Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Fråga om assistansföretag eller välja kommun

Skrivet av Fundersam mamma
Hej!
Jag har precis fått beviljat personlig assistans med 54 tim/vecka åt min son som är 6år och har bl.a autism. Hade först tänkt att bli anställd genom kommunen men har nästan blivit avrådd till det och istället välja ett brukarkooperativ eller assistansföretag. Har läst mycket härinne om hur bra Assistanisa är men har också läst ibland att några är tveksamma till själva företaget. Har blivit tipsad att gå in på IFA:s (Intressegruppen för Assistans-berättigade)hemsida och ta reda lite om olika assistansföretag. Såg där några artiklar från Göteborgs-posten om just oseriösa assistansbolag. Där stod det mycket om just Assistansia och om deras enorma vinstdrivande syfte.
Samtidigt så verkar det ju gynna även oss föräldrar som anställs till våra barn rent ekonomiskt, eftersom dom lovar mycket mer ersättning än vad kommunen kan ge. Känner mig delad till detta. Efter att läst detta känns det inte så bra att anlita sådana assistansföretag som lovar en massa trivelspengar ovs. Kanske man skulle anlita ett lokalt brukarkooperativ istället och känna att "man gjort rätt för sig" eller ska man utnyttja detta för sin egen vinning skull?
Hur har ni andra gjort som har fått beviljat personlig assistans, valt för form av assistansanställning? Skulle vara tacksam att få några råd och tips.
Om någon är intresserad så kan ni gå in på denna adress och läsa: http://www.intressegruppen.info/artikelseriegp.doc

Svar på tråden: Fråga om assistansföretag eller välja kommun

Hej!

Skrivet av  My med Flisan
Jag har valt Assistansia och jag kan ju bara svara för mig själv, men jag är jättenöjd. Varför inte anlita ett assistansbolag som ger den handikappade trivselpengar? Om dom har råd att ge mitt barn det, varför har inte tex. kommunen det? Känna att man gjort rätt för sig? Vad menar du med det?
Jag tycker inte att man utnyttjar detta för sin egen vinnings skull... Så länge mitt barn vinner på det och jag har råd att hitta på mer saker med mitt barn så tycker jag inte att jag utnyttjar något..
Assistansia har bara insett att det är viktigt att kunna ge den handikappade ett drägligare liv.Vilket inte kommunen lyckas med.
För din del med 54 tim/v skulle det innebära runt 6000 mer i månaden.

Assistansia är ett av de få bolagen som har egna jurister som kan hjälpa dig vid kontakt med tex. FK.
Mitt liv har blivit så mycket bättre och lättare tack vare Assistansia och deras hjälp.
När jag först tog kontakt med Assistansia så träffade jag och pratade med en av de två killar som startade bolaget.Och dom är verkligen intresserade av det dom gör. Den andre killen har en släkting med funktionshinder och dom är väl insatta i vad som betyder något för den handikappade.Så dom har ett personligt intresse i det här, inte bara skapa ett vinstdrivande företag..

Det skadar ju inte att ringa och prata med dom. Jättetrevlig personal!
Och ring på nåt mer ställe och gämför kanske.Jag har ju bara erfarenhet av Assistansia, så jag vet ju inte riktigt hur de andra bolagen fungerar.
Lycka till!
 

Tack för ditt svar

Skrivet av  en fundersam mamma
Varför jag skrev "att känna att man gjort rätt för sig" är att jag kände efter all kritik man läst och hört, senast nu i söndags på radion, på programmet "Kaliber" med rubrik "hur man kan bli rik på funktionshindrade" så känner man sig på nåt sätt medskyldig till att utnyttja lagen om personlig assistans. Men har funderat mycket på här och ser det nu faktiskt precis som du, att den ekonomiska ersättningen är till för våra barn skall kunna få ett så bra och drägligt liv som möjligt trots deras svåra handikapp. I vårt fall så har vi idag stora utgifter varje månad när det bl a gäller hans fritidsaktiviter trots att han bara är 6år gammal. Han har stort behov att komma hemifrån och att man ska hitta på roliga saker. För oss övriga i familjen kan det vara frustrerande att inte bara få vara hemma och ta hand om allt som behövs göra i hushållet. Men det blir jobbigt att vara hemma då sonen är arg och frustrerad av att inget görs och fastnar lätt i jobbiga beteenden som att tex hälla ut vatten på golvet mm. Därav vi ofta äter ute och bara det är en stor utgift för oss. Jag kan också se denna ersättning som kallas för trivselpengar som en kompensation för de merkostnader som vi har och inte får ut. Tänker då på att jag nu kommer att förlora vårdbidraget och därmed höjs den lägsta merkostnadsnivå till 36%. Är väldigt tveksam om jag får beviljat så mycket även om jag anser själv att vi har så mycket i merkostnader. Jag kan jämföra med min systers pojke som är i samma ålder och ser stora skillnader både när det gäller det ekonomiska och den mertid man har.
Har nu faktiskt bestämt mig för att anlita Assistansia och tog kontakt med dom igår. Snabb service var det verkligen och kommer nog få hem en från Assistansia till oss informera redan nästa vecka och jag har också skickat mina papper till en jurist hos dem.

Hälsningar en fundersam mamma med namn Pia
 

vill bara berätta

Skrivet av  Wolf
att det är mer om assistansia som kanske inte är känt, men det är verkligen en vinstmaskin, de har bla
gjort lite "skatteplanering" och pengarna de tjänar på oss kommer inte tillbaka till oss "skattebetalare" utan vinsten hamnar på konstruerade företag på Isle of Man, Jersey och andra skatteparadis.
Sedan vill jag bara påpeka att deras enda Jurist (Utbildad) har slutat på Assistansia.
Vem som helst kan kalla sig jurist om man arbetar med lagar etc. men fråga om han/hon harutbild. ifrån
Juristlinjen på Universitet vilken inte är troligt.
Jag skulle rek ett företag som de som har slutat på
assistansia har börjat på.

Wolf

Ps. Hör av dig om du vill ha infot om vilket företag det är på min mail: [email protected]
 

ang Assistansia..(lååångt)

Skrivet av  Wolf
Detta är kopierat ifrån GP

Miljonärer i reformens spår29 år och mångmiljonärer. För Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra blev handikappreformen rena vinstlotten. Men nu hävdar Skatteverket att de båda undanhållit 13 miljoner från beskattning.Med fler än tusen anställda är Assistansia AB en bjässe i en bransch som lever på att erbjuda funktionshindrade assistans och annan service.Det Örebrobaserade företaget har vuxit i ett rasande tempo.2001 hade nystartade Assistansia i genomsnitt färre än 50 anställda och omsatte mindre än tio miljoner kronor. Vid årsskiftet 2003/2004 hade antalet anställda och omsättning mer än tiofaldigats. Samtidigt var lönsamheten mycket hög.Och expansionen har fortsatt. Assistansia har i dag 400 funktionshindrade som kunder och beräknas i år omsätta 220 miljoner kronor. Företaget har just nu 1 300 anställda, vilket motsvarar 800 till 900 årsarbetare.Bakom framgångssagan står två unga män, Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra. På Assistansias hemsida beskriver de hur de som tjugoåringar i mitten av 90-talet hjälpte Kadras funktionshindrade bror med myndighetskontakterna, att ryktet om deras insatser spred sig och att "det gick upp för oss att det verkligen behövdes några som vi".Fahlander och Kadra såg snart vilka möjligheter handikappreformen innebar. Affärsidén bygger på att försäkringskassan betalar ett schablonbelopp på 205 kronor per beviljad assistanstimme, oberoende av brukarens hjälpbehov. Om brukaren får assistans av anhöriga eller betalar låga löner till utomstående assistenter kan konstruktionen ge bingo.Brukaren bestämmer lönenBrukaren bestämmer nämligen vilken lön assistenterna ska ha. Får assistenten 75 kronor i timmen i stället för den timlön på drygt 100 kronor som schablonersättningen baseras på, så blir besparingen åtminstone 40 kronor i timmen inkluderat lägre semesterersättning och lägre sociala avgifter. Om mamma inte får åka på kostsamma utbildningar och om familjemedlemmarna hoppar in för varandra i stället för att anlita vikarier så sparar det ytterligare pengar.Två tredjedelar av Assistansias assistenter är anhöriga eller bosatta i samma hushåll som brukarna.Den genomsnittlige brukaren i Sverige har rätt till 360 assistanstimmar per månad. I Assistansias fall ligger snittet på 320 timmar per månad.320 timmar gånger 40 kronor ger 12 800 kronor per månad. En del stannar i Assistansia, resten går tillbaka till brukaren i form av skattefria "trivselpengar" som kan använda för brukarens eller familjens konsumtion. För den som har många assistanstimmar kan "trivselpengen" bli väsentligt större.Riksrevisionen pekar ut AssistansiaRiksrevisionen pekar i sin rapport ut Assistansia eftersom företaget öppet marknadsför "trivselpengarna" på sin hemsida: "Vi kallar överskottet trivselpengar. Pengar som förgyller vardagen lite och som du kan använda till fritidsaktiviteter eller andra saker som du tycker är roligt."- De påstår att de är effektiva i sin administration och att det därför blir pengar över. Men det är ju ett marknadsföringsknep och som vanlig medborgare kan man inte bli annat än förgrymmad, säger Karin Rudberg på Riksrevisionen, som menar att lagens intention är tydlig:- Assistansersättningen ska gå till assistansen, inte till att bygga upp privata förmögenheter vare sig hos brukare eller anordnare. Om det blir så mycket pengar över så är det något fel på systemet.GP frågade i ett anonymt mail Assistansia om möjligheten för en funktionshindrad släkting att få "trivselpengar" och rekreation utomlands. Kontorschefen svarade bland annat följande: "Många av våra kunder åker årligen till både \'sommarsol\' och \'vintersol\' med hjälp av de här trivselpengarna."Assistansias vd Mikael Fahlander försvarar "trivselpengarna":- Vi betalar aldrig lägre löner än kommunerna. Men om vi jobbar tio procent effektivare så motsvarar det tjugo kronor per assistanstimme. Vilket är mest oetiskt - att vi behåller de pengarna i bolaget eller att vi låter brukarna få del av pengarna som blir över?Ingegärd Gundersvik, verksamhetschef för handikappfrågor på Tjörn, kan vittna om hur det går till i praktiken. När kommunen skulle ordna personlig assistans till en funktionshindrad tog plötsligt Assistansia över. Ingegärd Gundersvik krävde ett möte med företaget för att lämna över viktig information om deras nya kund. Vid sittande bord gjorde Assistansias representanter klart vad som gällde.- Vi fick veta att de är restriktiva med löner, men att brukaren får pengar som blir över, de sätts in på "trivselkontot". Om man är "duktig" och inte omsätter så mycket personal kan det bli från 14 000 kronor och uppåt per månad, berättar Ingegärd Gundersvik, som reagerade mycket starkt på informationen hon fick.- Jag blev chockad. Så mycket pengar rakt ner i fickan smakar inte alls bra. Pengarna ska ju gå till assistansen.Assistansia och andra företag som erbjuder "trivselpengar" och liknande förmåner befinner sig i en juridisk gråzon. Men det är inte förbjudet att tjäna mycket pengar, vilket Assistansia och dess båda ägare har gjort.Lånat miljoner av brevlådeföretagDäremot är det förbjudet att undandra inkomsterna från beskattning. Enligt Skatteverket har Fahlander och Kadra gjort just detta.Vid en revision på Assistansia i våras fann Skatteverket att Fahlander och Kadra sommaren 2002 genomförde en låtsasförsäljning av Assistansia till ett brevlådeföretaget på Cypern.I januari 2003 skickade Assistansia 8,2 miljoner kronor till brevlådeföretagets konto i Luxemburg. Samma dag gick nästan hela beloppet vidare till Fahlanders respektive Kadras privata konton. I juli 2003 skickade Assistansia ytterligare 3,8 miljoner till Luxemburg, pengar som direkt slussades vidare till Fahlanders och Kadras privata konton.På mindre än ett halvår tog de båda alltså ut sex miljoner kronor vardera ur Assistansia.Fahlander och Kadra hävdar att de har lånat miljonerna av brevlådeföretaget. Men de bestämde själva lånevillkoren och behövde inte lämna säkerhet för jättelånen. Därför betraktar Skatteverket de tolv miljonerna som utdelning från Assistansia till bolagets verkliga ägare, Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra.Revisionen visade också att Fahlander och Kadra kostnadsfritt disponerat företagets bilar från BMW och Mercedes. Fahlander hade dessutom haft fri bostad. Skatteverket godkänner inte heller att de båda lät Assistansia betala konsultkostnaderna för den misslyckade skatteplaneringen.- Våra rådgivare kunde gett oss bättre råd, medger Mikael Fahlander, som ändå säger sig vara övertygad om att han och Ibrahim Kadra agerat juridiskt korrekt.Skatteverket i Örebro beslutade i förra veckan att påföra Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra en taxerad inkomst på vardera 6,5 miljoner kronor för inkomståret 2003. Ärendet kommer sannolikt att överlämnas till åklagare för utredning av eventuellt skattebedrägeri.
 

Artiklar från Familjeliv