Det är så sorgligt att man

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Skrivet av	Trollungens mamma
Det är så sorgligt att man
ska behöva känna det så här som förälder. Att inte våga ta med sitt älskade barn hem till andra, speciellt om det är någon man inte känner så bra eller om någon har det såå fint hemma, ja du förstår nog hur jag menar. Tänk om många medmänniskor kunde vara lite mer öppna för "annorlundafungerande" barn och att vi alla vågade erkänna att alla barn kan inte sitta stilla "som små lamm". Tänk så mycket utav denna känsla/rädsla att gå hem till andra som skulle kunna skippas då! Jag funderar lite på hur gammal denna pojke är? Kanske försöka, om det finns möjligheter, underlätta besöket för att se till att det finns TV-spel, en film eller dyl hemma som kan passa honom när det kanske blir för jobbigt för honom. Eller att han själv kanske kan ta med sig något hemifrån som han tycker om att leka med/spela med? Kanske om du själv ringer denna pappa, om det känns bra för dig förstås, och talar om hur ditt läge ser ut så han förstår att du talar sanning. Då kanske du t om kan fråga vad det är han är rädd för ska hända hemma hos er med hans son. Bara detta med att få prata om sin rädsla för vad som kan hända upplever jag själv som så oerhört skönt. Att den andre personen faktiskt vet. Jak kanske inte tillför någonting nytt/bra som är bra för dig/er. Men jag hoppas verkligen att det löser sig för er. Och du, jag tror fortfarande middag kan vara en toppenidé. Lycka till! Kramar
« Tillbaka till trådstarten

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv