Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

*tårar*

Skrivet av Anna-Maria med August 030819
Usch, idag känns allt bara helt fel! När jag skulle somna igår kom tårarna. Och nu kommer de igen. Nej, August är för liten för dagis! JAG VILL INTE! Usch, det känns som om valet står mellan honom och mig, för alternativet är ju att jag fortsätter att vra hemma på heltid. Vi har dagar kvar, men jag hade tänkt använda dem till att jobba deltid i många år. Det behövs snnerligen i mitt jobb! Det är inte det att han "måste" börja på dagis redan nu som jag vänder mig emot, för det blir ju så få timmar, utan det är det faktum att han ska vara där så långa dagar sedan. Han kommer bara att gå 3 dagar i veckan, men när jag sitter och räknar på tiden så ser jag ju att åtminstone två av de dagarna blir 8 timmar. Klarar han det? Klarar jag det? Tänk om de inte har koll på vad han stoppar i munnen! Hur ska de kunna ha koll på så många barn samtidigt? Hans grupp består av 11 1-1½-åringar som väl alla stoppar saker i munnen! Augusts högsta dröm är att få känna hur en sten smakar, känns det som... Nä blä! Till på köpet är jag fortfarande väldigt förkyld, om än bättre, och dessutom kom min andra mens idag så helt stabil är man väl inte av den anledningen heller! P säger att han också oroar sig för dagis. Han säger att närhan jobbar nu så vet han ju att August har det bra och är trygg hos mig. Nej, vet ni... Jag vet sannerligen inte vad jag ska ta mig till, för jag vet inte om jag vill vara hemma på heltid till våren. Jag ska bara jobba ca 60 %, men schemat blir så himla knasigt så dagarna blir ändå långa för August (men mindre kvällsarbete för mig). En dag ska jag vara hemma, och sambon ska vara hemma en dag. Sen blir det väl 2½ dag för August ,på ,dagis ungefär - 20 timmar ungefär.0 ,,Hjälpredan är med och skriver här på slutet! -\'
m ,,.
Svar på tråden: *tårar*

tillägg

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
Det här med hur långa dagar det blir i januari och så där... Jag har liksom inte reflekterat alls över det tidigare, utan vårt problem har varit att vi inte har vetat hur vi skulle lösa dagisfrågan. Plötsligt trillar det ner en dgisplts i huvudet på oss som vi först måste koncentrera oss på att lösa så att vi kan ta den, och när vi har gjort det, då kan jag ta in "helheten". Och P har massor att göra på jobbet så han kan inte sluta tidigare idag så att vi kan prata igenom saken ordentligt heller, känns det som. Min lile prins! Jag vill ju bara att han ska ha det bra!
 

Men gumman!

Skrivet av  Astrid med Malin 17/8-03
Trist att du behöver känna så. Jag förstår dig, det är inte lätt att lämna ifrån sig de små. Men jag tror ändå att August kommer att ha det bra även på våren. Även om det blir två långa dagar i veckan, så är de ju inte så jättefarligt långa ändå. Det är nog många barn som behöver gå mer än 8 timmar om dagen. Och så kommer han kunna njuta av dig och pappa när ni är hemma en dag i veckan var. Han får vara närmare sin pappa när de är själva en dag i veckan, det är något positivt, tycker jag. Och du får vara glad för att du kan jobba, och utvilad, när du inte har så mycket kvällsarbete. Han mår kanske till och med bättre av att ha en utvilad mamma när han är hemma med dig än att gå på dagis lite kortare dagar och du behöver jobba på kvällen? Och så kommer han ha glädje av att du jobbar deltid länge.

Hur personalen lyckas hålla koll på ett gäng 1 - 1 1/2-åringar kan kanske en som jobbar på dagis ge dig lugnande besked om? Det kanske helt enkelt inte finns något (eller inte så mycket) farligt att stoppa im munnen runtomkring de på dagis?

Åh, jag hoppas verkligen att det känns bättre snart och du känner att det blir bra.

Stor kram!
 

Papparelationen...

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
jo, för den skull är det ju nödvändigt att inte jag är hemma, att de får sin egen dag. Om jag är hemma så får de ju vänta 8 månader till på den dagen, minst! Men att lämna honom ifrån mig till någon annan, usch vad det känns tufft!
 

Tungt!

Skrivet av  Ann med Lovisa 6 maj 2001 & Erik 13 aug 2003
Speciellt som du mår idag!
Men du; kan du inte kräva en omarrangering av schemat, då? Eleverna dör ju inte av att få nytt schema i januari?
(Tro mig, schemaomlägning med två dagars varsel praktiserades flitigt på min förra skola undefär var fjärde vecka större delen av ett läsår - allt går, utom små barn!)

Några lugnande ord: dagis har barnsäkrat exakt ALLT, och gårdarna brukar inte vara några undantag. Nu vet jag inte hur ert dagis gör, men mitt, som ändå är ute massor, låter inte så små knattar vara annat än på småbarnsgården (som iofs är stor och varierad).

Nu måste jag sköta om snorisen här (tre barnkalas på en helg, så vad trodde JAG, då?!), så att Mårten får sova en stund till. Har lediga dagar på torsdagar just nu (får nytt schema redan nästa vecka, iom att en av mina grupper slås ihop med en annan), och det är lite extra skönt, eftersom jag själv känner att det kliar i halsen nu.. :o/ Men så är det!
Fick min första "Jag tycker du är bra lärare. Jag tycker om" igår, så då svävade jag på små moln halva dagen!
Och medan jag är DÄR, så inser jag ju att det är det här jag är skapt för att göra! Det är himla kul att få undervisa igen efter 1 år och 9 månaders bortavaro!
Jag har det jättetrevligt på mitt nya jobb! :D

Morgnarna och kvällarna är det ju tuffare, innan barnen har insett till fullo att mamma är "pappa" nu, och tvärtom... Erik har varit ett litet gnällplåster på mig, det ska jag inte förneka, men det är svårt att säga vad som är förkylning, mammabortavistelse eller tandsprickning (två samtidigt), eftersom allt har sammanfallit, så lämpligt sååå... ;o)

Kram!!!!!

 

Kräva en omarrangering av schemat?

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
Du, vad jag har fått slåss för att få en ledig dag! Man gör aldrig en förändring som kan försämra för eleverna. Aldrig! Men ibland kan man ju hitta lösningar som inte förändrar, eller som kanske rent av förbättrar för eleverna. Hon som vikarierar för mig har ju en 100% tjänst och jag ska ner till ca 60, så det kan ju gå att stuva om pga det.

Tack för de lugnande orden om dagissäkerhet! Och grattis till "Jag tycker om!" :) Sånt värmer!

Stackars förkylda och tandsprickiga Erik-plåstret!
 

Inte för att det hjälper

Skrivet av  Jenny U med Victor 14/8-03
men när Victor börjar dagis i januari kommer han vara där betydligt mer! Både jag om min man har 9 - 5 jobb, och vi kommer väl anpassa så gott det går så att min man börjar sent och slutar sent = lämnar på dagis och jag börjar tidigt och går hem tidigt = hämtar på dagis. Men det kommer ändå bli dagar för Victor mellan 9 - 16 ungefär, 5 dagar i veckan! Jättehemskt men vi har inget val! Ev ska jag försöka gå ner i tjänst, men vi står ju i startgroparna för att bygga hus så vi får se om vi har råd.
Inte för att denna informationen hjälper dig, men nu vet du i alla fall att det finns andra som har det värre! Gissa om jag har ångest för detta!!
 

Tungt!

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
Förstår din ångest! Man vill ju inte. Som du säger: Jag vet att det finns de som har det värre, men det hjälper ju inte! Det låter ju ändå som om ni har en lösning som passar er familj bra ändå, att den ena föräldern börjar sent och den andra slutar tidigt. Det kanske finns de som inte kan göra så heller! =(
 

Stackars stackars dig!!!!

Skrivet av  Jennifer med Vincent
Många många jättemånga kramar!!!!!!
 

Tack för omtanken *IMT*

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
d
 

Men vännen då!

Skrivet av  Tessie med Celia 22/8-03
Åhh vad jag känner med dig! Förstår precis dina känslor.. Jobbig sits. Och så extra hormoner och sjuka på det, och så ingen möjlighet att prata och reda ut ordentligt. Tufft..

Nu vet jag ju ingenting om din "bransch", men kan man inte göra som Ann säger - lägga om schemat? Det kanske vore bättre att gå fyra dagar istället, fast kortare dagar?

Och om ni ändå väljer att vara hemma, klarar ekonomin att jobba deltid utan att fylla upp med föräldradagar? Ibland kan man ju göra vissa förändringar för att spara in tusenlappar. Sälja bil. Sluta äta utelunch. Sluta röka/snusa (nu vet jag ju att du inte gör det, men allmänt tips ändå). Skippa busskort och cykla istället. Skippa träningskort och cykla istället. Flytta till billigare boende (knappast aktuellt för er heller..)

Äsch, jag har ju inte så mycket tips och råd. Sitter ju själv och har ont i magen och gråter för att jag ska börja jobba heltid i januari. Känns jätteblä... :( Och då vet jag ju ändå att Celia är hemma med sin pappa och har det jättebra! Men jag får ju inte vara där... *snyft på jätteallvar*
 

Åh, kramar!

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
Usch, jag förstår din ångest över att jobba heltid! Men Celia kommer att ha det jättebra hemma med pappa!Fast man vill ju vara där!

Det känns jättetungt, verkligen, men jg tror inte att jag vill vra hemma på heltid i 8 månader till. Och det är detta som håller på att slita mig i stycken! Men jag får väl försöka tänka att jag är roligare när vi är tillsammans om jag får jobba lite också. Jag trodde innan att jag skulle vilja vara hemmafru, men jag är inte riktigt gjord för det. Men jag vill att August ska ha det bra!
 

Usch!!

Skrivet av  Mjau med Amelie 1/9
Vet hur det känns (sonen skolades in vid 18 mån), men jag tror det känns tungt oavsett barnets ålder.
Två dagars ledighet per vecka blir lyxigt för August!
Att två av dagisdagarna blir långa kompenseras ju av det!! Tre dagisdagar, och fyra hemmadagar skulle nog många drömma om! Det är inte så illa, även om du hade planerat annorlunda.
Appropå säkerheten så har dagis vidtagit alla möjliga åtgärder för att minimera olyckor av alla de slag, du behöver inte oroa dig! (sagt av en normalt sett lite hönsig mamma).
Hoppas du snart tillfrisknar!!
 

Tack

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
för de lugnande beskeden om dagissäkerhet. Känns ju skönt att höra. Jo, visst blir det tufft oavsett när han ska börja på dagis. Jag är jättegld över att han får 4 dagar hemma. Verkligen.
 

Söta ni!

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
Ska ta mig tid att svara er var och en ikväll, men ville bara hopa in här och säga att era svar får mig att må bättre! Kram!
 

Bara snabbt;

Skrivet av  Josefine m Junia 12/8-03
Kram! Låter jobbigt, men hoppas att några råd här kan hjälpa er att hitta lösning!
 

Tack för omtanken *IMT*

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
d
 

Kramar,

Skrivet av  Sofia med Saga 7/8
har tyvärr inga råd att ge dig men en stor kram får du.
 

Jag grät också...

Skrivet av  Nadia med Amelie 29/8-03
Jag funderade inte heller på att det skulle kännas så jobbigt för mig att lämna min lilla flicka på dagis.
Det är inte bara hon som har separationsångest, men jag också! Då har man varit tillsammans med dem i ett helt år eller ännu längre och ska plötsligt lämna ansvaret till någon annan.

Jag tycker nog att de klarar det alldeles utmärkt på dagis att ta hand om så många barn. Förstår faktiskt inte hur de gör det, men det funkar förvånansvärt bra. Amelie går i en syskongrupp med barn i olika åldrar. De allra minsta brukar alltid vara med förskollärarna. Alltså de som precis har blivit inskolat.
Vi känner nog alla likadant inför dagisstarten.
Skickar en stor kram!!!
 

KRAAAAAAAM!

Skrivet av  ankan m Isa-01&Liam-03
Stackare! Jag vet hur det känns!
Jag hoppas bara att det löser sig för er och att det blir så bra som det kan bli.

Om du är rädd för säkerheten och annat kan du ju fråga hur dagispersonalen gör när de är ute med barnen och hur de gör om han skulle vara ledsen och så.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, för att trösta, men jag tror att August kommer att få det bra. Har man så fina och engagerade föräldrar som han verkar ha, så kan det ju bara bli bra!

Kram, kram ,kram!!
 

Men åh

Skrivet av  Maria med Albin 17/9
vad jobbigt :-(

skjuter den dagen framför mig, med dagisstart. Att lämna Albin hos pappsen har jag ju redan börjat med och det funkar bra att vara ifrån honom. Men jag inte säga annat än att jag är lika glad att se honom vareviga dag när jag kommer hem :-)

Har inga bra råd, men jag tror det ofta är större separationsprocess för mamman. Och du måste åxå få sörja att bebistiden är över och att din stora lilla kille snart ska på dagis. Tror det kommer att gå bra, fast det är klen tröst om man mår dåligt.

Stor kram och hoppas ni kommer fram till nån bra lösning!