Komplext...

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	ES
Komplext...
... och mitt svar är att båda parter självklart har ansvaret. Att kvinnor inte kan sitta och vänta på att männen ska ändra sig - men också att det är bara männen själva som _kan_ ändra sig. Den gamla sentensen att man inte kan ändra någon annan, bara sig själv, stämmer ack så väl. Så att det skulle vara kvinnans ansvar att mannen ändrar sig och tar ansvar för det hushåll och de barn de delar ger mig krypningar. Oavsett vilken "metod" hon skulle behöva ta till. Gnäll - förkastligt. Uppmuntran - ger mig associationer att mannen skulle vara ett barn eller en hund. Varför i hela fridens namn ska en vuxen människa behöva höra hur duktig han är för att ta normalt ansvar? (Icke att sammanblanda med att man i ett förhållande självklart talar om för varnadra att man uppskattar varandra och vad man gör för varandra. Men inte "Åh, så fiiint du diskat" bara för att han ställt sig vid diskhon.) Vad är då kvinnans ansvar? Jo att sätta sina egna gränser. "Jag har insett att vi inte fördelar hemarbetet och ansvaret lika - ska vi sätta oss ned och diskutera hur det görs bäst?" Det borde räcka för att varje människa som respekterar sin partner lyssnar och sedan diskuterar. Och gör de förändringar man gemensamt kommer fram till till sitt eget ansvar. Att fråga hur en fördelning skulle se ut om de bodde med en kompis kan vara tankeväckande. För lustigt nog har många långt större respekt för sina kompisar än för sin partner... Själv lever jag jämlikt. Utan millimeteruppdelning. Och ibland säger jag ifrån när jag upplever att jag tar för mycket, och ibland maken. Men det mesta flyter på och ansvaret för både hushåll och barn delar vi. Och vi respekterar varandras behov.
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv