Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Om en vecka...

Skrivet av Deppad
...ska jag börja stämpla efter flera år hemma.

Senaste halvåret har jag kollat platsbanken på nätet med jämna mellanrum, men det har inte funnits något där som jag kan söka. Nu känns det som att slängas ut i ett svart hål. Jag har 80 stämpeldagar kvar av min andra period. Stämplade ett helt år som 19-åring, nu är jag 33.

På den tiden kunde man få hur många perioder som helst. Nu tror jag det har ändrats lite, eller hur?

Jag har ingen utbildning att komma med. Har pluggat på Komvux och har jättebra betyg därifrån, men bara tanken på att plugga igen får mig att må illa. Tror inte jag klarar det nu med tre små barn (2-6 år). Har så höga krav på mig själv (typ att jag ska ha alla rätt på proven) och får magsår om jag vet att jag inte har pluggat tillräckligt. Provade att börja plugga på högskola för 4 år sedan men hoppade av efter 2 månader pga magkatarr.

NU står jag här och ska snart hoppa ut - i tomma intet.

Har ingen aning om vad jag vill söka för typ av jobb. Tar nog vad som helst bara jag klarar det.

Ingen bra början att känna sig värdelös redan innan man sökt sitt första jobb.

Men jag har iaf MVG i kemi, fysik, matte, svenska, naturkunskap, ekonomi, data, samhällskunskap....Men vad ska jag med det till om jag inte vill studera vidare?

Dessutom saknar jag det som många kallar social kompetens. Är ganska tystlåten av mig. Har svårt att komma på samtalsämnen. Men jag är inte blyg. Klarar utan vidare att prata inför folk. Bara jag vet vad jag ska säga.
Men får ofta frågan om jag är trött eller ledsen. Ser väl sådan ut fast att jag inte är det. Att få höra detta med jämna mellanrum har tryckt ner mig lite. Förut ville jag jobba med människor men nu känns det som det kanske är bäst att folk får slippa se mig.

Fasen också. Vill bara dra ett täcke över mig och aldrig mer komma fram.

Svar på tråden: Om en vecka...

Inte så mkt tröst...

Skrivet av  Lena
är själv i precis samma sits. Vet inte riktigt vad du gjort tidigare men jag förstår om du inte har ork att studera på högskola i flera år, det finns däremot andra utbildningar som är kortare. Sen tror jag nog att du kommer hitta ett arbete om du ligger i lite. Tror många vill ha människor som har både livs- och arbetslivserfarnhet och det har ju du. LYCKA TTILL!
 

Artiklar från Familjeliv