Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Lite att tänka på...

Skrivet av dOkToRfEELgoOd - med både bonusbarn o egna barn
Det är kul med _bonusbarn_, men precis som med egna barn innebär det ansvar, jobb, ja - såväl glädje som sorg ;-)

Har killen någon pappa i bakgrunden? Som han har god kontakt med? Om fallet är så rekommenderar jag att du är försiktig med att försöka _ta över rollen_. (Tyvärr kan jag inte använda citationstecken i detta forum, för klåparna som kodar här grejar inte det...) Mina egna bonusbarn var 4 respektive 8 år när jag landade här, och de hade (och har) redan en pappa som de träffar regelbundet. Det fanns ingen orsak för mig att försöka bräda honom på något vis (även om sambon anser att han är en skit, men det brukar ju vara så...) Ungarna ville t o m kalla mig _pappa_, men jag förklarade vänligt men bestämt att de redan hade en pappa. Visst, det var gulligt, men det kändes fel.

Däremot ska de vara fullt på det klara med att under _mitt tak_ funkar jag som pappa och mina - och sambons - regler är de som gäller.

Om det däremot är så att hans pappa inte finns närvarande (skiter i allt/död/a-lagare/knarkare) så gäller förstås inte det jag skrivit här ovan; om du menar allvar med förhållandet så har du nu fått en riktig papparoll att axla, med allt vad det innebär.

Hoppsan, känner att det här kommer att bli alldeles för långt, och alldeles för många pekpinnar, så vi stoppar här och väntar på ev följdfrågor eller funderingar...

Shoot!

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv