Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

En nackdel med landet är att

Skrivet av ~Linda~ -2.5 av 25-30 kg
det är så förbaskat mörkt.
Man kan ju inte ut och gå efter kl 16 på vintern..jag har ingen lust och gå på små grusvägar i skogen i beckmörker....jag är lite mörkrädd så när jag går ute.
Är rädd att nåt djur ska hoppa fram...det har varit vildsvin här, råddjur, lösa hundar m.m
Hoppade fram två rådjur mitt framför näsan på mig en dag, jag blev livrädd. Kollade hela tiden runt mig om jag såg ett träd att hoppa upp i om de kom efter mig...löjligt jag vet...men jag är så rädd.

irriterande att det inte kan vara gatlysen så man ser, även vi på landet vill ju kunna se vart vi går..inte bara de inne i stan. FUSKIGT !
Svar på tråden: En nackdel med landet är att

Tokiga jag tycker det är skönt!

Skrivet av  Loppan
Har blivit vän med mörkret och _måste_ jag ut då det är beckmörkt så tar jag en ordentlig ficklampa med mej. Tycker själv att jag går tryggare ensam i mörkret på landet än i belysningen inne i stan.

Jag vet att vi inte ska kommentera andras stavfel men jag tyckte det såg så gulligt ut då du skrev att du var rädd för råddjur! Rådd-djuren är ju de där små rackarna i Mumintrollets värld. JAG skulle nog också bli rädd om jag mötte ett sånt kryp på min kvällspromenad!

Ha det bra och försök tänka att djuren är om möjligt ännu räddare för dej än du för dom!
 

Oc jag känner precis tvärt om...

Skrivet av  K-line med Jeanna 011226, bf 4/5
här ute där det är beckmörkt här känner jag mig trygg för sannolikheten att jag möter en skum person är liten. I stan bland gatljusen, och massor med människor som drar på stan där vänder jag mig om och känner mig orolig. Fast det är klart lite ledljus vore ju bra...men då finns ju fick lampan :)
 

Skönt nog så vänjer man sig efter ett tag

Skrivet av  Sofia m Björn 0102 och v37!
En god hjälp att vänja sig vid mrökret är att titta på stjärnorna och fundera över alla figurer som finns där uppe. Kanske hitta på egna.
 

Jag älskar mörkret......

Skrivet av  waWa *~<:o)>
...vi har dock några lysen på vår bygata men man kan ju alltid ha ficklampa, det har vi på hundrundorna i skogen. Sjung eller ha nåt som skrammlar på dig så skrämmer du bort djuren. Mörkret och tystnaden är sååå ljuvlig, kan inte sova annars! :o)
 

Fast

Skrivet av  MaryT
jag tycker att det är SKÖNT att det inte är en massa gatljus på landet! Det är ju det som är en stor del av skillnaden mot stan - mörkret och tystnaden på kvällarna!
Ficklampa, eller en pannlampa kanske?:-)
Jag skulle vara betydligt räddare om jag gick inne i stan, där finns det många läskiga människor ju...:-)
 

pannlampa

Skrivet av  grodkungen
köp en rejäl pannlampa så ser du vart du går
 

både

Skrivet av  turtle
positivt och negativt tycker jag.
Ibland kan man tycka det sku va skönt med gatljus. Men samtidigt är det skönt med lite mörker, att kunna gå och dröna och drömma.
Det skönaste som finns är ju när det är fullmåne och gå ut ochgå - då e inte så mörkt!
Även att gå ute en mörk vinterkväll och bara ha tyst omkring en, och se på alla stjärnor!! Härligt.
 

Fast ...

Skrivet av  Asereht *med nissar*
jag gillar att det inte är gatljus över allt. Vi har gatubelysning ute vid vägen det räcker ju.

Det bästa med mörkret är ju stjärnorna! Har aldrig i mitt liv sett sådana otroliga stjärnhimlar som man ser när man är på landet, första gången jag såg stjärnor på det sättet var hemma hos svärisarna i Finnskogen men nu kan jag se dessa underbara stjärnhimlar även hemma. Tom dottern blir fortfarande andäktig av detta, visst ser man stjärnorna i stan också men själva effekten blir inte densamma av all stadsbelysning.

I övrigt är jag både mrökrädd och en ganska harig typ men jag tycker ändå om det. Måste jag ut på kvällen (em känns inte lika jobbigt *s*) så har vi lampor (ficklampor, pannlampa) så det ger sig. Sällan vi promenerar i skogen när det är mörkt iaf.
 

Pannlampa och reflexväst..

Skrivet av  Pilla
.. har jag då jag är ute med hästen och går. Jag tycker att det är rätt ok, men skulle man ha slarvat bort lampan och västen känner man sig rätt lite. (Går ju inte med häste då förståss. Ja, inte själv heller om jag inte absolut måste.)
 

Artiklar från Familjeliv