Tre hufvudteser |
|
Skrivet av | EB |
Flera av er har ansett - somliga med viss affekt - jag inte besvarat vissa frågor eller givit oklara besked. Orsaken kan vara att det alltid är svårt att ur legio inlägg vaska fram en sammanhängande redogörelse. Eller också kan er uppfattning bero på att jag verkligen givit otydliga svar eller att era glasögon endast släpper igenom mänskligt ljus och mänskliga tankar. Så därför griper jag mej ånyo uppgiften an och då får ni i gengäld ha överseende med inläggets längd. Min första huvudtes är: Katastrofoffer är inte större syndare än andra, men katastrofer drabbar oss, därför att vi alla är syndare. I Luk 13 berättas om hur några kom till Jesus och berättade om Pilatus blodsdåd. Det är då som Jesus ställer frågan: Menar ni att dessa galileer var större syndare, eftersom de fick lida sådant? Jesus påminner i detta sammanhang om ännu en svår katastrof, när tornet i Siloam föll och arton personer dödades. Han upprepar då sin fråga, om de var större syndare än andra i Jerusalem. Denna fråga besvarar han med ett kraftfullt nej och tillfogar: Jag säger er: om ni inte omvänder er skall ni alla på samma sätt förgås. Jesus har därmed avvisat att olycka, lidande och bråddöd skulle vara tydliga tecken på Guds särskilda misshag över dem som drabbas. Jesus riktar sig i stället till alla människor, när han låter förstå, att de alla har syndat. Domen kunde lika väl ha drabbat er, förklarar han. Synd och död hör samman. Jesus avvisar alltså tanken på att den som drabbas av ond bråddöd måste vara en särskilt grov syndare, men han avvisar inte tanken att lidandena här i världen har sin grund i synden. Den tanken är tvärtom mycket väsentlig för honom. Synden och döden har trängt in i världen. Därmed har plågan kommit in, så att hela skapelsen suckar och våndas Rom 8:22. Min andra huvudtes är: Både välsignelse och olycka kommer från Herren. I våra massmedier har förkunnare trätt fram och förklarat att Gud inte har något med Asienkatastrofen att göra. Han står endast på avstånd och vet att den har inträffat. I sin iver att ställa Gud utanför har man förnekat att Gud är Herren, den Allsmäktige, tillvarons centrum. Samtidigt har man avvisat Skriftens lära om syndens som var mans egendom och följeslagare. Men Bibeln erkänner ingen självständig makt vid sidan om Herren, den Allsmäktige. Det finns inget kaos oberoende av Gud. Herren säger genom sin tjänare profeten Jesaja: Jag danar ljuset och skapar mörkret, jag ger lycka och skapar olycka. Jag, HERREN, gör allt detta. Det finns alltså inget naturkatastrof oberoende av Gud. Det sägs ibland att det endast är i Gamla testamentet som Gud sänder onda öden. Men det stämmer inte. Man kan hänvisa till vad aposteln Paulus säger. I 1 Tess 3:4 skriver han: Redan när vi var hos er, sade vi er i förväg att vi skulle få lida, och så har det också gått som ni vet. Våra lidanden är bestämda inte av ett oblitt öde, inte av djävulen - utan av Gud. Det är tydligt att Paulus tröstar sina läsare med att deras svårigheter är förutsagda. På samma sätt säger han i 1 Kor 11 att en hel del i församlingen genom gudomligt ingripande drabbats av svaghet och dödliga sjukdomar och där Guds syfte med dessa varit församlingsmedlemmarnas uppfostran. Detta förhållande gäller inte endast några i församlingen i Korint. Det är en allmän regel som Paulus fastställer och i vilken Paulus innefattar även sig själv genom att skriva att vi fostras. Bibeln lär oss att Gud är den som ser i förväg, försörjer och förser människan med allt hon behöver i alla hennes livsdagar. Det är han som utstakar livsödet, som konung David säger: Du, Herre, har skapat mig. Alla mina dagar blev uppskrivna i din bok, de var bestämda, förrän någon av dem hade kommit Ps 139. Jesus säger också: Ingen sparv faller till marken utan er Fader Matt 10:29, dvs utan att er Fader vill det, eller utan att han låter det ske. Människans tid är utmätt, ja, till och med sparvens. Det är Gud som låter människorna vända åter till stoft, Ps 90:3. Min tredje huvudtes är: I olyckan är Kristus vår tröst och vårt hopp. Asienkatastrofen har drabbat oss. Ester med flera frågar då: Är då de förolyckade större syndare än andra? På den frågan har Jesus uttalat sitt klara nej. Den behöver vi inte ta upp till behandling. Men nu har Jesus också i klartext sagt, att en sådan katastrof påminner oss om syndens allmännelighet. Och syndens katastrof väcker inte bara förstämning och sorg utan också förskräckelse. Hur skall dessa sörjande och förskräckta människor få hjälp? Hebreerbrevets författare förkunnar Kristus. Han skriver: Kristus kom för att han genom sin död skulle göra den maktlös som hade döden i sitt våld, det vill säga djävulen, och befria alla dem som av fruktan för döden hade levt i slaveri hela sitt liv Hebr 2. I svårighet och nöd, då allt ont hotar och vi vill falla ihop, är det en välsignelse att få Jesus Kristus förkunnad. Hos profeten Jesaja läser vi: Så blev han deras frälsare. I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel (alltså Kristus, den oskapade ängeln) frälste dem Jes 63:9. Där detta evangelium om Kristus förkunnas och tron tänds, där får en av olyckor drabbad människa hjälp att i tron fasthålla hoppet att Gud är hennes käre himmelske Fader. |
|
Svar på tråden: Tre hufvudteser | |
|
|
Hur skulle det vara |
|
Skrivet av Ester | |
om du slutade med en massa bibelcitat och svarade med egna ord? Har du enbart bibeln att luta dig mot? Inga egna funderingar och tankar? Det du beskriver är en Gud som anser att vi alla föds syndare. Alla, alltså även du och jag. Och ingenting kan "rädda" oss utom ett liv som troende av din Gud? Din Gud skyddar oss om vi bara tror tillräckligt? Skyddar oss från vad? Även troende som du själv dör i hemska plågor. Även troende som du själv lider alla helvetes kval bär de förlorar barn eller nära och kära. Eller menar du att alla som råkar ut för olycker eller smärtsamma saker inte har trott tillräckligt på din Gud? Även barnen? Du gör det väldigt lätt för dig. Så länge du lever och mår bra så är Gud med dig. Om din man, barn vänner eller släktingar råkar ut för något hemskt som tex en naturkatastrof så har de varit svaga i tron. Då har Gud straffat dom även om de är oskyldiga. Men oskyldig är ju ingen eller hur? Och det innebär att inte ens du är oskyldig. I morgon kan något mycket hemsk hända dig. Du kan ha ansett att du har en stark tro men tro mig, den dagen din Gud vänder dig ryggen och du råkar ut för en av livets oförklarliga olycker som tex en naturkatastrof, då vill jag se dig prisa din Gud och tacka honom för straffet. Nej du, det är tack vare hycklare som du världen ser ut som den gör idag. |
|
Tag nattluften till hjälp |
|
Skrivet av EB | |
Jag tror du skulle ha nytta av att gå ut i nattluften och svalka ditt temperament några grader. Det är så Ester, att det inte tycks spela någon som helst roll vad jag skriver eller hur jag uttrycker mej. Istället för att tacka för mitt svar börjar du kritisera inläggets form och stil, och låter meddela att det var för mycket bibelcitat för att behaga dej. Därefter gör du sådana förvrängningar av det jag skrivit att jag inte är helt säker på om du läst hela mitt inlägg, alternativt att du inte alls förstått mitt svar. Är det så att du har problem med skriven information vill jag inte på något sätt kritisera dej, men är din dåliga uppfattningsförmåga bara ett uttryck för ditt blinda raseri mot kristendom, anser jag det inte vara mödan värt att försöka bemöta dej ens. Och så avslutar du med att värdera min person istället för innehållet: det är tack vare hycklare som du världen ser ut som den gör idag. Det är fullt möjligt att du anser diskussioner ska se ut på detta sätt men mej imponerar inte debattstilen på. Så därför Ester får du, om du vill, fortsätta med att förvränga det jag skrivit, fortsätta med att uttrycka ditt förakt för min person, utan att jag kommer att lägga hinder i vägen, än mindre bemöta dina inlägg. |
|
|
|
Tack? |
|
Skrivet av Ester | |
Du vill ha ett tack för att du gömmer dig bakom bibelcitat? Efterson du påstår att din Gud har skapat allt och eftersom din Gud då även är ansvarig för att jag finns, att mina tankar och åsikter finns så får du allt klaga till rätt instans istället för att klaga på mig. Det är din Gud som styr mig, tänk nu på det. Syndar jag så är det tack vare din Gud. Tycker du att jag uttrycker förakt för din person så är det tack vara din Gud. Det är intressant med fanatiker som du. Först påstår du att din Gud är ansvarig för allt och alla. Sedan när man då ifrågasätter detta och faktiskt lägger skulden för jordbävningen på din Gud (eftersom du påstår att h*n är ansvarig för jordbävningen) så gömmer du dig bakom bibelcitat. Du lever ett liv där allt som händer beror på Gud och aldrig på dig själv. Du har noll ansvar. Måste vara skönt och bekvämt att hela ditt liv gömma dig bakom din Gud och bibelcitat istället för att leva självständigt och med egna ord formulerade av egna tankar. Men är det verkligen att leva när du lever i skuggan av en Gud som enligt dig själv medvetet mördar en massa barn. |
|
Om alla är syndare och om vi skall omvända oss |
|
Skrivet av anonym | |
Varför inte placera naturkatastrofen här i västvärlden där den i så fall hade gjort mer nytta? Här är religionen minst viktig. Verkar som om gud tog den enkla vägen när han såg till att de människor som har minst men är mycket mer religiösa än vi här drabbades värst. Till vilken nytta, enligt gud, är denna katastrof? | |
Jag tror nog |
|
Skrivet av EB | |
Gud är mäktig att finna på lämpliga åtgärder även för västvärlden. Beträffande din avslutande fråga besvarade jag just den i mitt inlägg ovan. | |
|
|
Men då kan man väl inte söka hjälp av Gud? |
|
Skrivet av Amelie | |
Om jag blir slagen, så går jag inte till samma person och ber om hjälp och stöd. Vem skall vi be om stöd efter katastrofen? Inte djävulen, väl? |
|
Bra poäng Amelie! imt |
|
Skrivet av Agneta H | |
. | |
Varför skulle vi be till Gud, |
|
Skrivet av EB | |
om han inte vore Allmäktig??? Just eftersom Gud ensam är den suveräne, så behöver vi varken förhandla med eller be till någon annan makt. Djävulen kan inte röra ett hår på vårt huvud om inte Gud tillåter, Matt 10 än mindre kan djävulen skada genom olyckor. Det är från Gud vi ska vänta all hjälp och endast honom vi ska be till, precis som Jesus sa: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna. Matt 4. |
|
|
|
Ingen logik! |
|
Skrivet av Ester | |
Först tar din Gud livet av en massa folk och skadar en massa folk och sedan skall de överlevande och anhöriga vända sig till samma Gud för hjälp och stöd? Om din man slår dig eller är ansvarig för att du blir slagen, är det då din man du vänder dig till för att få hjälp och stöd? |
|