Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Låter bra i mina öron!! (blev lååååångt!!)

Skrivet av Åsa m Alex`94, Molly`98 o Klara 021129
Jag tycker det är väldigt roligt att höra hur det går för alla er som har fått småsyskon till `02:orna. Fortsätt skriva om allt som händer!!

Jag är helt för "schema" vad gäller småbarns mat och sovtider. Jag har kört det med alla mina 3 och jag har ju inte varit vaken många nattimmar på 11 år. De ENDA gånger vi faktiskt har vakna barn på nattetid är om de vaknar när de är sjuka.

Det funkar ju säkert utan schema också, men det är bra mycket enklare att ha fasta tider!!
Sedan får man ju inte vara dum och envis och hålla så behårt på sina tider om barnet i fråga vill ha mer mat eller inte vill sova så länge som vanligt.

Med Klara har jag varit änny mer nogrann med sovtider än med de 2 tidigare och det har ju verkligen gett resultat. Klara sover 20-07 och sedan blir det middagssömn 10.30-13 och ibland sover hon fram till efter klockan 14 om vi inte ska iväg någonstans.
Det är inte jag som "tvingar" Klara att sova middag redan klockan 10.30 utan hon kommer alltid och gnider sig i ögonen då. Hon har ju under så många månader varit van vid att man ska sova så dags.
Skulle hon sova längre på helgerna så lägger jag henne motsvarande tid senare på förmiddagen men låter henne då inte sova lika många timmar eftersom jag inte vill rubba kvällssömnen.

Tror barnen själva också mår bra av fasta rutiner och tider. Jag kan ju inte säga utifrån några andras barn än mina egna tycker jag, men jag ser ju skilnader på mina barn och t ex min brors barn. Säger dock inte att MITT sätt är bättre än hans utan bara att MITT sätt passar MIG och MINA barn och jag skulle inte för allt "smör i Småland" vilja ha det så "rörigt" (i mina ögon!!) som han hade det när hans dotter var liten och aldrig sov ordentligt och när de inte kunde planera eller hålla tider alls.

Vad gäller napp så vet jag inte var jag står riktigt...Alla mina 3 barn har varit nappsugare. Klara sög tumme från början, men vi ville inte det så vi var där och drog ut den och stoppade i nappen istället. Anledningen var att vi tror (!) att det är svårare att sluta suga på tumme än på napp. Tummen finns ju alltid med, men nappar kan man ju råka bli av med...Hm! Sedan tycker jag inte det är så hygieniskt när lite mer rörliga barn som är både här och där med händerna suger tumme...
Egentligen behöver barnen ju bara nappen de 3-6 första månaderna utifrån sugbehovet. Vidare användning är bara en trygghetssak.
-Alexander använde napp tills han var lite över 2 år. Han la den själv en kväll. Sa att han inte ville ha den längre. Oerhört smärtfritt. Han fråga aldrig efter den igen.
-Molly hade sin napp tills hon var ca 3½ år. Då gjorde vi en deal att om vi skulle ha fler bebisar så fick hon sluta med napp för annars skulle man ju blanda ihop hennes nappar med bebisens. DET ville hon ju verkligen inte och så slängde vi napparna till fåglarna. Molly var väldigt lättretlig och arg de kommande dagarna. Hon var uppriktigt ledsen. Hon vill einte längre dricka välling eftersom det påminde henne om att suga på napparna och hon ville ha något att äta konstant. Hon hade helt klart abstinens!!
-Klara har fortfarande napp. Jag skulle vilja att hon slutade mest för att jag inte gillar att hon letar reda på nappar på dagen och gärna vill ha dem så fort hon sitter och tittar på tv eller gör något mer stillasittande. Fram till hon fyllde 2 år hade hon dem nästan bara när hon skulle sova, men så började hon nå upp till "nappskålen"... Om det funkar ska jag vänja henne av medden till sommaren när Mats har semester. Jag inser ju att det kommer att ta lång tid att natta henne om hon inte får ha napp och då är det skönt om Mats och jag kan turas om hela tiden.

FRAMFÖR ALLT tror jag man ska gå på magkänsla och sunt förnuft när det gäller uppfostran av barn.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv