden det första året.

Barndomens tillväxtfas räknas från cirka nio månader och fortsätter fram till puberteten. Här sker en fortsatt relativt snabb tillväxt och under andra levnadsåret växer barnet omkring en centimeter i månaden. I vissa åldrar är det kanske kinkigt med maten och det känns som barnet endast lever av kärlek och luft. Då är det bra att kontrollera vikt och längd minst en gång om året eller oftare på BVC.

Uteblivna måltider repareras

Vanligtvis växer även småätarna bra och avvikelser i dessa åldrar är oftast på grund av långvariga infektioner som barnet hämtar upp när de är friska. Barn har en inbyggd kontrollfunktion för att reparera uteblivna måltider. Forskarna har visat att friska barn inom något dygn kompenserat uteblivna måltider. Därför ska man aldrig truga – för detta fixar barnen själva.

En del barn börjar öka i vikt runt tre till fyra års ålder och då är det viktigt att börja fundera på barnets och familjens kostvanor.

Forskarna har funnit en kritisk period i barnets tillväxt, den tidpunkt när vikten plötsligt sätter fart, oftast i förskoleåldern.

Barnet bildar fettceller som senare är svåra att göra sig av med. Man måste vara uppmärksam på barnets tillväxt i denna ålder så att vikten inte helt plötsligt skenar iväg, och barnet ökar för snabbt i vikt under sina förskoleår.

Springer runda barn av sig?

Förr sa man alltid att runda barn springer av sig men det är inte alltid så enkelt. Alla barn har ju spring i benen, så varför finns det ändå överviktiga barn? Om tillväxtperioden kommer för tidigt har barnet fler år på sig fram till vuxen ålder att anlägga fettceller. Kan man förskjuta tillväxtperioden framåt minskar den tillgängliga tiden för fettvävens tillväxt och därmed framtida viktproblem.

Fett och kolhydrater är kroppens bränsle, precis som bensin för en motor. Protein är kroppens byggstenar. Det bränsle vi inte gör av med för dagen läggs i reserv, ungefär som pengar på banken, fast det blir fettväv på kroppen istället. Bantar vi fel eller för fort, så går kroppen in i sparläge och omvandlar protein till bränsle. Muskelmassan bryts då ner vilket skadar ämnesomsättningen.

Barn växer omväxlande på längden och bredden och är ofta smala i ”springperioden” fyra till femårsåldern. Efter den åldern börjar kroppens fettceller att sätta fart. Det innebär att barnet har lång tid fram till vuxen ålder att anlägga fettceller. Denna tillväxt gynnas av för mycket och felaktig mat som kan leda till framtida viktproblem.

Som förälder är det viktigt att låta barnen vara aktiva och äta bra. Som tur är har barn en naturlig förmåga att göra bra matval. Och som förälder kan du hjälpa ditt barn genom att servera god och näringsrik mat och försöka undvika den feta, dåliga maten.

Tillväxtspurt i puberteten

Tillväxten påverkas mycket av solljuset och barn växer snabbare under vår- och sommarmånaderna. Fram till puberteten växer pojkar och flickor lika fort. Vid puberteten ökar könshormonerna i kroppen som leder till en tillväxtspurt och så småningom till att längdtillväxten avslutas.

Pojkars pubertet startar från 9 till 14 års ålder och de växer som snabbast när de kommer i målbrottet. Totalt kan en pojke växa 30 centimeter i längd under sin pubertet.

Flickors pubertetstart är från 8 till 13 års ålder och flickorna växer snabbast före mensdebut. Flickor växer runt 25 centimeter i längd under sin pubertet. Skolbarn och ungdomars vikt och längdtillväxt kontrolleras hos skolsköterskan dit barnen blir kallade en gång om året.

Det är bra med starka ben och skelettet är en levande vävnad som hela tiden omsätts och måste underhållas. Under pubertetsåren ökar skelettstyrkan och några år efter avslutad pubertet är skelettet som starkast. Fysisk aktivitet, i kombination med bra varierad kost och sund livsstil, är det säkra sättet att fortsatt underhålla ett starkt skelett.

Överviktens matvanor grundläggs tidigt

Enligt Livsmedelsverket kommer nästan en fjärdedel av barns energiintag från sötsaker som godis, läsk, bakverk och snacks dvs. socker och fett. Människan har en naturligt medfödd preferens för socker. Att tycka om fett lär vi oss lite senare i livet.

I stenålderskosten fanns praktiskt taget inget socker och därför spelade våra gener oss inget spratt vid den tiden. Nu är socker billigt, tillgängligt, gott men tillför bara så kallade tomma kalorier, dvs. energi utan några andra nyttigheter. Matematiken är egentligen mycket enkel: fetma uppstår, när energiintaget överstiger energiuttaget!

Om man lägger ihop allt vi idag vet om gener och fetma menar forskarna, att ungefär hälften av all fetma beror på arvet. En minst lika stor del beror på den miljö vi lever i och det sociala arvet det vill säga den kostkultur man anammar. Man kan alltså inte bara skylla övervikt på ärftlighet.

Övervikt och fetma har blivit ett allt större problem hos barn i alla åldrar. Idag räknar man med att mellan 20 och 25 procent av svenska barn är överviktiga. Det är inte längre sant att små barn växer ifrån sina viktproblem. Feta barn blir ofta feta vuxna. Därför gäller det att ge barnen sunda levnadsvanor i god tid. Spädbarnsvikten säger ingenting om hur det går med vikten längre fram i livet men övervikt grundläggs ofta i tidig ålder.

70 procent av de överviktiga barnen blir feta vuxna

Redan efter några års ålder är vikten en betydelsefull indikator på hur det kommer att gå längre fram i livet. Hälften av överviktiga femåringar får viktproblem i vuxenlivet och av barn som har fetma i prepuberteten (10 till 13 -årsåldern) har cirka 70 procent risk att sluta som feta vuxna. Barn med viktproblem får redan i 10 till 12 -årsåldern förändringar i hjärta och kärl, som på sikt kan leda till allvarliga skador såsom diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter. Fetma påverkar både hälsa och livskvalitet negativt.

Två ledande experter inom barnhälsovård och kostrådgivning, Lisa Ernstsson, som är barnsjuksköterska vid BVC Humlan, Amadeuskliniken i Halmstad och Stephan Rössner, professor vid Överviktsenheten, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge har medverkat för att informationen i Sunda Barn från Försäkringsbolaget If ska vara korrekt.

Text: Sunda Barn, Försäkringsbolaget If

Se i videon nedan: Experten svarar: Hur vet jag om mitt barn lider av stress?