Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Mja

Skrivet av Jörn
de allra flesta hundar som visar skottberördhet i någon mån har blivit skrämda tidigare i livet. Ser du bara till att han inte blir livrädd så har du nästan säkert en skottfast hund sen. Hunden lär inte bli "sådär jätterädd" av sig själv, bara för att det smäller. Det första en ung hund som inte varit med om smällar innan gör när det smäller, är att kolla av hur hans flockmedlemmar reagerar. Tar dom det lugnt, tar han det lugnt. Håll hunden borta från eventuella skottberörda djur. Se till att inte hoppa till själv. Ställ er inte och stirra ut genom fönstret på de vackra raketerna. Se till att familjen *inte* pratar med upphetsad röst, typ: "ooooh, titta dääär", "ööh, kolla DEN, såg ni, ba?" osv.
Hunden som är osäker på hur den ska reagera på något oväntat har ofta en låg kroppsställning, svansen kan bäras lågt. Detta tolkas ofta som rädsla, men är bara det naturliga förberedandet på flykt/underkastelse *ifall* det okända skulle visa sig farligt. I det läget ska ni *inte* ömka den, inte tala om att "det är inget farligt" osv. Det bästa sättet är att ignorera hunden fullständigt och vara som vanligt. Naturligtvis bör ni inte ta ut hunden under smällandet eftersom ljudnivåerna kan orsaka fysisk smärta hos hunden och då *blir* ljudet "farligt".
De hundar jag haft som jag varit osäker på hur deras mentala status har varit, har jag gjort såhär med: Jag har gått in i sovrummet och dragit ner persiennerna. Över tolvslaget har jag legat och läst en bok i sängen, allt för att visa att jag inte reagerar alls på oljudet. Hundarna har oftast sovit sig igenom det värsta oväsendet.

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv