Barn

Små barns utveckling: Att välja

Små barns utveckling: Att välja

Att välja mellan för många saker klarar små barn inte av. Inte heller att välja helt fritt. Det underlättar för er båda om du begränsar valen till två eller max tre stycken.

Undvik att säga

• Vill du ha middag nu?

• Vad vill du ha på dig idag?

• Vill du åka till dagis nu?

• Vill du gå ut?

• Vill du lägga dig nu?

• Ta av dig kläderna!

• Borsta tänderna!

Säg hellre

• Nu skall vi äta middag. Vill du dricka mjölk eller vatten till maten.

• Nu skall vi äta lunch. Vill du ha gurkskivor eller majskorn till korven?

• Nu skall vi klä på dig. Vill du ha de blåa eller gröna byxorna idag?

• Nu går vi ut och leker, vill du ha promenadskor eller gymnastikskor på dig?

• Om fem minuter är det läggdags. Vill du att pappa eller jag skall hjälpa dig?

• Vill du börja borsta tänderna själv eller vill du ha hjälp?

Kom ihåg!

Överdriv inte användandet av valsituationer och valmöjigheter. Det är bra att ha dessa att ta till när de behövs. Att alltid låta barnet välja enligt ovanstående exempel blir bara tjatigt.

Tips!

Genom att sätta upp en valsituation kan du få barnet att lättare göra något som du misstänker kan stöta på ”patrull”. T ex skall mamma eller pappa gå och lägga dig nu.

Den svåra balansgången

Även om du nu är säkrare i din roll som förälder kanske du i likhet med många andra föräldrar ändå är osäker på hur du ska uppfostra ditt barn. Hur mycket uppmärksamhet skall du ge?

Det finns barn vars föräldrar inte har tid med dem, som får för lite uppmärksamhet, men det finns också många barn som får så mycket uppmärksamhet att de blir överbeskyddade. Hur mycket stimulans skall du ge?

Om barnet får för lite stimulans hämmas det kanske i sin utveckling men får det för mycket stimulans (vilket blir allt vanligare idag) dyker ett annat problem upp, nämligen att barnet blir överstimulerat och därigenom okoncentrerat och splittrat av alla intryck och aktiviteter.

Som föräldrer får man hela tiden gå balansgång. Så här har Alf B Svensson uttryckt detta. ”Rimliga och väl avvägda krav är både nyttigt och utvecklande för barn. Men frågan är vilka krav som är rimliga med tanke på barnets ålder och personlighet. Som förälder bör man ta hänsyn till barnens önskningar, behov och vilja.

Tar man för lite hänsyn finns risken att man blir auktoritär och dominerande, men för mycket hänsyn kan leda till att man skämmer bort barnen.”

”Hur sträng man ska vara, hur mycket man ska tillåta och när man ska säga nej är frågor som varje förälder ofta ställer sig. Svaren kan egentligen ingen annan än de själva ge, eftersom det bl a beror på vad slags människa man vill uppfostra barnet till. Uppfostran är hela tiden en balansgång mellan å ena sidan respekt och hänsyn till barnets vilja och personlighet och å andra sidan det mål man som förälder har med uppfostran och de krav som ställs i skola och samhälle. Det finns diken på båda sidor. Man kan gå för långt, hämma och trycka ner sina barn men man kan också ge dem alltför stor frihet. För en eller ett par generationer sedan var vanligtvis problemet att föräldrarna var alltför auktoritära och dominerande. I dag är problemet snarare det motsatta. På grund av osäkerhet och bristande ork och engagemang låter många föräldrar barnen göra som de vill.”

Med humor drar Jari Sinkkonen en parallell mellan föräldrar och råttor. Som förälder får man ofta kritik, ibland som under tonårsperioden nästan alltid, oavsett vad man gör. Säger man till sin tonåring att komma hem en viss tid är man gammaldags och gaggig, säger man ingenting får man höra att man inte bryr sig. Man hamnar i ett läge där man bara kan välja en väg som blir fel. Råttor som sätts i sådana situationer blir så stressade att de börjar snurra runt och gnaga på sina egna svansar. Inte undra på att vi föräldrar ibland känner att vi håller på att bli galna!

Powered by Labrador CMS