Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Inlägg från den senaste timmens sämsta mamma :o( *

Skrivet av Sofia m. Tilde (030122) + v.13
Jag är helt slut och jätteledsen! Som jag har skrivit tidigare är min dotter inne i sin värsta trotsperiod hittills. Det gäller på- och avklädning. Det GÅR bara inte och då främst kvällstid. Idag är jag ensam hemma också, så jag hade redan bävat för att behöva byta om henne till pyjamas.

Byxorna gick relativt smärtfritt att byta. Jag passade på när vi bytte blöja. Lite tårar, men bra ändå. Sedan skulle jag försöka få av henne tröjan. Jag brukar alltid försöka prata och avleda, men ikväll funkade det inte alls. Hon skulle INTE ta av sig tröjan. Men att få av en tröja är ju 100 gånger lättare än att få på en, så efter 8-10 minuter tog jag helt sonika av henne den. Trots protester och illtjut så kom den av. Och hon kan inte klä på sig själv ännu, så den förblev av. Men, som sagt, att få på en tröja på en hal 2-åring går bara om man är två, och knappt det. Jag försökte med samma medel, prata på tröjan, men det var kört. Till slut tog mitt tålamod slut och jag försökte hålla fast henne och sätta på tröjan. Men det var ju dömt att misslyckas. Förstår själv att detta inte är något bra sätt, men ibland orkar man bara inte vara diplomatisk. Då sa jag till henne att hon inte fick någon napp förrän tröjan var på. Och så gick jag därifrån. Hon fortsatte stortjuta och började ropa på pappa. Till slut blev jag arg och satte henne i sängen och släckte lampan och sa att hon fick sova. Jag gick därifrån, men efter 5 minuter gick jag tillbaka. Tänkte att hon kanske hade lugnat sig. Men inte. Jag försökte locka på tröjan igen, men gav upp och gick och satte mig i soffan. Efter ett tag kom hon, hysterisk, och fick sitta i mitt knä. Hon snyftade efter napp, men jag upprepade att hon inte fick någon napp förrän tröjan var på. Efter ytterligare några minuter gav jag upp och frågade om hon vill ha den "gamla" tröjan på sig och det ville hon. Så nu sover hon i en skitig tröja, men hon sover i alla fall.

Nu behöver jag era åsikter. Var gjorde jag rätt? Var gjorde jag fel? Hur skulle ni ha gjort?

Jag avskyr att se min dotter gråta så och veta att det egentligen är ganska lätt att få stopp på det, bara att låta henne ha kläderna på sig. Men jag förstår ju också att det inte hjälper i längden.

Snälla, ge mig råd!
Svar på tråden: Inlägg från den senaste timmens sämsta mamma :o( *

skönt att höra

Skrivet av  Fru Chris
att man inte är ensam... det där med kläder är ett evigt bråk här hemma. Har dessutom en 4 åring som gärna hänger på och sympatibråkar... Teo vill helst vara naken, men vill iaf inte BYTA kläder när han väl fått på sig några. Ytterkläderna är inte ens att tala om. IBland får vi vara båda två och kämpa oss svettiga innan vi kommer iväg på morgonen...
Men jag tror på en fast han, men som ändå inte utsätter barnen för några trauman. hur farligt är det att hon sover i en skitig tröja, egentligen. Jag tror nog inte att det kommer att fortsätta hela livet. Vissa strider måste dom få vinna också tycker jag. Men då ska man göra det tydligt, att man faktiskt ger sin, inte att "det bara blir så". Men jag vet inte...det är bara lite tankar...
 

Mitt råd:

Skrivet av  Anso W med 3
Följ minsta motståndets väg! Låt henne bestämma så mycket som möjligt själv, och gå och styr upp endast där det är absolut nödvändigt. Att sova i en smutsig tröja som man haft en hel dag är alltså helt okej, om du frågar mig.

I liknande situationer har jag tex burit ut mina barn utan ytterkläder till bilen, spänt fast dem och lagt över en filt. Jag har låtit min äldsta dotter gå med jackan bak-och-fram när hon var i 2-årsåldern. Jag har låtit dem gå med kisstung blöja ytterligare en stund och gjort ett nytt försök lite senare. Jag har låtit dem slippa blöja när de inte velat ha den på, så kan man sätta på den när de somnat eller en stund senare när humöret är lite bättre.

Det är en så kort period som de så gärna vill få vara med och bestämma, och det går över. När det är som värst så gör man nog bäst i att göra så liten sak som möjligt av det och bara försöka segla igenom stormen.

Naturligtvis vill de bestämma saker även när de blir äldre men de förstår ju vad som är rimligt och orimligt samt att det går att resonera med dem. Jag har iaf aldrig fått några problem av att ha låtit dem bestämma så mycket som möjligt under självständighetsperioderna. Jag tror att perioden existerar av den enkla anledningen att barn behöver träna sig att bli självständiga och träna på att bestämma olika saker. Och jag tror att det är bäst att låta dem få göra det.



 

Håller med

Skrivet av  Castaneda med Björn 13/12 -02
Tycker du skriver bra här. När det inte spelar så stor roll kan de få bestämma i den här åldern. De mår bra av att känna att de får bestämma tror jag, för det är något nytt för dem och något de behöver.

Min dotter som är 6 nu brukade säga nej till tandborstning när hon var 2 1/2 - 3 år. Istället för att ta en strid och lirka eller tvinga henne till tandborstning sa jag till henne: "Säg till när du vill borsta tänderna" och sedan dröjde det bara någon minut innan hon själv kom och bad om det. Hon fick valet NÄR hon skulle borsta tänderna och det mådde hon nog bra av. Och vi slapp bråk båda två. Kanske något som kan fungera, om din dotter är tillräckligt mogen intellektuellt för att hänga med i vad du menar med "Säg till när du vill ta på pyjamasen".
 

MItt råd är...

Skrivet av  Nickan
...att inte göra det till ett probelm. Varför måste hon ha pyjamas? Låt henne sova i kläderna eller i bara blöja. Blir det ingen konflikt har hon inte heller vunnit nån konflikt. Mina ungar sover aldrig i pyjamas...inte för att de är bökiga att klä på...utan bara för att de har en lat mamma. Somnar 4-åringen i soffan drar jag av honom jeansen bara innan jag lägger honom. Tor (2 på söndag!) brukar f¨ha tröjan och blöja eller hur det nu råkar falla sig.
 

ben there a million times

Skrivet av  e med bf 12/11
Ja du då var det dags att bli förälder (skratt). Jag brukar tänka så, i de tuffa stunderna det är då jag prövas som förälder. Jag förstår precis hur du kände, har varit där själv massor av gånger i olika sittuationer.

Barnen i den här åldern kräver ganska tydligt sin medbestämmande och självbestämmande rätt : ) på gott och på mammas nerver. Det är i grunden en sund utveckling mot en egen självständighet, de kan dock inte ta konsekvensen av det för det förstår de inte, den får du ta.
Personligen försöker jag undvika att hamna i om du inte gör såhär så får du inte...... du vet som hot. Det är nämligen ingen bra sittuation när man sedan inser hur dum man var som handlade i affekt och vad lessen lillan blev och nu måste jag stå på mej mot en tvååring gud vad jag känner mej usel sittuation. Ska du ge om du inte gör så får du inte måste barnet ha ett litet hum om vad det innebär annars är det inget "verkligt" hot och får ingen konsekvens mer än att hon inte fattar varför du gör så och du känner dej usel. Hot eller konsekvenser, hur man nu ser på det klarar de när de är lite större, men var säker på att du kan genomföra det och att det är rimligt i förhållande till vad de missar typ, nu är det mat kommer ni inte nu blir du utan middag för någon mer varm mat serveras inte idag, och så serveras det ingen middag senare (detta funkar hyfsat på äldre barn när de fattar vad hungriga de kan bli och att de inte blir blir mätta på filen de får ta sedan i stället.

Nu är det ju mycket lättare att se det utifrån när man inte är fylld av alla känslor men mina tipps är:
Sätt en gräns för det du verkligen vill och verkligen betyder något för dej. Strunta i det andra.

En del barn går det jättebra att ha två förslag de får välja emmellan, typ vilken av de här två tröjorna vill du ha i natt?
Andra barn kan bara ta ställning till en sak, typ på med jamisen så myser vi/leker/läser vi lite sedan.

Ytterligare andra har bestämt sej att idag vill jag bestämma, ungefär som din dotter. Då får man fundera på om det är viktigt att få av tröjan och varför i så fall. Du kan bestämma att om du badar nu får du ha den tröjan igen (hon blir ren i alla fall), eller om vi tar av den kan den ligga bredvid dej i sängen (du kan norpa den sedan, eller den glöms bort på morgonen) eller -ooh nalle som såå gärna ville låna din tröja i natt, får han det? så kan du ha den här fina tröjan i stället osv.

Ja du har säkert provat det mesta, med den äran, men the bottom line så att säga är: är det viktigt för dej att få din vilja igenom just nu och varför i så fall. Kan du erbjuda ett annat frestande, men ändå bra val där hon kan få bestämma fritt?

Ditt barn kommer att fostra dej till en otrolig diplomat och förhandlare genom åren och se det som en bonus : )

I all välmening
 

Jag skulle strunta i pyjamasen...

Skrivet av  Pepparkakan m 2 grabbar + bf juli
Välj dina fighter! :o) Lätt att säga kanske men vissa saker kan man ju faktiskt strunta i. Varför är det så viktigt att hon har pyjamasen på? Låta henne sova i tröjan eller utan nånting. Sen förstår jag inte riktigt vad du menar med att det inte hjälper i längden. Hjälper vaddå? Det gör väl inget om hon är utan pyjamas/sover i tröjan ett tag. Ta med henne till affären nån dag, i mellandagarna kanske, och låt henne välja ut en riktigt fin pyjamas som hon vill ha. Det kanske hjälper.
 

Tack för alla svar!

Skrivet av  Sofia m. Tilde (030122) + v.13
Jag försöker ta till mig det ni har skrivit och försöka lära mig något av gårdagens fight.

Självklart var det ju inte viktigt att hon skulle ha på sig pyjamasen, men jag kände att har jag en gång sagt att hon ska ha pyjamas så kanske det inte är bra att därefter inte vara konsekvent!? Men jag är kanske för envis själv, jag ska försöka ge efter nästa gång. Och förresten så tror jag att hon ett tag fram över över huvud taget inte behöver byta om till pyjamas om hon inte vill. Jag inser ju att den här perioden går över och att det senare blir lättare att byta om.

Ååhhh, det är svårt att vara förälder ibland :o/ Skönt att ni finns och att man kan skriva av sig lite. Jag mådde dåligt hela kvällen igår för det här, men i morse var hon lika go´ som vanligt :o)
 

Artiklar från Familjeliv