Inte i princip

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	H-n
Inte i princip
men i praktiken är det väl tyvärr ofta så. I ett förhållande bör ju båda ta hand om varandra och hjälpas åt. Vad jag minns så var det något sådant vi lovade varandra framför prästen i kyrkan, när vi gifte oss. Det ska inte vara den ena som har tolkningsföreträde och kör över den andra. Men i praktiken tror jag att det ofta blir kvinnan som får kämpa för förändringar, för som någon annan här också skrev så är det den som är i underläge som tar skada och märker att allt inte står rätt till. Den som är överordnad trivs gärna med livet och märker inte något - om han (eller hon) inte är uppmärksam, instiktsfull och empatisk. Våra gamla könsroller spökar ju också kraftigt. Både män och kvinnor uppfostras fortfarande med att kvinnan ska göra ditt och mannen datt. Inskolningen i könsroller börjar på dagis eller tidigare och detta sitter så oerhört djupt i ryggmärgen hos många av oss (både kvinnor och män), att det nog kan upplevas som "naturlagar". Som flera av er redan har sagt kan det krävas det ett brutalt uppvaknande, typ skilsmässa, för att rucka på dessa djupt rotade vanföreställningar. Ytterligare en aspekt är att många kvinnor faktiskt VILL ta hand om sina barn och sitt hem och faktistk skulle låta bli att yrkesarbeta om de hade ekonomisk möjlighet. De trivs med det. Men det är ju inte samma sak som att de vill ha sämre ekonomi eller vara i underläge gentemot sin man, vilket ofta blir resultatet av flera anledningar. Pengar ger makt och mannen tjänar pengarna. Man blir ganska låst av små barn och mamman själv kommer lätt i andra hand. Mannen har ett eget liv utanför familjen, som ger honom en frihet som kvinnan inte har. Osv. Om båda föräldrarna tillsammans ordnar brödfödan och hjälps åt så blir det nog mer jämlikt. Något jag själv undrade mycket över när jag var i tonåren var varför många av mina tjejkompisar kunde utplåna sig totalt för de killar de var intresserade av. Lärde de sig detta hemifrån eller var fick de det ifrån? Det är ju knappast en bra inledning på ett förhållande, att man utplånar sig själv. Det var några funderingar från mig, det.
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv