Adoptera ett barn med DS?

Adoptera ett barn med DS?
Skrivet av	Barnkär
Jag har tre barn, och får av olika anledningar inte skaffa fler barn på biologiskt sätt. För en tid sen var jag tvungen att ta bort en graviditet och dagen innan aborten så såg jag på en websida en text om en två-årig pojke med Downs Syndrom som fanns på ett barnhem i Polen. Det stod att just nu har han det bra, men när han fyller 3 år så blir han flyttad till ett barnhem med sämre resurser och han får i stort sätt klara sig själv. Just då kände jag bara att jag adopterar honom. Sedan har tanken vuxit sig starkare och starkare. Inte att adoptera honom, men om ett antal år när mina barn blivit äldre att faktiskt adoptera ett barn med Downs Syndrom. Jag har alltid tyckt om barn med DS, och konstig som jag är så fantiserade jag om att barn med DS när jag var gravid, men jag har varit lycklig att få fullt friska barn, men jag tror jag inte skulle blivit mindre besviken om jag fått ett barn med DS. Jag har en bekant som fick en dotter med DS för ett år sen och hon har inte ens visat sig ute med barnet och skämts jättemycket. Väldigt synd tycker jag, för det är väl inget att skämmas för. Speciella barn till speciella föräldrar, tänker jag. Hur som helst så har jag funderingar på att adoptera ett barn med DS om ett antal år. Är jag alldeles knäpp och tokig som tänker så här? Det finns en massa små barn med DS i barnhem runt om i världen utan framtid. Men ni som lever med barn med DS...Som inte med vett och vilja har valt det, utan fått acceptera dem som den gåva de är, Hur tänker ni om mina funderingar? Folk tycker inte jag är klok som vill ha fler barn överhuvudtaget, och att ens tänka på ett barn med DS, då känns det som om de vill skicka mig till psyk på en gång. Vad har ni för tankar om att en kvinna med tre (äldre) barn vill adoptera ett barn med DS?
Svar på tråden: Adoptera ett barn med DS?

Roligt
Skrivet av annika60
Det är bara härligt att höra om barnkära människor som vill adoptera ett speciellt barn. Jag har en bekant som har adopterat sitt barn med DS. Barnet var fosterbarn hos henne och hennes familj i många år och de adopterade henne sedan. På en amerikansk mailinglista för Downs syndrom mötte jag flera adoptivföräldrar till barn med både DS och andra funktionshinder.

Jag har ingen aning om
Skrivet av Gyrils mamma
hur många barn med ds som adopteras bort i Sverige, men det är nog inte så många. Eller? Nån som vet? Vår specialpedagog har varit fosterhem åt en liten tjej tills hon fick sin adoptivfamilj, vilket gör henne än bättre lämpad att ta hand om Gyril. =) Men visst skulle du göra en insats om du adopterade ett barn med ds, speciellt från ett land där de inte har en chans. Och fyra barn, vadå? Det har min syster och numera förstår jag också varför man vill ha det.


Inte från sverige...
Skrivet av Barnkär
...men från tex ett östeuropeiskt land, eller asiatiskt land. Land har jag inte bestämt.

Jag tycker att du låter högst vettig och lämpad!
Skrivet av Mamma Mu
Innan jag fick barn så var jag inte så intresserad av barn. Efter första barnet blev jag frälst. Innan barn nummer två, med DS, s¨var jag rädd för det okända och vet ej hur jag hade valt att göra om jag vetat att hon hade DS i fosterstadiet. Idag skulle jag aldrig kunna ta bort ett foster med DS när jag ser att ALLA är människor av köttoch blod med ett hjärta som slår. Och som barn...alla är ju barn, som vilka barn som helst tycker jag! Om du har ett så stort hjärta som det verkar så tycker jag att dina tankar är helt rätt. Vi har dessutom oftast bra hjälp i Sverige med specialister så att barnen kan få det extra stöd som behövs. Kolla in http://www.svenskadownforeningen.nu här kan du få info samt komma i kontakt med barn i behov av adoption från andra länder. Lycka till och hör av dig hur det går!

Åh vad kul
Skrivet av Ejris
är själv en adoptiv mamma till en kille med DS dock född i Sverige. Det är svårt att hitta hem till funktions hindade barn i allmenhet så du blir säkert mycket väl bemött. Men för att adoptera måste du göra en hemutredning av socialförvaltningen i din kommuns sen se till att barnet är ute för adoption och heöst av en aktoriserad adoptions förmedling i Sverige. I bland kan NIA godkänna även privata adoptioner. Men steg 1 : hemutredning:) vill du veta med om Vår son och adoptionen kolla han sida där finns även mejla adress till mig:) http://www.geocities.com/felixfilur/


Kul o se er!
Skrivet av oa
hur har ni det? det var ett tag sedan:-) Hur gammal är sonen nu?

Hej
Skrivet av carina m hampe
Jag såg samma notis som du om pojken i Polen och mitt hjärta höll på att svämma över. Vi har en son med DS, nu snart sex år, och jag önskar så att pojken i polen och andra barn med DS runt om i världen kunde få komma till någon som verkligen vill ha dem och det verkar som om du tänkt igenom detta. För vissa familjer flyter det smärtfritt, andra barn är mer infektionskänsliga men så är det ju i alla familjer med barn, ingen har lika förutsättningar.

Adoptera ett barn med DS?

Roligt

Jag har ingen aning om

Inte från sverige...

Jag tycker att du låter högst vettig och lämpad!

Åh vad kul

Kul o se er!

Hej

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information