Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Nu är Knuts CI igång!

Skrivet av Mia
Hej,
i måndags så fick Knut höra ljud för första gången!
När han förs fick höra ljud så sken han upp i ett stort lende och tittade glatt på Tomas och mej. Men sedan har han varit ett "sten ansikte" mest hela tiden ibland så ser man tydligt att han "hör" vissa ljud. Att han hör vet vi ju men det gäller ju nu att han kan förstå vad ljud är. Processorn är inställt på en låg volym nu, dom är jätte försiktiga när dom gör inställningarna så att han inte ska bli räd för starka ljud. Nu har vi ett stort arbete framför oss för att först få Knut att förstå ljud och sedan att kunna börja tala!

Kan inte ni med CI barn berätta lite hur det var för era barn ibörjan?
Svar på tråden: Nu är Knuts CI igång!

Lycka till!!! Och grattis...

Skrivet av  Birgitta
till första stora steget! Tänk att allt gått så bra,
så här långt!!!!

Ja, nu är det nästa stora utmaning, som Du skriver!!!

Jag har inga erfarenheter alls av CI (annat än de klasskompisar vår 7-åring har), men önskar er allt gott och håller tummarna för er.

Glöm inte bort att skriva och berätta hur de går. Vi har ju haft förmånen att följa er så här långt, genom diagnoser, undersökningar, operation och nu i hamn, redo för nästa stora steg!
 

Son med CI

Skrivet av  Myran
Hej!
Min son har CI. Har så haft i snart 2 år. Sista tiden har han börjat prata allt mer. Han tycker att det är en kul utmaning och rolig lek att testa svenskan. Roligt men svårt. Våra förhoppningar med att låta operera in CI var att han skulle få någon typ av ljudvärld. Kanske att han skulle kunna höra bilar som kom körande och dylikt. Idag har han kommit så mycket längre med hjälp av sitt CI.
Trots detta är han först och främst teckenspråkig. det är i teckenspråket han har sin trygga naturliga kommunikation. Det är hans modersmål. Vi satsar fortfarande lika mycket på att familjen skall fungera med ett gemensamt språk - teckenspråk.
Häromdagen tittade vi i fotoalbumet här hemma och då dök bilderna från CI-operationen fram. Min son stannade upp, tittade länge på bilderna och sen sa han (tecknade)med eftertryck. "Titta! Där mådde jag dåligt. Blödde gjorde jag också. Titta vilket ärr jag har.(pekar på sitt huvud, bakom örat) Så var det när jag opererade in mitt CI.(suck)"
Operationstillfället är ju något som han alltid kommer att bära med sig. Det känns viktigt att hjälpa honom bearbeta detta. Vi har pratat om det vid flera tillfällen och jag är säker på att det kommer att dyka upp fler frågor och känslor under hans uppväxt.


 

Artiklar från Familjeliv