Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Frågor om hab och träning

Skrivet av Marie och Elina
Hej alla!
Tiden går och "världens minsta lillasyster" är snart 6 månader (korr 2 månader). Nu har även jag börjat sätta mig in i "DS-världen" och fått kontakt med hab etc. Har dock lite funderingar...

Efter att ha läst Anneréns mfl bok Downs syndrom (vilket i sig var skitjobbigt till stora delar...)och läst en hel del på denna sida förstår jag vikten av tidigt insatt träning. Kuratorn från hab samt sjukgymnasten har varit hemma hos oss på besök, informerat och gett lite tips om ställningar mm men ingen eg träning. De senaste besöken har fått ställas in pga att de varit förkylda och min lilla bebis är extremt infektionskänslig. Givetvis ger vi henne samma stimulans som man ger "normala" bebisar, men det verkar ju som det krävs lite extra för våra DS-barn
När började ni "träna" era barn?
Vilken typ av träningsprogram har ni fått från hab?
(motoriskt, kommunikation mm...)
Vilka resurser på hab är inkopplade?
Hur ofta träffar ni dom?
Annat som kan vara bra att veta/ tänka på?

Hoppas att någon eller några kan ta en kort paus i julstöket och svara! Tack på förhand och GOD JUL!!!
Svar på tråden: Frågor om hab och träning

Oj..

Skrivet av  anne.h, vill ha en GRÖN jul.
den boken ska man nog inte läsa som relativt nybliven förälder till ett barn med ds. =)
Där står allt som KAN hända, vilket är tungt att läsa..

Träna med Chrisse gjorde vi först när han var ca 4 månader gammal eftersom han först låg på sjukhus i flera månader pga sjukdom och sedan var mkt dålig fortfarande hemma, men sen så. ;-)

Vi har tränat enl IJ från början, började med bok 1 (naturligtvis. *ler)

Vi har träffat sp ped och sjukgymnast varje månad de första åren, seadn blev det nästan bara sp pedagog när C var 3 år, logopeden kom in i samma vända där och tog i princip över hela träningsbiten (handledningen) för C, tyvärr kom den gamla logopeden tillbaka sedan så vi fick inte behålla vår underbara logoped..

Den nya logopeden träffar vi ca 1 ggr/mån (SKA göra så, nu har vi inte sett röken av henne sedan september, pga olika anledningar.. nästa gång blir i januari, TROR vi iaf än så länge..)

Det jag hade velat ha mer av är logopedkontakt, eftersom det är Christians svaga bit, motoriskt ligger han som jämngamla, till och med före i vissa saker.

Jo, vi träffar HAB-läkaren och ssk nån gång per år, ssk oftare när jag känner för det. :-)
Dietisten träffade vi en gång när C va 1½ år och väldigt tunn, hon tyckte han skulle ha lättprodukter så henne gick jag inte till mer.. Undrar om hon såg åt C ens En gång under tiden vi var där.. (jag ville ha råd om hur jag skulle få honom att gå UPP i vikt, hur få honom att både äta och dricka bättre, vilket jag inte fick)

Ha det gott!
Skönt att höra från dig om lilltösen! =)
 

Hej lilla lillasyster =)

Skrivet av  Gyrils mamma
Vår toppen specialpedagog brukar klokt säga att det är ingen brådska med nånting. =)
Vi har inte gjort så mycket mer än vad vi hade gjort med ett annat barn, förrän möjligen nu när hon började på dagis. Men det är såklart olika.

Såhär vid 14 mån har vi komtakt med sjukgymnast, specpedagog och arbetsterapeut. Logopeden har vi bara kontakt med om det behövs längre fram. Sjukgymnst/spec ped har vi träffat ca 1 gång per månad och det har varit lagom tycker jag.

Några råd då. =)
Bli inte stressad av en massa måsten; du ska ju faktiskt hinna vara mamma också.
Låt inte heller någon träningsmetod bli allenarådande.
Det finns flera, även om det kan vara svårt ibland att få information.

Ha en jäätefin julhelg med lillasystern
önskar Gyril och mamma
 

Viktigt, men inte bråttom

Skrivet av  Sixtens Mamma
Tidig extra stimulans är viktigt, men det är inte så bråttom som man kan tro.
Om du tittar in på min webbsida kan du finna många idéer (och så finns det länkar och litterturtips). Jag har faktiskt inte läst Anneréns bok - det har inte blivit av....

När Sixten var så liten träffade vi endast sjukgymnasten, det var ungefär var tredje vecka. Hon brukade komma med förslag på hur vi kunde göra.

Som största råd skulle jag vilja ge att inte lita på att hab kommer att hjälpa till med allt. Lär dig själv genom litertur, snackgrupper och föräldraträffar. Det finns många bra habiliteringar - men det finns minst lika många som har stora problem med att ge stöd som föräldrar efterfrågar.

http://hem.fyristorg.com/ds/
 

God Jul på dig och lilla Elina

Skrivet av  LiAg
Vad roligt att höra från dig. Har tänkt på dig flera gånger och undrat hur det går för dig och lilla Elina. Hur mår lilla Elina?

Nu till hab och träning:
Vi träffade hab i aug 03 och då var tjejerna 2 mån korr tid (2½ mån för tidiga är de).
De var logoped, sykolog och sjukgymnast som kom hem till oss.
De berättade mest vad som skulle hända i framtiden plus att sjukgymnasten tittade lite på Linnéa.
Sen var vi där i september och då fick vi av logopeden (vi har en jätte bra logoped) en litet övning där vi skulle säga olika ljud till Linnéa och detta är Karlstad modellen bok 1.
De var jätte kul att göra övningar och båda tjejerna tyckte de var kul.
Sen har vi träffat logopeden varje månad och får nya program och dom gör vi en, två gånger per dag och de ingår ju i våran vanliga lek och både tjejerna gör övningarna.
Ibland så hoppar vi över övningarna några dagar för man hinner inte med allt.
Våran sjukgymnast träffar vi inte så ofta (lika bra de för henne tycker jag inte om) men de går bra än då. Vi har en specialpedagog som är jätte bra som vi träffar var tredje månad hon kollar hur hon leker och så.
Men som andra har skrivit, mycket lek och bara vara som man är med ”vanliga” barn så kommer allt går bra tror jag.
 

Hej!

Skrivet av  Nikki
Vad kul att höra att världens minsta lillasyster växer!

Vi fick besök av hab så snart vi hade kommit hem från BB och började träna direkt. Eller om man ska kalla det träning vet jag inte???? Vi fick i varje fall små informationsblad varje gång de varit hemma hos oss med tips om vad vi skulle tänka på!

Hur ofta man träffar Hab beror väldigt mycket på vad för behov barnet har och hur gammalt det är. Det kan man nog styra lite själva! Vi får i varje fall själva be om besök om vi vill det.

Förstår att du tyckte att Göran Anneréns bok var tung att läsa. Jag gjorde själv samma misstag och läste den när Emma var ganska så nyfödd! Sen dess har jag inte läst den men har haft funderingar på att göra det någon gång!

God jul och gott nytt år till dig och din familj

Nikki
 

Vad är

Skrivet av  LiAg
det för bok ni skriver om?
Är den nyttig att läsa eller är den bara skrämmande?
 

hej

Skrivet av  A:s mamma
Vad roligt att höra av er. Min pojk är snart 10 månader, och om du är intresserad kan jag berätta om hur vi har haft det detta första år, men det känns som lite för långt för detta forum, men om du vill kan du maila mig: [email protected]
 

1000 tack för alla svar!

Skrivet av  Marie och Elina
Det var väldigt väredefullt!

Till Linneas mamma: Om du ska läsa boken (Göran Annerén mfl Downs Syndrom), läs bara den andra hälften (om träning etc).

Elina mår "halvbra" för tillfället; det positiva är att vi kunnat ta bort matsonden, nu äter hon allt själv (flaska) men tyvärr är lungorna skruttiga och hjärtat ansträngt så nu har vi syrgas hemma. Ett steg fram, två tillbaka... Hon väger 3330 gram nu.

En riktigt god jul till er alla!
Kram från oss

 

Skönt utan sond

Skrivet av  anne.h m fyra perfekta barn
men samtidigt som jag tyckte det tyckte jag även att det var lite läbbigt.. för om han inte fick i sig tllräckligt osv.. *hönsmamma nr1!*
Nu hade jag ju våg så jag vägde honom både före och efter jag ammat, då SÅG jag ju han fått i sig.. men när vi var borta så släpade jag ju inte vågen med oss.. Men han överlevde ju, väger numer ca 18 kg!!

Vi hade sonden i drygt fyra månader, var ju så van vid det då.. :-) Samma med er, antar jag.
 

Artiklar från Familjeliv