Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

äta lååååångsamt!

Skrivet av AG
Flickan på 4 år håller på att göra oss galna! I stort sett varje måltid tar runt timmen att få i sig. Det ska kommenteras, lekas, kissas, pratas, funderas, petas osv osv. Vi försöker prata med varandra kring måltiderna, men låter henne prata först när hon svalt en tugga för att hon ska äta något. Dessutom äter hon alltid det "gottaste" och sedan säger hon att hon är mätt eller har ont i magen.(vilket är "inne" på dagis att säga)Hur gör ni som har stillsamma måltider? Finns de eller är det bara på film? Hon är inte gapig på något sätt men stämningen blir SÅ irriterad för att vi tjatar på henne JAMEN ÄÄÄÄÄT DÅ! Vi har prövat att inte säga något alls, vi har prövat med sittid på 30 minuter,utebliven efterrätt, utebliven Bolibompa, ja, vi har försökt flera varianter. Hon sölar sig inte som ett "maktmedel".
Svar
Vad gör ni när ni själva har ätit klart?
Sitter ni kvar för att hålla flickan sällskap i det oändliga?

Här hemma gör vi så att vi äter i lugn och trivsam takt men när rimlig tid har gått och de flesta är klara så dukar vi av. Om då något av barnen sitter kvar och sölar med maten så frågar vi om han vill äta - sätter han då igång och äter på allvar får han sitta en stund till, om han däremot bara pratar eller slabbar så plockas maten bort hur lite han än har ätit. Det man missar en måltid kan man alltid ta igen nästa - och barn som äter i snigelfart är oftast inte hungriga. Annars, om barnen äter men långsamt, så får de sitta kvar hur länge de vill förutsatt att vi inte har bråttom någonstans. Vad gör det? Däremot är det förstås inte rimligt att resten av familjen ska sitta kvar i timtal och hålla det långsamätande barnet sällskap.

Dessutom är vi rätt hårda på att vid bordet ÄTER man. Och pratar och har det trevligt. Men gör man något annat, typ leker, springer från bordet osv - ja då har man ätit färdigt. Då plockas ens tallrik bort. Det funkar utmärkt på mina killar (2 och 4 år gamla).

Om er dotter säger att hon är mätt eller har ont i magen finns det väl inga vettiga skäl att tvinga henne att äta mer? Här hemma håller vi hårt på att 4-åringen ska äta upp allt han själv lagt upp på tallriken, i övrigt (om någon annan lagt upp maten) så äter han så lite eller mycket han själv vill. Ofta blir det då så att barnen bara äter makaroner, eller bara köttbullar, eller bara tomater. Vad gör det? Om ungarna t.ex. äter upp enbart köttbullarna på sin tallrik så får de inte fler köttbullar förrän de ätit upp det andra på tallriken, men om de äter köttbullarna och sen är mätta så är det inget att göra åt. (bortsett från att kanske ge lite färre köttbullar nästa gång eller dra in på mellanmålen så att aptiten räcker till för hela portionen nästa gång - men däremot tror jag absolut inte att det har någonting positivt med sig att tvinga i barnen mat).

Våra måltider är faktiskt ofta ganska trevliga! Visst är det ofta mycket prat och mycket spill osv men vi grälar sällan vid matbordet och tjatar aldrig på barnen om att äta utan måltiderna är något som hela familjen oftast uppskattar! Så det är definitivt inte bara i filmens värld som familjemiddagar kan vara trevliga :-)
Skrivet av  Gafsan m.Axel & Kalle
vad vi gör
Vi sitter kvar och smälter maten och låter flickan få en chans att komma ikapp. Men när vi tycker det gått tillräckligt med tid så börjar vi nog plocka av och hon får sitta där. Jag tror också att barnen tar igen vid nästa måltid vad de missat, men det är så himla retfullt när man låter henne gå från matbordet och 5 minuter senare önskas det glass eller liknande. Det är med detta i bagaget som vi ber henne sitta kvar och äta en stund till. För att undvika toabesök under måltiden ska jag nog påminna henne om att gå dit INNAN måltiden börjar. En anledning till allt lekande är lillebror på 9 månader som kryper runt på golvet. Hon bara MÅSTE se vad han gör och jag kan ju inte gärna stänga honom ute från köket. Tack för kloka ord kring måltiderna!
Skrivet av  AG
Oj vad jag känner igen
det där! Min dotter är snart 4 år och det kunde vara henne du beskrev och våra måltider du beskrev. VI sitter också och tjatar Ja men ÄÄÄT nu då.. Vi kan inte heller riktigt plocka undan maten då hon tycker att hon är färdig, för då kommer hon efter en halvtimme och gnäller och är jättehungrig och vill absolut ha mat. Det är omöjligt att ignorera detta fram till nästa mål...
Vi brukar hetsa henne med Bolibompa, att snart börjar det skynda dig...
Jag tycker också att det funkar bättre efter vi infört att man måste äta upp allt på tallriken. Vi ger henne små portioner och sen måste hon äta upp, det är segt, men när hon väl ätit upp så får hon ett stort JEAHHHH. Även mamma, pappa och lillebror får JEAAAAh när de ätit upp. Jeaaat funkar faktiskt ganska bra, hon vill inte bli utan sitt jaeaaa och då måste hon äta upp, dessutom känns det bra att belöna rätt beteende istället för att bestraffa det felaktiga.
Lycka till
Skrivet av  Björna med lillebror