Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Jul, nyår, barnvakt, sovvanor och akuten (långt)

Skrivet av Tessie m Celia aug-03
Ja, här kommer så en lång rapport från vår julledighet. Naturligtvis har den senaste veckan varit präglad av det hemska som hänt. Vi har inte heller klarat oss från att drabbas av vänner som försvunnit, och vi hoppas nu bara att inte fler visar sig vara saknade - sådana som vi inte ännu tänkt på att sakna. Men, vardagen fortsätter ju som vi alla vet, och här kommer då en liten berättelse från vår vardag och Celias liv.

Julen gick bra. Vår julstämning infann sig inte riktigt, men det var ändå trevligt att umgås med nära och kära. Framförallt för Celia, hon bara njöööt av sin kusin Hannas sällskap. Tomten var dock en riktigt läskig prick, men julmat var riktigt mumsigt. Förutom sillen och Ris ala Malta.

Strax före jul inredde vi också Celias rum färdigt, och nu är det ett tipptopp finfint lekrum! Iom det kom hennes 120-säng på plats också, och döm om vår förvåning när hon häromkvällen efter pyjamaspåtagningen pekade på den och sa "nattnatt" och la huvudet på sned i handen. Jag frågade då om hon ville sova där och inte i sovrummet och då nickade hon och sa igen "nattnatt". Så visst, vi provade, och mycket väl - nu sover hon där! Härligt att hon valt det själv, men ändå lite vemodigt... Hon vill dock fortfarande ammas nångång runt 2 och också framåt morgonen, men resten av natten går det bra att sova själv eller så somnar hon om när S lägger handen på henne. Ja S ja, nätterna är i huvudsak hans nu, jag börjar ju jobba om en vecka.. :(

Och så blev det nyår. Vi skulle fira med vänner ute i Täby som vanligt och då de bor sådär 5 minuter från mina föräldrar kom min mamma med den trevliga idén att hon och pappa skulle vara barnvakt åt Celia! För första gången skulle vi vara barnfria... Och det gick bra! Mamma och pappa kom över på fördrink och tog sen med sig Celia i vagnen hem. Celia tittade lite förvånat men kastade sen en slängkyss och åkte glatt iväg med mormor. Hemma hos dem hade det gått strålande! Hon hade inte ätit så mycket gröt, men hon hade somnat gott vid 20:30 och sen sovit bra till strax före ett. Då vaknade hon och var ledsen och ropade på mamma. Så pass ledsen att mamma sa att hon var påväg att ringa efter mig, men då lugnade hon sig och somnade på mormors arm i sängen. Och där låg hon när vi kom hem en halvtimme senare, sött sussande ikapp med mormor. Mysigt!

En grej som dock Celia tyckte var lite läskig var mormors valp... Mamma hämtade en ursöt liten valp den 27/12, men Celia gillade honom inte. Hon gallskrek när han kom i närheten och ville inte vara på golvet när han var ute och sprang. Men hon vande sig så smått och närmade sig med små små steg, och när det var dags för oss att åka hem dagen efter vågade hon faktiskt på helt eget initiativ klappa vovven! :)

Och hjälp vad stora och duktiga våra "små" börjar bli. Celia fattar ju så mycket nu! Inför barnvakteriet hade vi talat om för Celia att mormor skaffat en valp. Och också berättat att hon skulle sova hos mormor och morfar och att vi också skulle sova där men komma lite senare. När vi så kommer hem till dem och står utanför dörren så säger jag "Känner du igen dig nu? Vem är det vi ska hälsa på?" "Vovven!" säger Celia glatt. När vi så kommer in och passerar deras sovrum pekar Celia in där och säger "Nattnatt!" "Mi (=min=jag) nattnatt!" och så springer hon in och kryper upp på madrassen som mamma lagt på golvet bredvid deras säng. Snacka om att hon fattar mycket! Häftigt.

Och så det sista, akuten då... Imorse höll vi på att leka och busa med Celia, sådär som man gör ibland och kastar i luften och gungar och har sig. Och när vi gör det hör jag hur det snäpper till i Celias arm/hand/nåt. Jag sätter ner henne och hon gallskriker. Ajajajajaj gråter hon. På ett sätt som hon aldrig gjort förut. Vi ringer akuten då vi på en gång fattar att det inte är normalt och efter lååååååååång telefonkö kommer vi fram och blir rekommenderade att åka in. Celia har dock precis somnat av utmattning hängandes över min axel, Så vi låter henne sova. 30 minuter senare vaknar hon och börjar omedelbart skrika och gråta igen. Vi har gjort oss så klara som det bara går så vi går direkt ner till bilen. Som inte startar... Verkligen rätt dag för bilen att klappa ihop - inte! (Vi har långtidslånat en av mina föräldrars bilar om ni undrar, ni som vet att vi är billösa i vanliga fall) Ja, det var ju bara att ringa taxi. Sagt och gjort, och snart är vi på väg till Astrid Lindgrens. Efter väldigt kort tid blir vi inskrivna och sköterskan ber oss stiga in i ett undersökningsrum så att hon kan titta på armen. Det visar sig att armbågen är ur led och snabbt och smidigt får hon den på plats. Celia gråter en hel del men det går över på en gång när hon får ett klistermärke. :) Efter att hon lekt en stund i väntrummet så att vi ser att hon använder armen normalt kan vi åka hem. Smidigt och bra, och skönt att det inte var något värre! Åka hem förresten.. Vi åkte ju taxi dit, så det blev att gå hem. Och eftersom vi inte kunde/ville klä på Celia när hon hade ont så har hon bara pyjamas på sig. Vi har dock mössa och en filt med oss så vi får bära henne inlindad som en bebis i filten på vägen hem. Nåt hon tycker är jätteskoj visar det sig, men som helt klart ger våra armar en månadsdos av mjölksyra.. *ler*

Jaja, slutet gott i alla fall. Fast det kändes i mammahjärtat..

Många kramar till er alla, men framförallt varma kramar till er med sorg eller oro och väntan.
Svar på tråden: Jul, nyår, barnvakt, sovvanor och akuten (långt)

Stackars duktiga lilla pluttan!

Skrivet av  Anna-Maria med August 030819
Usch, dra armen ur led har jag hört ska göra hur ont som helst! Tur att det slutade så bra och att det ändå bara var det, för det går ju över när leden hamnar på plats igen!

Grattis till era enorma sömnframgångar! Jag känner mig sporrad av din berättelse, eftersom jag vet att ni var där vi är kvar...

Jag är också imponerad av hur mycket våra små förstår nu. Det känns faktiskt som om August förstår allt och orden har börjat bubbla ur munnen på honom. En lite tråkigare berättelse av slaget "Oj, vad han fattar" har jag från juldagen. Vi var hemma hos Augusts farmor och farfar och åt middag, tillsammans med kusiner och annan släkt. Augst älskar att dansa och spelade självklart lite musik som han kunde dansa till. Och han är verkligen söt och cool när han står där och gungar med kroppen. Hans farbror tittade på honom och skrattade åt honom, ja verkligen ÅT och inte MED. August slutade genast att dansa och jag kände hur det stack till i hjärtat.

Så tråkigt att även ni saknar vänner i Thailnd! Det finns verkligen inga ord! För egen del vet jag ännu inte om någon som var där, men jag fruktar för att börja jobba igen. Vet ju inte alls hur det ser ut på min skola!

Kram!
 

Åhh...

Skrivet av  Tessie m Celia aug-03
Vilken hemskt elak farbror! Usch vad arg jag skulle blivit.. Hoppas han är sympatisk i vanliga fall..

Och jo, även jag har ju hört att det gör svinont med urleddragningar och jag led verkligen med min lilla tjej. För att det gjorde göront var det ingen tvekan om. Men det var ju ändå skönt att hon slapp röntgen och gips och sådär. :)

Och så sömnen då.. Jo, jag önskar er verkligen all lycka och hoppas att det blir bättre för er. Det är verkligen skönt för oss att ha kommit hit vi kommit, men så har vi ju jobbat tämligen hårt för det också. Och gett det mycket tid inte minst. Det är ju nu ett halvår sen vi startade med NCSS och under den tiden har ju Celias sömn fått ta stor plats i våra liv. (Vi har t.ex. bara stört sovtiden och sovrutinen vid två tillfällen och det var nu till jul och nyår.) Så tid och uthållighet är väl vårt framgångsrecept. Men så har vi ju också varit två som hjälpts åt ganska ordentligt, även om jag nog fått dra det allra tyngsta lasset. Sen har jag väl inga illusioner om att det härifrån bara kommer att gå framåt, näe, jag är beredd på många bakslag och sömnlösa nätter. Men det är ju så det är!

Kramar, och lycka till med ert!
 

Men käre nån

Skrivet av  Josefine m Junia 12/8-03
armbågen ur led - fyyyyy! Har ju en axel som upprepade gånger hoppat ur led (nu opererad) så jag förstår precis! Pluttan! Så himla skönt att det gick så smidigt att få den på plats iaf.

Det där med nya sovrutiner tycker jag låter sköööönt, även om jag förstår att det är vemodigt. Berätt om rummet, om du orkar - jag vill ha inspiration till Junias rum!

Och så väldigt skönt att första barnvakten gick så bra ändå!

Hastigt, men med värme :-) - kram från mig!
 

Stackars dig!

Skrivet av  Tessie m Celia aug-03
Men oj, har du varit med om det många gånger? Stackars! För det verkade verkligen göra ont.. Har aldrig sett pluttan så smärtpåverkad. Hemskt var det! Men skönt att det gick över på ett kick - helt fantastiskt!

Sömnen ja.. Jo, säg den glädje som håller i sig. Celia är förkyld och har tuttat halva natten till idag. Men, det var en engångsföreteelse har jag bestämt mig för, för oj vad trött jag var idag. Så kan jag _inte_ ha det när jag jobbar, så är det bara!

Hennes rum? Hmm, svårt att beskriva.. Ni får komma hit helt enkelt! Men jag försöker då. Lilablå väggar, ganska lysande. Saknas en fin bård av nåt slag, tror att jag målar på frihand. En 120-resårmadrass direkt på golvet längs med ena väggen och sen så skärmas den av av baksidan av en sån där "sideboard", en låg lång byrå. Det ger en avskärmad mysig sovhörna med många stora kuddar och myspys. Överkast och stora kuddar i gammelrosa/syren/vinrött. På andra sidan sideboarden, den med skåp och lådor, är lekhörnan. Där finns litet bord och stolar, Celias spegel, mysiga mattan. I sideboarden finns pennor, papper, pyssel, dockkläder, duplo och klossar osv. I lekhörnan finns också leksakskistan. Den står under fönstret så att man kan stå på kistan och titta ut. (Naturligtvis barnsäkrat fönster!) Väggen motsatt sovhörnan och lekhörnan har än så länge skötbord, bokhylla och garderob. Tanken är att skötbordet så småningom skall bytas mot läsfotölj, därför står också skötbordet i hörnet och bokhyllan är mitt på väggen. Lamporna går i rött/rosa. Och så har hon en sån där tygförvaringscylindergrej från IKEA som hon har sina gosedjur i. Typ. :)
 

Vad mysigt det låter!

Skrivet av  Josefine m Junia 12/8-03
Tipset om lekkistan under fönstret tar jag till mig; verkligen fint att kunna stå själv och titta ut!

Ja, jag hoppas verligen att jag får tillfälle att komma och titta!
 

men oj.

Skrivet av  Anna med Isak 29/8-03
Vilken jul och härligt att Celia kunde nattas av mormor. :)

Men stackars liten att få armbågen ur led.
Pussa skruttan från tant Anna :)
 

Pussat!

Skrivet av  Tessie m Celia aug-03
Har pussat och tjejen pussar tillbaka! :)
 

Ajajaj!

Skrivet av  Astrid med Malin 0308 +bf 1/5
Armen ur led är inte kul. Tur dock att det gick över relativt fort.

Kul att barnvakt gick bra, och vad kul att höra att S kan ta nätterna. En liten flicka som till och med väljer sova i eget rum. Wow, säger jag bara. Jag är imponerad.

Tråkigt att även ni saknar vänner, så helt ofattbart hur hemskt detta är. Jag saknar ord.

Stor kram!
 

Prexis så lät det

Skrivet av  Tessie m Celia aug-03
Ajajajaj alltså. Stackars! Men som sagt, ändå bättre än ett benbrott som ju är jobbigt i flera veckor.

Underbart att det gick så bra med barnvakt! Mormor är en klar favorit, och helt fantastiskt att hon fattade så mycket av det vi "förvarnat". Känns som att vi kanske kan få lite vuxentid snart.. En ny värld uppenbarar sig! ;) Och ja, det är härligt att S faktiskt funkar iaf 2 av 3 gånger. Det ger ju lite mer sammanhållen sömn för mig, även om det innebär att jag måste gå och lägga mig ganska tidigt. Men skönt är det! Vi märker stor skillnad på "mammigheten" nu när S varit hemma oavbrutet sen den 17/12. Helt plötsligt är liksom han också nån att räkna med typ. Härligt!

Och visst är jag både imponerad och förvånad över att C sover "själv", åtminstone delar av natten. Trodde att hon skulle ha jättesvårt att somna på ny plats, men det gick ju urlätt. Men så gillar hon verkligen sitt nya rum också. Tror att det är suveränt viktigt att låta barnen bestämma själva, och att trivas där. Har varit så skönt att liksom vänta ut henne. Fast samtidigt är hon ju välkommen i familjesängen så länge hon vill också, det är ju mysigt för alla att hon sover med oss! :)
 

Artiklar från Familjeliv