Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Det är klart att vid

Skrivet av Jessica m pojkar-96 & flickor-01
4-5 år kan man inte säga hur man blir som vuxen. Men när de här flickorna var 4-5 år var mina pojkar ungefär lika gamla och de skulle inte ha bry sig ett skvatt om den andra var på dagis eller inte och bara vara glad att få sova själv hos mormor och morfar. Så det blev ju en rätt stor kontrast om man jämförde tvillingskapet och då känner jag att _jag_ föredrar när de är mindre beroende av varandra.

De här tanterna som du skriver om är säkert jättenöjda och trygga i sitt förhållande med varandra. Men vad händer när en av dem går bort och de, som jag förstår det, _bara_ har varandra. Det måste ju bli en ENORM förlust, som att förlora en del av sig själv, vilket det kanske alltid är att förlora en tvilling. Men jag föredrar ändå att se varje tvilling mer trygg i sig själv.

Synd att inte fler är med i vår intressanta diskussion!

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv