Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Vara borta från "mars-bebis" i två dygn???

Skrivet av Charley m. mars-dotter
Jag har en bästis som bor i London och har chansen att åka och hälsa på henne över en helg innan jag börjar jobba igen i mars... Jättekul! ..Tycker endel av mig, men samtidigt börjar jag fundera på om man bör "lämna" dom i så mycket som två dygn? Jag har endast varit ifrån henne i några timmar tidigare.. Vad tycker ni? Är det för tidigt att lämna henne och pappa själva över en helg? Om jag inte åker innan jag börjar jobba kommer det inte bli av på väldigt länge eftersom jag inte vill jobba 40-timmars vecka och sedan på det vara borta över helgen.......... Hmmmmmm... Hur hade ni gjort`?
Svar på tråden: Vara borta från "mars-bebis" i två dygn???

Jag hade åkt helt klart.

Skrivet av  Neta med Ängla
Uderbart att komma iväg till London tycker jag och bara rå om sig själv, och ta det luuuugnt!
Självklart kommer du att längta ihäl dig med tänk vad härligt sedan när du kommer hem till en överförjust dotter som säkert haft det jättebra med pappsen.

Tror det är bra för pappsen oxå att ha det totala ansvaret över en helg.
Här hemma brukar pappsen säga att jag ska åka iväg och hitta på något så han så kan vara själv med dottern.

Go fort it!!!
 

hade åkt

Skrivet av  Katarina m. Oliver 040327
Hon kommer ju att vara hemma med pappa, så jag hade åkt!

Ha det så trevligt och shoppa loss ;)
 

ja...åk du bara!

Skrivet av  Linda o Kevin 040312
eftersom jag inte ammade, så började vi lämna bort kevin rätt tidigt...första natten var väl när han var 3-4 månader...o nu har vi vart ifrån honom i 2 nätter unge fär 2-3 ggr...o enstaka nätter då o då...jag tror bara det är nyttigt för dem...tror detta är en av anledningarna till kevin är så lätt o "lämna bort" några timmar eller så...inte för att vi gör det ofta. men man behöver tid för sej själv, eller bara gulla med sambon o så...

så...åk o ha jätteskoj! hon kommer ha jätteskoj med sin pappa...nyttigt för din gubbe med tycker jag. :-)
 

Jag hade kanske åkt...

Skrivet av  LillaMy m. Jonna 040315
...under förutsättning att Mattias hade hjälp hemma med barn eller hund. Vill själv inte bli lämnad ensam med bägge två en hel helg så det vill jag inte att han ska bli heller! Mozilla klarar sej ju inte utan prommenad mellan 18:30-8:30 när Jonna nattas/sover/äter frukost.

Så hur jag gjort tror jag inte direkt speglar din sits. Hade vi inte haft hund hade jag absolut lämnat Jonna med sin pappa. Hon har det ju lika bra med honom som med mej! Speciellt nu när Jonna valt att sluta med amningen. *snyft*

Dessutom kan det väl va bra övning för både pappa och A att va ensamma ett tag innan du ska börja jobba. Då kommer du ju lämna dem varenda dag! Och åker du iväg så får de helt enkelt finna lösningar på ev. problem på sitt eget sätt utan att du kan springa hem i panik mitt i mötet! ;)

Är lite avis faktiskt. Skulle verkligen behöva en ledig helg jag med. Tänk bara att få sova helt ostört från när man önskar på kvällen till man själv slår upp ögonen på morgonen. Fast då passar nog inte London med allt stim och stoj. Jag behöver total, fullkomlig tyyyystnad. Och exakt ingen katt som klampar en på magen! *ler*
 

ÅK!! :-)

Skrivet av  Eva m Collin å Alice
Om det är med pappan hon ska vara i 2 dygn så är det väl inget att tveka över? Alice har varit hos min syster i 1 dygn - gick hur bra som helst. Och om det skulle vara med T hon skulle vara med i några dygn - inga problem där heller!
Men allt beror ju på hur barnet är och så antar jag också.
åhh så kul! London! Vill jag me!!

Kram
Eva
 

Själv hade jag inte åkt.

Skrivet av  kattmamman
Men jag är nog iofs rätt extrem. Har själv otroligt jobbiga minnen av separationer från det att jag var liten och vägrar utsätta mina barn för det. Min äldsta dotter, nu 4, följde med mig på helgkurser tills hon var 2. Jag tycker också att det beror på hur mycket din man varit hemma. Om du haft huvudansvaret och han har jobbat mycket tills nu så skulle inte jag börja med att vara borta två dygn. Men som sagt, jag vet att många tycker att jag är hönsmammig.
 

En tanke bara...

Skrivet av  LillaMy m. Jonna 040315
...var finns pappan i detta? Ville han inte ta hand om barnen? Kände du dej inte trygg med att lämna barnen med honom? Skulle faktiskt själv tycka det var fruktansvärt om jag inte kände full tillit till att lämna Jonna med sin pappa! Givetvis min högst personliga åsikt men jag kan inte låta bli att reagera bara.
 

Pappan

Skrivet av  kattmamman
följde också med på helgkurserna ;-). Jag har alltid kännt mig helt trygg i att vi tar precis lika bra hand om barnen men då jag ammat har jag varit hemma mest de första månaderna sedan har vi succesivt gått över till att han tagit mer och mer föräldraledigt eftersom jag trappat ner på amningen. För tillfället jobbar vi 60% var.

Jag förstår _precis_ hur du tänker men i vårt fall handlar det inte om huruvida pappan klarar att sköta barnet. Mitt fokus ligger iställe på hur barnet uppfattar det när den person som funnits till hands mest helt plötsligt försvinner och är borta länge. Med det jag har i bagaget så väljer jag att avstå tills barnet är större.
 

Då förstår jag

Skrivet av  LillaMy m. Jonna 040315
Jag trodde du släpade med ett barn som är två år en hel helg med jobbet medan pappan stannade hemma för sej själv. Verkade lite underligt. Vid det laget borde ju pappa funka lika bra som mamma.

Här hemma märker jag inte av någon direkt mammighet alls. Jonna är lika glad med sin pappa som med mej så att jag är borta en dag eller en kväll funkar alldels smärtfritt för oss, så länge vi har hund-hjälp! Jonnas pappa var hemma med oss en hel månad efter att Jonna föddes och jag tror det betydde mkt. Han träffar henne ju oxå både på morgonen innan han åker till jobbet, när han kommer hem, ibland på vardagar då han jobbar hemmifrån och hela helgerna. Att vara ensam med honom eller mej tycker Jonna är helt naturligt.

Däremot tycker jag barn i denna ålder är för små för att vara borta från båda sina föräldrar mer än kanske del av en dag. Vi har haft barnvakt till Jonna vid några få tillfällen (mormor eller gudföräldrarna som hon känner mkt väl) och då max 6 timmar vilket gått alldeles galant. Men, alla tycker ju olika på den punkten oxå såklart! :)
 

Skulle väntat

Skrivet av  Gianna
Jag skulle inte åkt iväg så länge som två dygn utan möjlighet att komma hem om jag bara varit ifrån några timmar innan.
Men å andra sidan ammar jag fortfarande, vet inte hur du gör. Men om du verkligen vill åka bör du nog åka bort nån natt ett par gånger på prov med möjlighet att komma hem om din dotter blir ledsen. Så ni övar lite så att säga.
 

Om pappa klarar det `ÅK`*imt*

Skrivet av  Hankim m. Izabell 040405
--
 

Jag hade åkt...

Skrivet av  Kajsa m. Vilhelm & Love
men jag hade nog varit iväg någon dag på prov innan, mest för att se hur det känns!
 

Jag ska åka bort

Skrivet av  Ellinor
och vara borta i två dygn om två veckor och har inget dåligt samvete gentemot min son. Däremot oroar jag min för hur jag själv kommer att känna mig. Vilken saknad!
Jag jobbar dessutom heltid, och för mig betyder det att jag är ifrån lillen ca 9,5 timmar per dag. Jag träffar honom alltid innan och efter jobbet och är med honom varje minut hela helgerna.
Din situation är förstås ganska olik min, eftersom min son är van att vara mycket med sin pappa, men jag tycker ändå att du ska passa på nu. Man behöver en paus ibland, det vinner din dotter också på.
 

Om dottern trivs med pappan...

Skrivet av  Ika m. Linnea i Finland
så absolut! Hos oss är pappa favorit (fast det är jag som är hemma) så jag hade inte tvekat en sekund. Nu lyckades jag ju faktiskt förmå mig att lämna Linnea med barnvakt när vi åkte på kryssning till Sverige och det var betydligt värre. Då hade jag nog tankarna hemma ganska mycket. (Allt hade gått jätte bra, hon var bara ledsen en kort stund första natten, vilket avhjälptes med välling, sen hade hon varit hur glad och nöjd som helst!)
Även om jag tycker det är jobbigt att lämna Linnea med barnvakt gör jag det ibland. Hon klarar av det ganska bra, det gör gott för mig och min man att komma ut någongång och jag tror att det gör gott för mig också att "öva" på att vara ifrån min dotter.
Men, det är jag och mitt barn, tycker du ska gå på DIN magkänsla. Ingen annan vet hur just du och din dotter "fungerar" =)
 

Artiklar från Familjeliv