Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Både ock

Skrivet av MiaMaria
Jag kan å ena sidan tycka att det är lite trist det liv som de flesta toppkvinnor i näringslivet väljer, minimal eller ingen föräldraledighet, snack om kvalitetstid med barnen osv. Jag förstår att man kanske måste det för att klara sådana jobb, men samtidigt är det inte mitt mål med feminismen att kvinnor skulle leva lika halva liv som män alltid har gjort.

Å andra sidan handlar det för mig inte om att börja jobba efter tre månader, utan om att bli vd efter fem. Ett vd-jobb innebär nästan alltid att man måste jobba minst 60 h/vecka (kanske snarare 100, med mycket resor osv) och det kan jag ärligt inte begripa att någon skulle vilja med ett så litet barn. För mig skulle det inte vara någon skillnad om en man tog ett vd-jobb med en liten bebis, så det handlar inte om att hon är kvinna - ammar gör väl de flesta i alla fall inte längre än 6 månader.

Å andra sidan inser jag ju att mycket av kritiken från andra handlar om just att det är en SMÅBARNSMAMMA som blir vd, och att det skulle vara särskilt förfärligt. Och då blir jag så arg att jag spricker.

Dessutom kanske hon har ett superschysst avtal med banken (för jag antar att det handlar om henne :) som säger att hon inte ska jobba mer än 40h/vecka, att hon kan hålla representationen nere osv. Och då är hon ju bara att gratulera.

« Tillbaka till trådstarten