Hur känns det egentligen nu när "liten" är allt i din vardag? Jag väntar på mitt första i september och funderar på det mesta om hur livet kommer att ändras. Jag har ingen aning om vad jag egentligen skall känna, min fru är den som känner allt för tillfället, jag reser bara med. Visst vi pratar om det, och jag har sett Lilla MY (arbetsnamn) på ultraljud, men sdet är inte jag som mår illa och känner att ett nytt liv växer inom mig. Jag lever ettt rätt enkelt liv för tillfället med hyfsade rutiner och det som är viktigast för mig är min fru.
Alla säger att det förändras, och att barnet blir allt. Men hur känns det? Kommer jag att räcka till?
Oj, jag känner att jag kan skriva ett bra tag till, men jag tror jag slutar nu. |