Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Amning och sovfunderingar, långt...

Skrivet av Selmas mamma
Har värsta ångesten - jag ska börja jobba den 1 februari! Har dessutom sagt upp mig och måste därför hitta nytt jobb... Ja jag vet att detta är ett lyx- och i-landsproblem men just nu känns det oerhört jobbigt att vara ifrån Selma minst 40tim/vecka.

Hur som haver behöver vi ju ändra en och annan rutin ang amning och sömn iom att jag ej är 100%tillgänglig. (panik!!!)

Vi(min sambo) har börjat natta tjejen i egen spjälsäng med välling, som hon helt plötsligt accepterar. Det är mycket skrik och så men det går.

Men sen då???
När hon vaknar? Ska han ta upp och trösta och vyssja och natta igen? Eller ska jag? Då kommer ju mina bröst i Selmas närhet och då vill hon bara amma. Nu blir det varken hackat eller malet. Han kämpar att få henne att sova i egen spjälsäng och jag tar upp henne nattetid och till slut orkar inte jag sitta upprätt och amma och därför somnar både jag och Selma i vår gemensamma säng.

Hur i allsin dar gör ni andra???
Jag vill ju INTE sluta amma helt men detta eviga natt-tuttande funkar ju inte när jag jobbar.

Känner att jag egentligen inte är redo att börja jobba, att lämna Selma och är egentligen inte alls beredd att helt sluta amma... Men samtidigt inser jag ju att det kanske är precis det jag MÅSTE göra, börja jobba, så att Selma och pappa får en chans att hitta sitt sätt. Det kanske är så att Selma egentligen inte behöver detta natt-snuttande, det kanske är jag...

Ja som sagt; hur gör ni andra? När ammar ni? Hur sover era barn? Har ni nåt råd att ge?

Svar på tråden: Amning och sovfunderingar, långt...

Så gör vi

Skrivet av  Nenne med Lucie
Jag har ju jobbat i två månader nu och hade samma ångest som du innan. För mig blev dte så att jag fortsatte att nattamma, framför allt pga av lättja och oförmåga att ta tag i det hela på allvar. Jag trodde aldrig jag skulle orka jobba, men det går jättebra. Alternativet till nattamning skulle ju vara att kånka runt med henne på nätterna, åtminstone en period, och då får man ju inte heller sova. När jag började jobba gjorde jag dessutom upptäckten att det är MYCKET arbetsammare att vara hemma med bebis än att jobba. Jobba är semester i jämförelse.
Men - snart börjar jag ändå att få mnog av nattsnuttandet. Jag inser att Lucie nog inte kommer att sluta med detta privilegium av egen maskin (jo, men då först när hon typ är 2 år...) och jag vill snart bli gravid igen. Och så är det ju rätt tröttsamt att det alltid är jag som måste söva om henne på nätterna. Så snart ska vi ta en helg då jag sover borta och då Lucies pappa får ta nätternas uppvaknande. Många jag har pratat med har gjort just så, och det ska tydligen inte ta så lång tid innan de glömmer bort att de måste snutta för att kunna sova. Kanske kan detta vara något för er? Annars tycker jag gott att du kan fortsätta nattamma fastän du börjar jobba - det kan ju funka. Det gjorde det för mig, trots att Lussan vaknar säkert 3-4 gånger varje natt och vill ha ett bröst i munnen. Lycka till!
 

Men du...

Skrivet av  Selmas mamma
när ni nu tar tag i "nätternas uppvaknande" har du/ni som tanke att helt sluta amma då? eller "bara" sluta nattamma?

Selma är ju också helt tutt-fixerad och jag vill ju inte sluta helt men gärna slippa detta natt-tuttande. Men det kanske är en förutsättning att sluta med allt för att komma undan dessa natt-amningar.

Tack för snabbt svar och orden att det är lättare att jobba än vara föräldra-LEDIG...