Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Tidigare skolstart?

Skrivet av Margut
Hej!
Vi har nästan bestämt oss för att låta vår flicka börja skolan nästa höst, när hon är 6 år. Hon är redan nu på en 7-årings nivå (tror jag) när det gäller att läsa och skriva och hon älskar att lära sig saker. Hon är så duktig att jag kan börja böla av stolthet när jag tänker på det! *s*

Är det någon som har erfarenhet av att låta barn börja tidigare i skolan? Positivt? Negativt?
Vart vänder man sig?

Tacksam för svar!
Svar på tråden: Tidigare skolstart?

Jag har erfarenhet!

Skrivet av  Ulrika
Vår son började i sexårs som femåring och går nu i tvåan som 7-åring. Det har gått väldigt bra för honom och han trivs i den åldersgrupp han går nu. Meningen var framför allt att undervisningen skulle vara på en lagom nivå och vi inte skulle behöva ha anpassade uppgifter till honom i flera ämnen, och det har funkat jättebra, han har bara anpassad uppgift i läsning.

Jag har ganska negativa erfarenheter av det bemötande vi fick från både dagis och skola när vi övervägde att låta honom börja tidigare. Den generella uppfattningen är att detta inte är lämpligt och det sa de flesta tillfrågade automatiskt utan att göra en individuell bedömning för vår son. Det var en besvikelse. Vi fick faktisk kontakta stadsdelsnämnden för att få komma på skolornas informationsträffar för blivande sexåringar. Jag är mycket glad att vi stod på oss.

Det positiva har varit att han tycker det är så roligt att gå i skolan och att hans lärare är väldigt positiv och hjälpsam och förstående. Socialt fungerar han bättre med de lite äldre barnen, han är väldigt verbal och tenderade att bli lite "Kung" bland de yngre på ett sätt som inte alltid var klädsamt.

Riktigt negativt har inget varit ännu, men några saker kan vara värda att fundera över.

-det kan vara svårt att hävda sig bra på gymnastiken om man dels är yngre och dels småväxt, som vår son, han tycker dock ännu att det bara är roligt.

-man märker att det är lite si och så med att hålla reda på sina saker, vantarna är överallt, var är pennan...kan vara ett personlighetsdrag snarare än åldern.

-Nu i tvåan förväntas de kunna hålla koll på saker själva i större utsträckning, se på klockan när rasten är slut, veta till vilken dag läxan ska göras m m. Här får vi hjälpa att påminna och hålla koll, man kan inte lita på att han själv vet när gympakläderna ska med.

- I år har de även lektioner efter lunch och det märks att han får det lite jobbigt med koncentrationen sista timmen, vilket han inte är ensam om...

- De andra barnen böjar fråga chans på varandra och leka ryska posten, min son är helt oförstående till nöjet med detta!

Det viktigaste för oss är att hans lärare helt förstår att han bara är 7 år och inte bergär att han ska vara en åttaåring på alla punkter. Det är ju inte han som tagit detta beslut utan de vuxna i hans omgivning. Att han är sig själv måste alltid vara gott nog!

Hoppas detta var något att fundera över!
 

Fundering

Skrivet av  Nilla
Vi har också haft funderingar att sätta vår son ett år tidigare i skolan och tror inte att det skulle bli några större problem till en början MEN vad händer senare? Hur kul är det att vara ett år yngre än de övriga i klassen under hela skoltiden? Det kan vara ganska känsligt i vissa åldrar!! Och när barnen plötsligt blir tonåringar och börjar göra sån´t som tonåringar gör men min kille kommer fortfarande vara ett barn!! Nej, jag vill att mitt barn ska få vara barn så länge som möjligt fastän han läser och skriver bättre än hans jämnåriga. Och det är ju inte så tokigt att få vara bäst i klassen!!?
 

Men...

Skrivet av  Fia
...det beror ju också på när på året barnet är fött. Jag tror att de flesta barn som börjar tidigare är födda ganska tidigt på året, så de kanske bara är enstaka veckor eller månader yngre än den näst yngste. Dessutom tror jag också att det är vanligt att dessa barn är så tidiga att de fortfarande är "bäst i klassen" trots att de är yngst.

Jag tror ju dessutom att barn kan vara barn väldigt länge trots att de lär sig saker. Jag ser ingen motsättning i att vår sexåring i ena stunden funderar på schackproblem, räknar multiplikation eller ligger med näsan över en 500-sidors Harry Potter-bok, för att i nästa stund vilja sitta i knät och bli blåst där han slagit sig eller springa runt som ett jehu och leka vilda lekar. För barn är det naturligt att tycka att det är roligt att lära sig, och alla barn bör få den möjligheten. Och självklart går det bra att kombinera detta med mycket lek också.

Vi har även en snart 14-årig flicka så jag har ju sett vilken spridning det finns när det gäller tonår och pubertet. Några av hennes kompisar kom in i puberteten som 10-åringar och några har knappt kommit in än. Om spridningen där är minst 4 år i en klass, så spelar det nog inte så stor roll om åldersspridningen är 15 eller 11 månader.
 

Som Fia säger

Skrivet av  Ulrika
är det ju väldigt oförutsägbart hur de utvecklas i puberteten. Vår son är född 10 januari och 8 barn i klassen är födda i december året innan. Det känns knappast vettigt att nedprioritera hans akademiska behov under hela skoltiden för att försöka pricka in puberteten rätt i klassen. Vad gäller inträde på filmer och disco etc tycker jag att han kan vänta de 2-8 veckor som skiljer honom från de yngsta i klassen.

Det som känts mycket märkligt är de kommentarer vi fått från div personal om att vi inte låter honom vara barn eller att vi ställer för stora krav på honom. Det märkliga är ju att om han hade varit 10 dagar äldre hade det varit obligatoriskt för honom att börja i den här årskursen, dvs dessa krav hade ställts av skolan själva...Jag tror mycket av motviljan bottnar i en rädsla för att ta intitiativ som går utanför reglerna.
 

Bakofram

Skrivet av  Su
Men jag förstår inte hur man kan se på det från det hållet, Ulrika. En bakvänd jämförelse.

I mina ögon har man tur om man är född tidigt på året. Man får ett år extra innan det är dags för skola. Chans att ligga lite före och att utveckla andra sidor jämsides.

De åtta i din sons klass som är födda i december är väl att beklaga snarare än att jämföra med. Förmodligen hade det varit bättre för (vissa av) dem att vänta med skolstart till samma år som din son skulle ha börjat, enligt det vanliga systemet.
Men åt det hållet verkar det tyvärr inte alls vara lika naturligt att flexa.

Sedan kan jag i och för sig förstå föräldrar som låter sina barn börja tidigare. Har man ett hyperintelligent och intellektuellt mycket moget barn måste man bli rädd att h*n ska bli uttråkad och understimulerad av att gå i samma klass som barn i sin egen ålder. Tycka skolan är trist och tråkig.

Men skolans motvilja tror jag beror mindre på "rädsla att ta initiativ som går utanför reglerna" än erfarenhet av att det ofta blir rätt tufft senare för dem som börjat "för tidigt".
 

När det gäller så "oviktiga" saker

Skrivet av  Anne
(och observera citationstecknet på oviktiga...) som årskullar i fotboll så bröt de ju åtminstone tidigare kullarna på sommarhalvåret... Dvs samma årskull var t ex födda i augusti 1975 och juni 1976... Kanske skulle detta stämma bättre i skolan också? Att alla t ex FYLLER sju under första skolåret? Bara en tanke om att bryta vanliga tankesätt...
 

Vi också!

Skrivet av  Fia
Vår son började också i förskoleklass som femåring och går nu i 1:an som sexåring. Vi hade också lite problem med förskolepersonal och skolpersonal som rent generellt var emot tidig skolstart, framförallt när det gäller pojkar. Vi fick också ta kontakt med stadsdelsnämnden och stadsdelsdirektören för att få vår vilja igenom.

Vi är jättenöjda med vårt beslut och ser faktiskt inga nackdelar alls. Sonen fungerar mycket bättre socialt nu än han gjorde på dagis, och han får åtminstone någon form av stimulans i skolan, även om han fortfarande ligger långt före de flesta andra i framförallt matte och läsning, där han får anpassad undervisning. Sonen är född i januari, så han är inte så mycket yngre än en del av de andra barnen. Han är också ganska lång för sin ålder, och jag tycker inte att det märks på något sätt att han är yngst i klassen.

Om man vill att ens barn ska börja tidigare så ska man nog börja med att ta kontakt med den aktuella skolan. Enligt lag har man rätt att börja i 1:an det år man fyller 6 år, så de kan inte neka er plats (däremot har man inte rätt att börja i förskoleklass som 5-åring, då är det upp till varje skola att bestämma). Om anledningen till tidig skolstart främst är "tidig akademisk mognad", så tycker jag att barnet bör vara så pass tidig att det fortfarande kommer att vara bland de främsta även bland de äldre klasskamraterna. Oftast kan det vara bättre att vara bland de bästa i en jämnårig grupp, än "medelbra" i den äldre gruppen. Att vara född ganska tidigt på året är också en fördel, så inte åldersglappet till den näst yngste blir allt för stort.
 

Kan nog bli bra

Skrivet av  Ullen
Jag har inte själv någon erfarenhet från senare år av att låta ett barn börja ett år tidigare, däremot började jag själv skolan ett år för tidigt. Men jag är född i januari och var därför åtminstone jämgammal med de i klassen som var födda på hösten.

Jag vill bara påpeka att det inte är ett barns läs- och skrivkunnighet och lust att lära sig saker som avgör om det kommer fungera. Istället är det ju det som man förr kallade för skolmognad, d.v.s. att kunna sitta still länge, ta emot instruktioner i grupp, m.m., som är viktigt. Även på 6-års brukar de få jobba med läsning och skrivning, om de vill och kan, och de får lära sig massor av saker där.
 

Lite negativt som motvikt

Skrivet av  Su
Här kommer lite negativa erfarenheter, inte egna, utan hört av pedagoger och folk som själva börjat för tidigt.

6 år är en rätt tuff ålder för de flesta. Kallas lilla puberteten el dyl. Bara att börja 6-års är stort - att börja skolan är större/värre.

Att vara skolmogen och mogen är inte samma sak. Man kan vara mogen för att räkna, läsa och sitta still o bete sig som fröken duktig utan att må särskilt bra av det.
När man är 6 behöver man tid att få träna en massa andra saker t ex relationer, stå i kö, springa, ta för sig, ta hand om kompisar, känna efter vad man tycker, våga tala om vad man tycker, simma m.m.

Får man inte vara 6 vid 6 finns det risk att man får bita ihop hårt senare eftersom man missade sig själv.

Jag har hört flera exempel på hur barn som börjat för tidigt senare, i mellanstadiet, fått "ta ett extraår" som det heter nu för tiden. (På min tid satt man kvar eller gick om.)

Hur ni än gör, hoppas det blir bra.
 

Tack för alla svar!

Skrivet av  Margut
Vi fortsätter att fundera - det finns ju onekligen en hel del faktorer att ta hänsyn till!
Dessutom nämnde jag saken för en svägerska som jobbat inom barnomsorgen i flera år och hon tyckte INTE att vi skulle låta Elin börja skolan "för tidigt".
Men jag tycker att man skulle låta det vara individuellt för ALLA barn! Att börja skolan vid 7 års ålder är ju ganska godtyckligt - en del barn är redo när de är 6, andra borde kanske få vänta tills de är 8!

Som sagt, tack för era svar och synpunkter!
:o)
 

knep

Skrivet av  anna
När man talar med vuxna så är de ofta missnöjda med att de var ett år yngre än de andra i klassen. Framförallt längre upp i åren (högstadiet ) är det ofta jobbigt.
Jag har själv en vansinnigt begåvad liten tös som erbjöds hoppa en klass i lågstadiet ,men vi beslöt oss för att itne göra det i alla fall. Hon ÄR verkligen läskigt duktig i skolan men eftersom hon allra helst LEKER med barnen som är födda året EFTER så kändes det som att det blivit fel i vårt fall. Dessutom , får de så himla mycket mer stimulans i nästa årskurs egentligen, de gör väl ut den matteboken lika fort o får i alla fall sitta o fylla i "fördriva-tiden" uppgifter. Det är nog skola man ska byta om man vill stimulera dem maximalt vad gäller plugg.
Jag tänker ändå att väldigt klipska barn tar sig fram rätt bra i livet hur som och att det viktigaste är att de trivs o har roligt. Skolan är ju liksom lika mycket en skola i umgänge och sociala interaktioner.
Hoppas ni blir nöjda med ert val i alla fall!
 

Artiklar från Familjeliv