Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Mmm, jag har läst...

Skrivet av Superwoman
...någonstans att det finns en tydlig koppling mellan förmågan att motivera sig själv till att göra saker man anser borde göras, men som man inte har lust med, och hur lycklig man känner sig.

Och i så fall borde det ju rimligen vara mest synd om de som inte lyckas få något gjort hemma som alltså då dels är mindre lyckliga i sig själva och dels ofta skuldbeläggs (av partnern, omvärlden och sig själva) för att de inte får något gjort!

Iofs är det ju stor skillnad på om man vill ha det rent och fint hemma men inte lyckas motivera sig till att städa eller om man struntar i om det är jätterörigt (eller tryggt litar på att partnern städar).

Hemma hos oss är det helt klart jag som gör mest men min man verkar ändå uppleva hushållsarbetet som mycket psykiskt påfrestande. Han oroar sig över det och har skuldkänslor och jag gör det praktiska arbetet - det kanske ändå är en ganska rättvis arbetsfördelning? *s*

« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Familjeliv