Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hur vanligt?

Skrivet av En som hann in
Är det någon som vet hur vanligt det är med så snabba förlossningar att man inte hinner in till sjukhus? Det pratas så mkt om att förlossningen ofta är lång för förstföderskor men det pratas nästan ingenting om att en hel del faktiskt inte hinner in och vad man ska göra då osv. Så jag blev nyfiken hur vanligt/ovanligt det är med förlossning utanför sjukhus som inte är planerad hemförlossning el så.
Svar på tråden: Hur vanligt?

Läste någonstans

Skrivet av  Elsa B
att det är mellan 50 och 100 födslar per år det gäller i Sverige. Med tanke på att det föds ca 100.000 per år är det inte SÅ ovanligt ändå. Jag tycker också att man borde få mer info om vad man kan/ska göra om det går jättefort. Visst kan man få assistans av larmcentralen då, men det vore ändå skönt.
 

Men om...

Skrivet av  MamaMu
Om det är som du säger mellan 50 och 100 födslar av runt 100 000, då handlar det ju om en "risk" eller vad man nu ska kalla det, på max en promille. Det kan jag tycka är en så liten risk att det faktiskt inte behövs informeras så mycket om. Det känn som att det finns många saker osm är betydligt vanligare som man skulle prata om innan dess. Jag tror också att det kan skrämma många, detta med snabba, okontrollerbara födslar, och det är väl onödigt att öka på oron pga något som nästan säkerligen inte händer. Så tänker iaf jag.
 

Nu måste jag käfta emot.

Skrivet av  Amelie
Jag har hört att man skall ta reda på så mycket som möjligt om det som skrämmer en, för då känns det mindre farligt, man är förberedd.

Jag är av någon outgrundlig anledning paniskt rädd för kejsarsnitt, fy, jag ryser när jag tänker på det! Följden blev att jag sökte information om detta, för att förbereda mig på hur det kunde bli om det skulle gå så, för att avdramatisera mina föreställningar litet.

Så tror jag det är med störtförlossningar också, att det blir väldigt dramatiskt om man inte ens vet att det kan bli så, men om man har fått bra med information så blir det inte så farligt. Jag hade läst om alla sorters förlossningar, så jag blev nog mycket mindre chockad än många i min omgivning (mest chockad var min svägerska som var i 7:e månaden då...)
 

OK

Skrivet av  MamaMu
OK, så som du förklarar håller jag helt med:)

Jag tänkte mig mer att det tidigare inlägget handlade om att det skulle finnas ett generellt behov av att informera alla gravida om risken för störtförlossningar, inte om att informera de kvinnor som vill veta mer om detta. För är man rädd för något blir man nog ofta mindre rädd när man fått tag på tydliga fakta och antingen inser att det man varit rädd för inte är så farligt, eller att man har fått tillräckligt med information för att kunna hantera situationen i alla fall.

Vad jag vände mig emot var att jag inte tycker att bm på mvc ska börja prata alldeles för mycket om störtförlossningar när det är så ovanligt. Nu har jag ingen som helst statisktik att luta mig emot, men det kan väl säkert vara lika (o)vanligt att man t ex råkar ut för störtblödningar eller andra komplikationer efter förlossningen, vilket iaf jag aldrig varit med om att bm pratat om. (Det är alltså den typen av info jag tänker på, inte att individen går ut och letar upp den info man själv vill ha, för det är ju bara positivt.) Jag menade bara som så att utifrån förlossningsskräck så finns det en risk att sådan skräck späds på genom att man börjar informera om massor av olika "riskmoment" som med största sannolikhet aldrig kommer att inträffa.
 

Vår första barnmorska

Skrivet av  Amelie
pratade faktiskt litet om vad man skulle göra om man inte hann in. Att det inte var farligt, för de förlossningarna brukar aldrig gå fel, att man skulle ta det lugnt och föda barnet, och sen ringa sjukhuset, att man skulle lägga barnet mot kroppen och lägga filtar eller handdukar över, inte klippa navelsträngen, ta moderkakan i en plastpåse och ta med den om den kom ut. Sen var det nog inget mer.

Likaväl som att alla blivande föräldrar borde läsa in sig på akuta kejsarsnitt, bör de också läsa in sig på störtförlossningar, för man vet ju faktiskt aldrig hur det går.
 

Ja jag tror

Skrivet av  Elsa B
att det hjälper en att bearbeta det efteråt också. Visst är det viktigast att få info om standard 1a förlossningen - men bara litet info om annat kan göra mycket. Så bra att din bm berättade vad hon gjorde!
 

Inte för att jag vill skrämma någon, men...

Skrivet av  Tina
precis så sa min barnmorska. Att om det går snabbt så går det bra och man kan föda fram barnet och sedan ringa ambulans.
För mig gick det snabbt, men barnet fastnade med huvudet ute. Det blev ilfart till sjukhuset där de fick dra ut honom.
Jag vill inte skrämma upp någon, men jag tycker också att man ska ta reda på så mycket man kan.
 

Hur gick det?

Skrivet av  Elsa B
Hur gick det sedan Tina? Jag hoppas att det gick bra för er! Låter väldigt otäckt!