Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Nej, näe, NEJ, NÄ!, neeejjj och åter NEJ!

Skrivet av Sophia med Laura 20/8
Laura har drabbats av den stora nejsägarsjukan. Vad vi än frågar henne om säger hon nej. Värst av allt är det när vi ska byta blöjan eller klä på henne. Man får jaga henne så att man blir alldeles galen till sist.
Hon vill inte gå upp ur badet, inte gå och lägga sig, inte gå utomhus, inte gå inomhus, inte vänta, inte sitta i sitt barnstol, inte bli upptagen ur sin barnstol. Allting är NEJ!
Gärna sagt med ett leende på läpparna…
Det är väl helt enkelt så att hon njuter av att kunna säga nej, alltså den makt eller integritet som det innebär att kunna neka. Förståeligt, men man blir tokig till slut.
Nu har vi lånat den underbara boken Nej sa lilla P på biblioteket. Den är som gjort för Laura. Verkar till och med handla om henne. Laura älskar boken och hennes pappa befarar att det snarare kommer förvärra nejsjukan.
Är det någon mer som drabbats av nejsägarepidemin?
Svar på tråden: Nej, näe, NEJ, NÄ!, neeejjj och åter NEJ!

Trodde vi var ensamna ;-)

Skrivet av  Josefine m Junia 12/8-03
så det känns lite skönt att läsa att fler befinner sig i Nejlandet just nu. Tack för boktipset också, ska kolla efter den på bibblan!
 

Här är en till

Skrivet av  Helena & Julius
Vi har befunnit oss där länge nu, tycker jag. Julius gör inget annat än säger nä till allting. Även om det är något han vill ha så säger han nä ändå.
Men det går väl över det med så småningom, hoppas jag.
 

JA! och har haft den ett tag också

Skrivet av  Spirella
Vår lilla Tuva har sagt NEJ, NÄ, NÄE ganska länge. Det är liksom standardsvaret vid en fråga! :) Det kan även betyda ja ibland. Ex "vill du ha ett päron?" "NEJ!" samtidigt som hon sträcker sig efter det. Misstänker att det går över om ett tag.
 

Artiklar från Familjeliv