Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ledsen (dagis) även på vårbarn

Skrivet av Sandra m. Melinda
Usch vad tungt det känns idag.... vet inte riktigt hur jag ska börja. Allt hade ju gått så bra. Vi hade varit med Melinda hela tiden från ons förra vecka till måndag, på tisdagen skulle jag ha samtal med föreståndaren för dagiset och sedan skulle jag sitta en stund i personalrummet. Allt gick jätte bra och Melinda var i stortsett inte alls ledsen. Melinda visste att jag fanns i huset. Så igår tyckte personalen att det var dax att lämna Melinda och jag skulle gå hem. Gick från dagis 8:45 och skulle komma tillbaks mellan 10:30-10:45. Jag vinkade till Melinda men ser att hon blir ledsen.... personalen lovade att de skulle ringa. Jag hörde inget ifrån dem utan jag gick till dagiset och fick veta att Melinda hade blivit ledsen när jag gick (det visste jag redan) och sedan hade hon börjat gråta varje gång hon hade kommit till tamburen, detta förknippade hon med att mamma hade lämnat henne där.

När vi kom hem gick Melinda och sovmiddag, när hon vaknade så hade min bror och hans sambo kommit på besök. (honom brukar Melinda älska att busa med)
Melinda var helt hysterisk, jag kunde inte släppa ner henne på golvet, hon bara illvrållade. Vi skulle äta så kunde inte hon sitta själv i sin stol, untan hon ville bara sitta i mitt knä däe satt hon och små grät hela eftermiddagen. Har aldrig sett Melinda så ledsen och förtvivlad... det var så hemskt att uppleva detta, så i natt har hon oxå varit ledsen. Hon har vaknat och varit ledsen och letat efter mig och sedan när hon har hittat mig så har hon blivit lugnare. dettta har utspelat flera gånger inatt så både jag och Melinda är precis slut.

Nu ska vi om ett tag i väg igen till dagis och det känns inte alls bra. Känner att personalen vill att Melinda ska vara fördig inskolad nu. Men jag känner att hon inte riktigt är färdig inskolad ännu. Klart att jag inte vill ge upp utan att inskolningen ska ta en liten stund till. Jag känner ju mitt barn bäst, men det känns som om att personalen står bakom mig.

Pratade med en fröken igår när jag lämnade Melinda, och sa till henne att jag har all tid i världen för Melindas inskolning så att jag vill skynda långsamt. Svaret jag fick var att de hade skolat in en pojke i våras och allt gick bra, på sommarlovet hade han och hans föräldrar åkt hem till deras hemland (föräldrarna studerar här) När han kom tillbaks igen var det jätte jobbigt, men han fick vara själv på dagis ändå. Vad svarar man på detta??????????

Nu känns det jätte jobbigt att vi snart ska i väg till dagis och Melinda känner vad som är i görningen så hon går och små gnäller hela tiden.

Detta blev nog lite långt, men jag behövde skriva av mig.

Kram Ledsen Sandra
Svar
Olustig känsla
du har angående inskolningstakten. Jag fattar faktiskt inte hur de kan resonera så. Det måste ju vara mycket bättre att låta en inskolning ta en extra vecka med ett positivt resultat. Förstår att du är bekymrad.
Melinda visar en tydlig och faktiskt normal reaktion på att hon som du säger förstår att något är i görningen.
Hur länge har inskolningen pågått? Jag tycker spontant att kommunikationen med personalen är ao. Att det sagt att de ska ringa och sedan inte gör det är inte bra. Varför bad de inte dig ringa efter en stund istället om det är svårt för dem att hinna ?
Jag skulle inte klara av att lämna Louise om jag inte kände mig trygg med och litade på personalen.
Louise hade en långsam inskolning. Vi hade inte bråttom. Ett steg fram två steg bak, så hade vi det men med en underbar personal som stöttade mig jättemkt så blev det jättebra. De var tydliga från början med att här tar vi små steg med korta stunder från början och sedan kan man lägga på på slutet när barnet är tryggt. För oss tog det drygt 3 veckor, välinvesterade! Nu är hon både trygg och jätteglad när hon är på dagis, men jag ringde varje morgon när jag kom till jobbet i ca 2 veckor och det var helt ok. Ingen tyckte att jag "var för mycket"
Louise säger numera väldigt ofta mamma-jobba, mamma-komma och det är nog ett sätt att hantera att hon är på egen hand utan mamma.

Hoppas och tror att det blir bättre Sandra
Kram
Skrivet av  Cajo med Louise
VAd tråkigt
att de har så bråttom. De borde vara glada att du har möjlighet att ha en lång inskolning.

Försök hitta nån annan personal på avdelningen att prata med , om du inte får bättre respons tycker jag att du ska kontakta förskolechefen.

Personalen ska finnas där för barnens skull, och tänka på barnens bästa!!!

Lycka till!!
Skrivet av  Annika med Viktoria
Skynda långsamt
Tycker också att Melinda tydligt signalerar att det går för fort för henne. Det borde ju vara jätteskönt för personalen att veta att du har hur lång tid som helst på dig att skola in. Vissa barn är inskolade efter en vecka andra tar flera veckor på sig.
Det jag tänkte på var att första gången du lämnade henne ensam där var gänska länge. (i mina ögon alltså).

När Patrik skolades in så fick jag först lämna honom en halvtimme och när det gick bra så drog vi ut på tiden dag för dag. (fördubblade ungefär) så efter en vecka så var han inskolad (Vi startade med att hälsa på 1 timme om dagen i en vecka först)

Vår dagmamma gav oss inget inskolningsschema utan berättade i stora drag hur de brukade göra och sade sedan att vi tar det dag för sag och ser hur det går. Ibland får man ta ett steg tillbaka innan man kan gå framåt igen. Det kändes så himla skönt att hon tyckte det var så viktigt att få en positiv inskolning.

Finns det nån där på avdelningen som du känner dig mer bekväm att prata med än de andra? Berätta att du har för den personen att du har all tid i världen och att du vill ge Melinda en positiv inskolning utan gråt och gnäll eftersom du ändå har möjligheten. Det är väl helt ok att det brukar ordna sig ändå även om de gråter i början, men du vill inte göra så.
Förekom dem också och säg att det är helt ok om de tycker du är en hönsmamma (så kan de inte säga det bakom ryggen på dig sen eftersom du redan erkänt. *L*) och att du faktiskt vill ha det på det här viset.

Du är kund och de tillhandahåller en tjänst som du köper. Om de inte kan tillhandahålla den tjänst du vill ha så får du i värsta hand börja handla nån annanstans. Det kan vara bra att berätta för dem att du faktisk köper tjänsten av dem och betalar för platsen. (om de inte lyssnar efter hönsmammegrejen).

Ibland får jag känslan av att en del av dagispersonlen mest verkar tycka att föräldrarna är jobbiga om de ställer krav och inte tycker som dem istället för att se det som att de faktiskt har ett serviceyrke och att de tillhandahåller en tjänst till föräldrarna.

Jag har all respekt för dagispersonalens yrkeskunskap, men jag tycker att de ibland borde visa föräldrarna mer respekt för deras kunskap om hur just deras barn reagerar.

Prova ställ frågan på dagis/förskola på inskolning eller förskola/dagis. Där brukar det vara några stycken som jobbar på dagis så kan du få svar ur personalperspektiv också.
Skrivet av  Maria & Patrik + 2 stora
Håller med de andra
Självklart ska du ta det i din och Melindas takt! Det måste ju vara mycket bättre för alla. Jag tror att man ber om bakslag om man stressar i det här läget - och då är det ju jättetur att inte ni behöver det.

Lite konstig kommentar från personalen kan jag tycka. Måste man jobba/plugga kanske man måste lämna på dagis fast det kanske inte känns bra. Men det måste ju inte ni, så då har väl inte det med saken att göra?

Glöm hennes kommentar, och skaka av dig det du *tror* att du tänker. Och stå på dig med vad du vill, du känner ju Melinda bäst!

Jag tror tid är det magiska medlet i alla sådana här situationer.
Skrivet av  Hulma m Totil +
Tråkigt
Oj, vad tråkigt för er. En dryg veckas inskolning låter lite väl kort tycker jag, speciellt om både barn och förälder tycker det känns jobbigt.

Mitt tips till dig är att återigen prata med personalen om en förlängd inskolning. Sist men inte minst försök röja dina egna jobbiga känslor och visa för Melinda att du tycker att dagis är ett bra och roligt ställe (inte så lätt kanske men...)

Vill berätta hur inskolningen gick till hos oss:
Här är inskolningen 3 veckor!!! Vilket ha visat sig ge mycket gott resultat enligt rektorn. (Tror dock inte att inskolning är lika lång/schemalagd om man inskolar enstaka barn mitt i terminen.)
Totalt inskolades 6 barn samtidigt. Första veckan var 3 barn åt gången "på besök" 1h per dag tillsammans med förälder för att bekanta sig med lokaler/leksaker/fröknar och under den tiden var ordinarie barnen utomhus. (1h = Det ska vara kul att gå till dagis och barnen ska känna längtan tillbaka!) Vecka 2 utökades till 1,5 -2h per dag och då var alla 6 inskolningsbarnen + föräldrar på plats samtidigt (ordinare barn fortfarande utomhus under den tiden med extra personal). Under denna vecka så satt vi föräldrar vid matborden och fröknarna lekte med barnen och barnen kunde när som helst uppsöka sin förälder. Mot slutet av veckan försvann vi föräldrar ut i lärarrummet och blev inkallade vid behov.
Vecka 3 utökades succesivt i lite snabbare takt, barnen fick vara med på lunch, introducerades till de övriga barnen och på slutet av veckan så fick de även stanna över vilan. Vi föräldrar fick lämna dagis men finnas tillgänliga om det skulle behövas.
Personligen tyckte jag att 3v kändes som lite onödigt lång tid men nu i efterhand så känns det bara bra och vi har inte haft några problem alls!!

Har själv en mamma som varit dagmamma och svärmor är förskolelärare så vi har fått endel tips från dom. Bla korta och trygga farväl är alltid bäst även om den lille är ledsen när du går så går det oftast över mycket snabbt. Ett långt farväl gör det bara svårare för barnet (och föräldern). Men detta förutsätter ju att du som förälder känner dig "trygg" i situationen och att ni fått god tid på er för inskolningen.

Hoppas allt blir bra och stå på dig om en längre inskolning!
Skrivet av  Lydias mamma
Hmm - varför blev mitt inlägg rött??? imt
-
Skrivet av  Lydias mamma