Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Till Monika med Tilde

Skrivet av Hanela
Jag har suttit här och läst om dig och din dotter och förstår att ditt liv är ett rent kaos i mellanåt och att du lider av att se din dotter lida. Jag har själv en dotter som inte klarade dagis på heltid eller skolbarnsomsorgen. Jag hade sådan tur att jag kunde lösa det hela med farmor och farfar.
Det jag funderar på är om inte din kommun är skyldig att ordna annan typ av omsorg för din dotter om hon inte klara av att vara på förskolan så att du kan förvärvsarbeta upp till 100%. Det är inte alls ett måste att gå ner i tid när man har småbarn det beror mycket på hur försörjnings situationen ser ut. Tyvärr så läggs detta oftast på oss mammor.
Det kanske är så att Tildes pappa skulle ta studierna på längre tid så att du kan jobba mer. Visserligen tar det då längre tid och ni får något/några hundår till men det kanske är bättre för familjen i längden. Han har lika stort ansvar som du har att få det att fungera fast han studerar.
Försök få kontakt med någon kurator på barnkliniken, någon kunnig inom skolverket eller om ni har någon förening för hennes handikapp som kan hjälpa och stötta dig, även hjälpa dig med kontakten med kommunen. Gör detta innan du går in i väggen för det är apsolut ingen som känar på det.
Sköt om dig och lycka till.
Svar
lägger mig i lite
Om pappan går ner i studietakt så innebär ju det också mindre pengar. Och för mig så innebär ju studier på 100% ändå att jag är hemma mer och kan styra mer över min tid än om jag jobbade 100%. Jag bävar för den dag jag ska börja jobba (fast jag inte tänker jobba heltid), för då kommer jag inte vara lika fri som jag är nu. Det är skönt att kunna bestämma över sin tid och boka in möten, läkarbesök, tandläkare o.s.v. när det passar mig, och ingen av oss föräldrar behöver ta så mycket ledigt för såna saker.
Men det är min åsikt, och alla behöver inte hålla med mig. Kan ju också variera beroende på vad man pluggar.
Åsa.
Skrivet av  bullen71
Olika för alla.
Vist det är olika hur man känner att det fungerar. Vet inte vad ditt barn har problem med.
Min erfarenhet säger mig att man blir väldigt ensam till slut om man som mamma tar på sig omsorgen av barnet helt själv och det kan bli svårt att få förståelse av den andra föräldern om denne inte deltar i omsorgen.
Om man har möjlighet att jobba natt eller skift har man större frihet att bestämma över läkartider mm även om man jobbar mer. Skilnaden mellan studielån + bidrag är oftast så att man känar mer på att jobba vilket gör att man inte behöver börja jobba lika mycket som den som studerar drar ner på takten om man inte vill. Men den som drar det tyngsta lasset blir avlastad och hinner återhämta sig.
Det här med att bäva inför att börja jobba handlar om att som mamma våga släppa taget litegran och bygga upp en vardag i en annan form och få den att fungera. Att söka både barnets och ens egna begränsningar, det är inte lätt och förutsättningarna förändras hela tiden både i familjen och i samhället.
Behöver man inte jobba så fungerar det ofta lite lättare praktiskt men jag är inte helt övertygad att man som person, både barn och vuxen, mår bäst av det.
Sedan är det få förunnat att kunna göra så oftast har man en ekonomi redan när man får barn att båda skall jobba och den är inte alltid lätt att förändra.
Skrivet av  Hanela
för mig
handlar det nog inte om att våga släppa greppet,,,det är ju redan så idag att min man ta sin del av ansvaret de dagar som det är läkarbesök o.s.v när han är ledig,,,,,utan jag tänker mer på att vi p.g.a. att vi har 3 barn och alla har lite speciella behov blir rätt så många besök, och jag gillar inte att behöva ta ledigt så mycket.
Jag har ju alltid jobbat skift inom vården och sedan pluggat så jag har aldrig behövt ta ledigt för såna saker (jo enstaka gånger),,,men man vänjer sig nog vid det också *ler*
Åsa.
Skrivet av  bullen71
Tack för omtanken!
Det är så kul att se att någon tänkt till kring ens situation och att det faktiskt finns lösningar man inte tänkt på!
Att Nicke skulle dra ner studietakten tror jag inte går, inte just nu iallafall. Men det kan vara något att ha i bakhuvudet iallafall.
Det där med särskilld barnomsorg är ju förståss något... Det jag själv har börjat tänka på är en personlig assistent som kan "läsa" Tilde nästan så som jag gör. Skolas in av mig då;) Kanske i hemmet en tid av dagen och dagis på fm??
Vi ska till hab på torsdag och då ska jag be kuratorn där om en tid, dels för min egen del dels för att få veta mer kring detta.
Tack igen, för att du gav några riktigt bra tips!!

KRAM!
Skrivet av  Monika m Tilde