Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

mat(nings)bekymmer (även på småbarn o ank 0309)

Skrivet av saan med mathilda 030827
Vi har lite bekymmer med att få Mathilda att äta och stora bekymmer med att få henne att "äta som folk".

Mathilda äter lite. En bra dag äter hon 1-2 femmånadersburka med köttpuré, ½-1 åttamånadesfruktpuré och ca 100 ml mild välling. Dessutom får hon peta i sig vad hon kan av den mat vi äter och så ammas hon ganska ofta, särskilt på nätterna. En dålig dag äter hon inte ens hälften av ovanstående. Jag är orolig över att hon ska få i sig för lite, hon har knappt ökat i vikt de sista 3-4 månaderna.

Det andra problemet är hur hon äter. Bordsskicket skulle inte direkt göra sig på nobellmiddagen för att uttrycka det milt. Att servera henne mat på tallrik eller tro att hon ska kunna äte med bestick är en utopi. En tallrik åker i golvet fortare än en gris blinkar och beticken lyckas hon sällan hantera. Istället brukar vi lägga en hög mat framför henne på bordet som hon får äta med fingrarna. Häften hamnar väl på golvet men åtminstone något kommer i magen. Dessutom är det enda möjligheten att få mata henne, att hon pysslar med något själv eller att man leker med henne och avleder under matningen.

Vi har fått så mycket klagomål och sura kommentarer om att hon inte har något bordsskick och "att hon får göra som hon vill", "är bortskämd" osv men vi vet faktiskt inget annat sätt att få i henne mat trots att det känns som om vi provat det mesta och mat måste hon ju ha eller?

Skulle gärna vilja veta hur era barn äter och hur ni gör för att få dem att äta.

Svar på tråden: mat(nings)bekymmer (även på småbarn o ank 0309)

Jaaa du...

Skrivet av  Tessie med Celia 22/8-03
Kan väl bara säga att jag känner halvt igen mig.. *ler* Och att jag tycker att mathilda äter riktigt bra! I alla fall om jag jämför med Celia.. Celia äter dock med sked från tallrik, eller ännu hellre med fullstor kniv och gaffel. Hur det går? Tja, hon får i sig maten det får hon. Men den hamnar lite varstans också och mest på golv och köksinredning.. Inte direkt så att man låter henne äta ute helst.. Och mata? Nejdå. Inte en chans.

Har inte så mycket tips och råd tyvärr, annat än hur Celia började äta själv. Vi såg helt enkelt till att hon kunde! Tog bort den hårda haklappen som gjorde att hon inte nådde ordentligt med armarna. Tog fram en plattare tallrik så att hon nådde över kanten. Ersatte plastskedarna med långt skaft mot en vanlig tesked som hon bättre hanterade. Såg till att maten var lagom kladdig för att fastna på skeden men tillräckligt rinnig för att lossna i munnen.

Men mest skrev jag för att säga att ni ska göra allt ni kan för att strunta i sura kommentarer! En ettåring äter som en ettåring äter, punkt slut. Bordsskick och bortskämdhet existerar inte i en ettårings värld. Och det enda ni kan göra för att ge henne goda associationer till mat och ätande är att låta henne hållas. Det ger sig, med tiden..
 

tack

Skrivet av  saan med mathilda & mini
både för råden om hur man ger dem möjlighet att äta själv och för stöd att stå emot alla kommentarer.
 

Kladdigt blir det!

Skrivet av  Kirre *på jobbet*
Min son J har nyligen börjat med att äta själv med bestick, och han är 3 månader äldre än din tjej. Nu börjar det iofs gå riktigt bra (det har gått FORT för honom att lära sig de senaste veckorna). Så det ordnar sig så småningom! Jag lovar. ;o) Men visst blir det en del att han äter med fingrarna också! Han vill gärna känna och kolla konsistensen, liksom. Och om det är bitar så är det fortfarande MYCKET lättare att äta med fingrarna.

I början när han bara åt med fingrarna lade vi bara lite mat i taget framför honom (ibland en bit i taget), annars verkade det mest som att han blev överväldigad av högen med mat och började sprida den ÖVERALLT och leka med den ungefär som han gör när han har en massa LEGO-klossar eller klädnypor.

Efterhand så fick han en sked att hålla i och vi matade med en annan sked. Och ett tag gick det bra att lägga upp maten på skeden så kunde han ta den och stoppa den i munnen. Kräver iofs "kladdig mat" som stannar kvar på skeden precis som Tessie skriver. Fortfarande ber han om hjälp att få upp maten på skeden ibland om det är svårt.

Och en sak till: om hon ammas en hel del så kanske hon inte är tillräckligt hungrig för att anstränga sig att få i sig maten. Det blir betydligt mer lek med maten när J inte är så värst hungrig.
 

Bordsskick???

Skrivet av  Lillan
Hur gammal är hon egentligen? Om hon är född 0309 så är det väl väl tidigt att förvänta sig bordsskick, eller? Vi lägger bitar av mat direkt på bordet som killen får äta med fingrarna, eller så matar vi, eller så ger vi honom gaffeln med mat så att han får stoppa den själv i munnen. Att äta civiliserat vet jag inte om vi kommer att förvänta oss än på ett tag.
 

laga egen mat!

Skrivet av  flaxis tillbaka efter uppehåll
lite sent svar från mig som varit borta ett bra tag från aff.

Min erfarenhet är att det kan hjälpa med att äta samma mat som föräldrarna. Och samtidigt som föräldrarna. På samma villkor som föräldrarna men med anpassning efter ålder. Spontant känner jag att hon är alldeles för stor för att äta burkmat från fem månader! Hur kul kan det vara på en skala? mat ska ju vara roligt, mysigt och gott att både se på och äta. Ge henne mat som du själv vill äta (om du inte är sån som bara äter pizza o hamburgare, i så fall bry dig inte om den meningen). LAGA MAT SJÄLV!

Lägg ner lite tid på att göra maten fin, blanda inte ihop maten utan låt henne få se ärtor i en hög för sig, potatis för sig etc. Mosa/ dela sönder direkt på tallriken så hon ser att hon får samma mat som mamma o pappa.

Låt henne vara med och laga mat. Titta på, vispa i egen bunke med egen visp, hjälpa till att röra eller vifta lite med en kryddburk.

Bry dig inte om bordsskick men låt henne få äta på samma villkor som ni vuxna! (fast med sked o liten gaffel förstås) Om ni äter mat direkt från bordet, ja då är det ok för henne med. INTE ANNARS.

Att kasta tallrik i golvet är antagligen mest en nyfikenhetsgrej : vad händer om...? Om du reagerar över det, blir det en rolig grej liksom, grejen är att visa att det inte är så ni brukar göra när ni äter hemma utan att skapa någon scen runt det. Prata neutralt om att oj nu hamnade maten på golvet, vi äter ju från tallriken på bordet, eller hur???

Var goda förebilder.

Som alltid skulle jag kunna skriva en hel roman men nu slutar jag.
 

Artiklar från Familjeliv