Amningsrapport *suckar djupt* (långt och deppigt)

Amningsrapport suckar djupt (långt och deppigt)
Skrivet av	Anna-Maria med August 030819
Efter att ha försökt med NCSS tidigare i höst, försökt trappa ner osv meddelade jag igår hurtigt att "Tutte är slut!" Jag orkar inte mer. Så är det bara. Efter att ha försökt att få en förtvivlad son att somna i över tre timmar gav jag upp (Vilket misslyckande)och natten har varit som alla andra nätter, bortsett från att jag den senaste veckan märkt att tutte faktiskt håller på att ta slut och August måste amma i timmar på morgonen för att bli mätt. Jag är helt förbi av trötthet. Och besviken. Jag håller just nu på att samla kraft för att ta mig igenom det här SJÄLV, för jag har insett vad jag för länge sedan egentligen redan har förstått: Jag får inte den hjälp jag ber om. Anledningen till att NCSS kraschade var inte bara det att August började på dagis utan på att hela ansvaret för att det skulle fungera vilade på mig. Så är det nu också. Det är mitt ansavr att amningsslutet fungerar. P lovar att han ska gå upp och göra välling till August på natten, men efter att ha prövat några enstaka gånger utan att det fungerar (August vägrar flaskan på natten och gallskriker "TUTTE!") så gör han det inte mer. han har också lovat att gå upp med August på morgonen vid 7 - det är då som de timmeslånga amningrna brukar börja - men han gör det inte. Visst, jag har förståelse för att han också vill vila ut när han är ledig, MEN jag anser att om man är uppe och läser tidningar till halv tre på natten så väljer man att vara trött dagen efter. Jag orkade inte ens hålla mig vaken till tolvslaget på nyårsnatten, utan fick väckas! Nej, i morgon tänker jag gå upp senast 7 med August och sedan alla andra dagar. Men hur i hela friden ska jag göra för att få honom att sluta amma sig till sömns? Han somnar ju på dagis, varför gör han det inte hemma? Och nej, det spelar ingen roll om jag går ut, för August skriker efter mig. Det enda sättet som P kan få August att somna på är att gå ut med honom i vagnen. Jag kan gå ut med honom i vagnen eller amma honom till sömns. Jag förstår bara inte hur jag ska ta mig upp ur detta träsk! Ska införa NCSS igen, men vill faktiskt att det ska gå snabbare! Vill inte amma mer. Jag orkar inte.
Svar på tråden: Amningsrapport suckar djupt (långt och deppigt)

Jag tror att du får ta fighten!
Skrivet av Sophia m Laura 20/8
Både med P och med August! Visst har du rätt i att du är själv med det här, för P kan ju inte sluta amma lika lite som han kan amma. Men det är faktiskt både urbota korkat och rätt nonchalant att gå och lägga sig halv tre när du håller på att sluta amma. Visserligen måste vuxna människor själva få bestämma när de ska gå och lägga sig, men det får ju finnas någon måtta på dumheterna! För när man är småbarnsförälder MÅSTE man anpassa sig efter situationen, vare sig man är pappa eller mamma. Min man är också en notorisk nattuggla och han blir helt galen av ilska om man säger åt honom att gå och lägga sig. Jag vet inte hur många gånger jag smugit upp med Laura för att han ska få sova ut, fastän jag egentligen tycker att han borde skylla sig själv som lägger sig så sent. Faktiskt är det också bästa medicinen att låtsas som om herr Nattuggla gått och lagt sig samtidigt som man själv. För om han är vuxen nog att bestämma sig för när han ska gå och lägga sig är han också vuxen nog att ta konsekvenserna av det, eller hur? Jag tror att vi ska trötta ut våra män lite grann Han kommer nog snart att lägga sig lite tidigare Hihi Ett lämpligt sätt är att se till att han tar August klockan sju, antingen genom att du talar om att du måste sova ut, eller så ser du bara till att ni låter så att han vaknar. När han väl förstår hur du har det kan du vara generös nog att erbjuda honom att få sova ut en helgmorgon, så tar du den andra. Att han måste avlasta dig nu när du slutar amma får du bara meddela honom med din allra, allra strängaste röst. Inga diskussioner! Detta är en pappaplikt! Så till den andra lille herrn: Det är klart att du ska sluta amma, så länge som du känt att du inte orkar längre. Det är dessvärre bara att ta fighten med den gubben också. Han kommer att bli arg, ledsen, besviken. Han kommer att gråta och skrika. Kanske till och med slå och sparka dig. Det enda du kan göra är att vara konsekvent och att finnas där för honom. Krama och trösta, men inte ge upp. Det blir så förvirrande för honom om du gör det. Det är ju som det är tutte slut. Jag tror att han kommer att vilja ta vällingen så fort han inser att det verkligen inte blir någon amning längre. För att han vägrar välling nu beror ju inte på att han inte vill ha den, utan att han HELLRE vill ha amningen. Så P kommer nog att få rusa upp mitt i natten så det räcker! Och nätterna kommer inte alltid att vara så här hopplösa. Tänk på det här som en storm som du bara måste rida igenom. För det är klart att han kommer att lära sig att somna själv precis som på dagis. Han ogillar att ändra rutin, men när den väl är ändrad sitter den där. Stora kramar och mycken uppmuntran!

Åh, vad jobbigt
Skrivet av Maria med Albin-03 + bf 9/7
jag har många gånger fasat för den dagen då man kanske vill sluta amma och barnet inte vill. Och jag har inga bra idéer om hur man löser det, det får andra stå för. Men att P inte tar sitt ansvar blir jag lite irriterad över faktiskt. Han är lite trött, din kropp är helt slut av 1½ års amning och konstanta vakennätter. Du måste helt enkelt få honom att förstå att det inte är hållbart hur lite du får sova, han kan välja att sova mer genom att lägga sig tidigare, det kan inte du. Jag har en helt underbar sambo som tar _alla_ morgnar så att jag får sova ut. Nu är vår situation lite annorlunda eftersom M är pappaledig och jag dessutom är gravid men så har jag inte lidit lika mycket fysiskt av amningen som du så det jämnar ut sig tycker jag. Han kan nattuggla så mycket han vill senare när ni fått ordning på nätterna. Vi är också fantastiskt dåliga på att komma i säng men man (M i detta fallet) får snällt gå upp om morgonen ändå. Hans sovmorgnar kommer igen, men en annan dag. Stor styrkekram till dig så du orkar igenom detta, men då måste se till att få hjälp!


Försök till hjälp
Skrivet av Sofia med Saga 7/8-03
men jag vet inte om det funkar för jag behövde aldrig kämpa när jag slutade amma. Kanske kan du pumpa ut på kvällen och P ger honom det i flaska ett tag och sen när August vant sig med att han får flaska på natten kanske ni kan övergå till välling i flaskan. Vet som sagt inte om det fungerar men det känns som du är villig att prova allt just nu. Skickar en massa kramar till dig.

Känner med dig!
Skrivet av Josefine m Junia 12/8-03
Usch, vad tungt du har det fortfarande. Bra att du bestämt dig, tycker jag. Även om det kommer att ta tid innan det ens känns som om ni har börjat, så är du ju på väg, i tanken. Angående att du känner dig ensam i arbetet så vet jag inte riktigt vad jag ska tycka. Klart att ni är två om allt som rör August, så om det innebär överrenskommen tidig uppgång för P så får han väl vara trött om han lägger sig sent. Fast om du känner att tjatet på P tar för mycket energi, så kanske du ska överväga att ta det hela själv. Fast bara om det känns ok, inte för att vara martyrisk (som _jag_ kan ha en tendens att bli, inte sagt att du är det). Tja, _hur_ gör man för att sluta amma till sömns, f*n vet... Här hemma så funkar det ok ibland, jag säger "du får somna utan tutten" och ibland accepteras det, ibland inte. Fast då har jag å andra sidan ammat ett tag redan, hon får somna utan tutten i munnen bara. Men mitt i natten, eftersom sömnen är så dyrbar, så tar man ju tyvärr oftast ett kortvarigt beslut=ammar om för att själv få sova. Några gånger har jag lyckats få Junia att somna om utan tutten (mitt i natten alltså), sagt att vi ska kramas och ligga nära istället och det funkar om hon är mätt. I andra fall skriker hon "tutten, tutten" och jag har ännu inte velat neka henne i de fallen. Jag vet inte hur jag skulle orka med vällingfix på natten och jag vet säkert att min man inte skulle genomföra det under någon längre tid, utan att tycka att han blir sjukt trött. Tja, man får väl tänka att de faktiskt inte har några amningshormoner att somna in på... Fast hur gör man då, för så mycket som Junia ammar nattetid så måste hon ju bli hungrig om hon inte ammar. Nadtrappning, antagligen. Om du tycker att NCSS går för långsamt, så hitta en egen väg. En tjej från juli03 har skrivit inne på Amning om sitt nattamningsslut förut och för ett litet tag sedan, hon är NCSS:are. Kolla vad hon skrivit och fråga henne! Susanne med Viggo, heter hon. Sedan så var det någon på amning som sa en sak som jag tänker på ibland, angående konsekvens; man behöver kanske bara vara konsekvent just i det läget man säger nej. Alltså; inte se det som ett misslyckande om man ammar någongång, för att få sova, men de gånger man absolut inte vill så gäller nej. Skönt för en annan iaf att höra att han somnar på dagis, det ger mig hopp inför dagmamma... Jag hoppas verkligen att ni hittar en väg, för nu när du inte vill eler orkar så ska du inte amma. Massor med kramar

Hon
Skrivet av Josefine m Junia 12/8-03
Susanne med Viggo, alltså, har skrivit på sömn ser jag att det var.


Du, det förstår jag!
Skrivet av Ann med Lovisa 6 maj 2001 & Erik 13 aug
Att du är slut, alltså! Vem skulle inte vara det?! Och snart ska du ju börja jobba mer, dessutom! Ingen liten stress i DET! Ja du, vi fick ju bära Erik tills han somnade istället för att amma honom. Det går oftast på fem minuter numera, och dessutom somnar han ofta på min mage när jag ligger ner i sängen. Nattar om kan vi oftast göra med "schyshning" från vår säng, och nästan varje gång somnar han om enbart av det! Guld värt! Vi nattar varsitt barn varannan kväll, och har ju nästan alltid gjort det. (Fast vi missade det lite med Erik i början, eftersom han var så "lätt", och jag därför nattade honom "av bara farten" varje kväll.) Vi har också varsin sovmorgon på helgen, och så har vi nog alltid gjort, tror jag... sömnbristdimmorna låg täta där ett tag, så allt minns man ju inte! Den som har längst arbetsdag nästa dag - på avlönat jobb - får slippa natta om barn. Nu kommer jag med mitt nya schema att undervisa 7½ timme två dagar i veckan, och det blir ju annat arbete utöver det, så då får vi väl se om jag kan börja kapa åt mig sovnätter i veckan också! :o) För man MÅSTE få vila ut! Och självklart ska P ta August åtminstone på morgonen och i en vecka framöver på natten, när "faran för amningsbråk" är som störst! Det får du göra klart för honom den obehagliga vägen, för annars går det inte, och inte är du väl SÅ kul när du går på knäna?! Vi är duktiga nattsuddare båda två härhemma, men ska man upp, så ska man! I värsta fall får man sova lunch med minstingen, och gå om varandra hela helgerna... Tja, inga lösningar, men lite om hur det har funkat, och funkar, för oss i alla fall. Nu har jag bara sovit tre timmar i natt (Lovisahosta och vuxentid), så jag vet med mig att jag börjar bli lite rolig under fötterna, milt sagt, men jag hoppas att jag lyckades få ur mig något vettigt ändå! ;o) Kram på er, och lycka till!!! Ann

Tack, alla ni söta!
Skrivet av Anna-Maria med August 030819
Era tips är värdefulla, ska ni veta! Jag har bestämt mig för att August får amma 2 nätter till, sedan är det slut! Men han får_inte amma sig till sömns på kvällen längre. I lördags kämpade vi i tre timmar innan jag gav upp. August skrek självklart inte hela tiden, men tillräckligt. Igår somnade han i sjalen efter 20 minuter, vaknade till när jag skulle lägga ner honom, men somnade om i famnen och sov i tre timmar. Jag hade tidigare på kvällen förklarat för honom att han skulle få somna utan tutte och kanske hjälpte det till? Förklarade att precis som gurkan var slut så var tutte det nästan också! Vet inte om han fattar, men han förstod att han inte skulle få somna med tutte i alla fall. Vi kämpar vidare!

Stor kram till dig!
Skrivet av Astrid med Malin 0308 +bf 1/5
Och en spark i baken för P! Sorry, men August har faktiskt en pappa också. Jag vet, jag har själv svårt att engagera min P tillräckligt, och orkar man inte, vill man inte ta den fighten också. Jag är så imponerad att du orkade amma så länge, så jag håller tummarna att du lyckas sluta nu. Även om det verkar behövas en fight (eller två). Det låter smart att berätta för August vad som ska ske, som du och Tessie skrev så förstår de ju det mesta numera. Tyvärr kan jag inte ge några tips om att sluta amma, men du har all min sympati, och om du behöver hjälp och/eller stöd av något slag finns jag här. Stor kram igen!


Oj, jag tror
Skrivet av Astrid med Malin 0308 +bf 1/5
jag var lite för hård mot din P. Han fick nog en del ilska som min P skulle ha istället. Förlåt, hoppas du tar inte illa upp! Att bli arg åt en annan, kommer du ihåg? Jag ska försöka bli arg åt mig själv istället, jag lovar. Kramar

Åh vännen!
Skrivet av Tessie m Celia aug-03
Har tyvärr inga bra tips och råd att komma med, men skickar mängder med styrkekramar! Och så en lite arg blick åt P:s håll, tycker att han får ta och skärpa till sig lite... hehe Kram!!

Jag har inga råd alls att ge dig
Skrivet av Jennifer med Vince-03
men vill skicka dig en bunt stora varma kramar!!!! Jag hoppas verkligen att det ordnar sig snart med ammningen för er!!

Amningsrapport suckar djupt (långt och deppigt)

Jag tror att du får ta fighten!

Åh, vad jobbigt

Försök till hjälp

Känner med dig!

Hon

Du, det förstår jag!

Tack, alla ni söta!

Stor kram till dig!

Oj, jag tror

Åh vännen!

Jag har inga råd alls att ge dig

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information