Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Behöver peppning och råd...

Skrivet av Hönsmamman?
Hej på er alla kloka mammor,

Idag tog jag och sambon tag i saken och flyttade in dottern i hennes eget rum. Hon har hela tiden sedan födseln med några få undantag sovit i sin egen säng i vårat rum. Somnar oftast vid bröstet men kan somna själv i sängen också... Men som sagt idag var då dags för henne att sova i eget rum... Hon somnade som vanligt vid bröstet och jag lade henne sovandes i henne säng.

Hon vaknar efter ca. 30 minuter och är ledsen så jag går in och ska stoppa in nappen varpå hon blir helt hysterisk... Jag tar upp henne och hon somnar om i min famn. Satt en stund extra så hon verkligen hade somnat och lägger sedan ner henne. Men hon vaknade efter ungefär 2 sekunder och blev lika ledsen igen...

Pappa provar att söva henne på armen men det går inte. Så jag lägger ner henne vänligt men bestämt och sätter mig bredvid sängen och vyschar henne och till slut skriker hon sig till sömns... Tar kanske 10 minuter...

När hon grät så kom det inga tårar och jag fick uppfattningen om att hon var förbannad och inte rädd... Kan dom "testa och trotsa" oss redan???

Jag blir alldelles förkrossad när min älskade, vanligtvis så lugna och trygga unge skriker sig själv till sömns på det här viset men samtidigt vill jag inte att hon ska vänja sig med att vi tar upp henne utan att hon faktiskt kan somna om själv. Hur gör ni andra???

Berätta och stötta en villrådig och ledsen mamma... Tack för ordet!
Svar på tråden: Behöver peppning och råd...

Inga tips att ger, men undra

Skrivet av  Gela med Belle 040611+4
varför det är så viktigt att hon ska sova i eget rum?Eftersom det funkade bra att sova i egen säng i sovrumet, så är det kanske onödigt att flytta på henne?
 

Hon sover...

Skrivet av  Hönsmamma
...bra men inte jag för jag vaknar ofta varje natt när hon rör sig i sömnen.

Mitt inlägg var lite svamligt, det jag egentligen undrade var hur ni andra gör om era barn vaknar på natten. Alltså hur får ni dom att somna om?
 

Hejsan

Skrivet av  Fumlan
Vi har inte tvingat barnen att somna i egen säng. Ibland har det funkat, ibland inte. Min uppfattning är att barnet är livrädd och inte förstår att det är säkert. För oss har spjälsäng inte fungerat utan vi har använt en 120 säng (som vi hade över) eller vanlig säng till barnet. Barnen har upplevt spjälsängen som läskig och det har varit fullt sjå att få dem att sova där. Däremot att föräldern sitter eller ligger bredvid i en vanlig säng har fungerat. De har inte heller vaknat så lätt när vi lagt ner dem i en vanlig säng jämfört med i en spjälsäng som är djupare. När jag hört mig för är det få barn som somnar lätt själva i egen säng. Hittills har jag bara hört två fall där föräldern kunnat lämna barnet i sin säng och det somnat själv. Förutom Anna Wahlgren då, enligt henne verkar allt så enkelt =)

Jag tror som sagt inte att det är trots utan istället skräck.
 

Tack för svar

Skrivet av  Hönsmamma
För oss är det inget alternativ att låta henne sova i en vanlig vuxensäng. Dels för vi har ingen över, sen så skulle vi nog vara fasligt oroliga för att hon ramla ner och slå sig.

Hon har dessutom alltid gillat sin spjälsäng förut så nu handlade det nog om nya miljön när vi bytte rum... Hon blev säkert rädd när hon vaknade och inte kände igen sig. Men det går redan mycket bättre :-)
 

Vi gör som så

Skrivet av  marikaL m fem
att vi kör hårt sen i ett par nätter tillbaka för att få lilltjorvan att sova själv. Vi körde hårt några kvällar med att få henne att somna själv - första kvällen låg sambon bredvid henne i vår säng medans hon skrek nån timmes tid drygt innan hon somnade, på 2-3 kvällar somnar hon sen så fort man lägger ner henne i spjälisen i princip :)

Nu kör vi för att få henne att sova hela natten, och att kunna somna om själv om hon vaknar till. Det är lite småbökigt iom att vi har twinsen på snart 2 i samma sovrum, så vi vill inte ha en vrålandes Cornelia timmar i sträck och sabba deras nattsömn heller... Men vi har löst det så att sambon går upp med henne på natten när hon vaknar, lägger henne i spjälisen nere och så får hon vråla tills hon stupar. Han erbjuder henne ersättning och vatten i flaska, men det vägrar hon ju.
Första natten (i förrgår) vrålade hon i 2 timmar innan hon somnade om (03-05), sen sov hon sött till 8.30 och vaknar pigg å glad som en liten lärka ;)
Andra natten (igår) vrålade hon "bara" en halvtimme, sov sen och vaknade till ett par gånger med nån timmes mellanrum men somnade om nästan på en gång, utan skrik.
Så min förhoppning är ju att hon lär sig att både sova hela natten och somna om själv om hon ändå vaknar på natten :)

Jag tror ju heller inte det är nån hit i längden att man vänjer barnet med att plocka upp det så fort det vaknar på natten. Känns som en bättre investering både för barn och föräldrar att ta några hårda kvällar/nätter för möjliggöra lugna och stärkande nätter :)

(mina tvillingpojkar på snart 2 har också somnat själva i sina spjälisar sen 4-5 mån ålder nånting och sover hela nätterna, men de krävde aldrig samma disciplin från vår sida som den här sista trollungen...)

 

Tack!

Skrivet av  Hönsmamma
Tack för ditt svar, du har ju en hel del erfarenhet :-) och det var skönt och tröstande att läsa ditt inlägg.

Funkar redan bättre och vi kör hårt med att inte ta upp henne utan att sitta vid hennes säng och sjunga och vyssja så hon vet att vi finns där och att hon kan känna sig lugn och trygg.

Man blir så osäker ibland, man vill ju inget hellre än att dom ska känna sig älskade och trygga... Och jag kanske har en överdriven rädsla för att kanske skada henne. Jag älskar henne så mycket!!!