Nytt lagförslag: Barns rätt ska gå före föräldrars

Det har snart gått tre år sedan flickan som kom att kallas "Lilla hjärtat" i januari 2020 hittades död i en lägenhet i Norrköping hos sina biologiska föräldrar.

Flickan föddes i april 2016 och var bara några dagar gammal när hon omhändertogs och placerades i familjehem. Våren 2019 fick hon återvända till sina biologiska föräldrar.

Efter "Lilla hjärtats" död har två utredningar arbetat parallellt med att ta fram förslag på ny lagstiftning som ska se till att något liknande inte inträffar igen.

Den ena utredningen resulterade i att vad som kallades lex "Lilla hjärtat" infördes 1 juli 2022. Ny lagstiftning i fem punkter som bättre skulle ta till vara barns intressen när vård enligt LVU upphör.

"Barnets rätt lagstadgas"

Men de lagändringarna var inte tillräckliga, enligt statsminister Ulf Kristersson (M) och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), som på tisdagen presenterade ytterligare förändringar av LVU. På tisdagen överlämnade riksdagens socialutskott utredningen ”Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU” till regeringen.

– Vi tar barnets bästa och stärker det genom ny lagstiftning, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Lagförslaget har sin grund i en utredning som genomfördes av hovrättspresident Anders Hagsgård. Förslaget handlar bland annat om tre nya steg innan ett barn ska omplaceras.

Det första är att "barnets bästa" ska skrivas in i lagen när ett LVU-omhändertagande prövas.

– Det ska inte vara föräldrarnas rätt som ska styra och leda, utan barnets bästa och barnets rätt ska lagstadgas, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Obligatoriska drogtester

I praktiken skulle det kunna innebära att barn som har blivit omhändertagna som små har rätt att stanna i familjehemmet, även när de biologiska föräldrarna inte längre visar brister i sitt föräldraskap.

Vidare vill man skärpa kravet på drogtester av föräldrarna.

– I den tidigare lagen fanns ett beslut om möjlighet till drogtester. Det vill vi ändra till obligatoriska och återkommande drogtester, säger Waltersson Grönwall.

Socialtjänsten ska också följa och utvärdera barnets flytt under minst ett år, jämfört med de upp till sex månader som gäller i dag.

Om de här delarna hade funnits på plats hade "Lilla hjärtats" fall kunnat sluta annorlunda, enligt socialtjänstminister Waltersson Grönvall.

– Då hade man tittat helt och hållet på "Lilla hjärtats" situation. Hon hade ju vuxit upp i ett familjehem. Hon hade inte bott med sina biologiska föräldrar. Den trygga familjesituation hon kände till var familjehemmet. I hennes fall hade det inneburit att man inte hade flyttat henne.

– Man hade även kunnat säkerställa huruvida de biologiska föräldrarna var fria från droger eller inte, vilket det ju visade sig att de inte var.