Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

HJÄLP!

Skrivet av neas mor
Hej alla. Hoppas någon kan ge mig ett bra svar och lite råd på vägen. Vår dotter är två år och tre månader och väldigt mammig. Tycker det borde vara tvärtom. Hon "skall" väl intressera sig för pappa mer nu.
JAg jobbar i bland natt men går aldrig hemifrån förrän hon somnat.Min man jobbar bara dagtid. Men vår dotter är...ja jag ve tinte hur jag skall säga. Mammig!!! hon vill inte att pappa skall kram ahenne helst inte ta på henne. Hon söker först tröst hos mig sedan hos son nalle och sist pappa. När man frågar henne älskar hon alla och vill krama alla men inte pappa. Hon blir aldrig glad när han kommer från jobbet utan tittar bara på honom och konstaterar att jaha nu är du här...
Igår skulle jag gå ochhandla, varpå hon blir helt rabiat och slänger sig på golvet och skriker inte gå mamma! Hon håller krampaktigt tag i mitt ben och vill att jag skall stanna. Vi försöker vara konsekventa och göra skaer med henne båda två. Jag pratar mycket om pappan på ett positvit sätt. Har NI några förslag vad skall vi göra. Det är jobbigt både att vara den som hon inte vill veta av och den som aldrig får vara i fred.
Svar på tråden: HJÄLP!

Till viss del...

Skrivet av  Venus
så är det likadant här! Ida är oxå väldigt mammg och det är ofta bara jag (eller möjligtvis mormor) som duger och det är precis som du däger jobbigt både för den som aldrig kan vara ifred och för den som blir ratad.
Pappa kan aldrig natta här till exempel, varken om jag är hemma eller inte. Det slutar alltid med att hon skriker och gråter tills hon kräks...

Har tyvärr inga tips alla, men hoppas att det "växer bort" av sig själv. Pappa här får försöka göra så mycket han bara kan, ibland trots att Ida inte alltid är helt nöjd...

Styrkekramar till er!
 

Inte lätt

Skrivet av  Anna
men jag skulle börja med att prata med BVC och kanske få lite tips och råd därifrån. Vår kille var ju väldigt pappig en period och jag var så ledsen då att vi faktiskt pratade med psykolog ett par ggr efter tips från BVC. Vi fick veta att man förstås dels inte ska ta det personligt men dels också visa för barnet vem det är som bestämmer. Mamma och pappa duger lika bra och det måste man insistera på som förälder. Kan du inte vara hemifrån lite mera så att pappa får mer tid dottern? Gå och träna på kvällarna när hon ska nattas eller vad som helst? Det måste vara fruktansvärt för din man att känna sig så åsidosatt och jag tror att det är jätteviktigt för er alla att ni gör något för att bryta den här onda cirkeln och inte bara väntar på att det ska gå över av sig självt. Visst, alla barn har perioder av mammig- respektive pappighet, men det får inte gå för långt. Jag tror att det finns en risk för att din man känner sig utanför och tappar glädjen och lusten att vara förälder. Du måste peppa och stötta hans relation med er dotter och ni måste ha en enda front mot henne. Ni lägger henne varannan kväll - basta. Och du får helt enkelt slita dig loss från henne och pappa får anstränga sig för att hitta på en massa kul saker med dottern så att hon upptäcker hur mysigt det är att vara med hono också. Lycka till.
 

tack

Skrivet av  neas mor
för de bra tipsen. Vi måste försöka göra något åt det.
 

Artiklar från Familjeliv