Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Så deppig i dag :(

Skrivet av Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
Usch, nu känns allting jobbigt. Samtidigt som det känns futtigt att bekymra sig för sitt eget när så många saknar sina vänner och anhöriga och så många mist sina barn och barn sina föräldrar i katastrofen i Asien så känns det ändå så tungt nu.
Jag håller på att bli totalt knäckt på grund av Alvas sovvanor. Det finns inte möjlighet att leva något normalt liv alls. Kvällarna (nätterna) har nu igen börjat gå mot 1-2-tiden. Det innebär att jag själv måste sova till 11 på förmiddagarna för att alls orka fungera, och ofta går det inte att förverkliga. I kväll skulle jag och mannen ha gått på fest, men vi fick avboka för jag är så trött så jag orkar ingenting.
Och så känns det som mannen och jag glider ifrån varandra, vi bara bor under samma tak numera. När han är hemma sitter han vid datorn hela tiden och jag orkar inte längre gnälla och gnälla om att vi ska vara tillsammans, han tycker helt enkelt inte det är viktigt. Och sen när Alva äntligen somnat, vem orkar då ha nåt samliv??
Nää, det här är inte kul alls. Förlåt mitt gnäll, jag var bara tvungen att skriva av mig. Inte har jag förstånd att vara anonym heller.
Svar på tråden: Så deppig i dag :(

hej..

Skrivet av  silvie&Maya
Jobbigt det med Alvas sovtider, Maya har oxå börjat krångla med sömnen, hon somna vid 11 men vaknar konstant känns det som och det blir inte många timmar i sträck man får sova.Nu har jag bara ett barn, förstår att det är jobbigare för dig som har pojken att ta hand om oxå. Tråkigt att du känner att ni glider ifrån varann och att du är deppig !!!! Kram!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag och min kille umgås inte speciellt mycket heller, jag är trött, när Maya sover så tar jag hand om det praktiska, ja du vet diska, tvätta osv osv. Jag hoppas att din tös sover bättre snart så du orkar mer, kram på er!!!!!!
 

Tack för kramen

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
och hoppas att Maya också börjar sova ordentligt snart. Hoppas du får sova nåt på dagen då hon bråkar på natten!!
kram
 

jag förstår dig!

Skrivet av  jannice med prinsessa (nathalie)
när vi hade det som värst kändes allt jättejobbigt, man blev ledsen för ingenting, hade inga krafter alls att vara tålmodig osv.
just nu sitter jag och skriver med en hand och drar vagnen med den andra. vet att det är ingen bra ide att dra vagn, lär få göra det tills hon blir 20 år?! :)
nä, men detta pågår ca 2timmar till och från, tack o lov skriker hon inte på nätterna som förr, aj aj. hon somnar normalt vid mitt bröst men sen är hon lite orolig och vaknar inom 45min - 1 timme, då får man knuffa lite i vagnen så sover hon. Hellre drar jag den än att hon skriker, men jag önskar att jag slapp dra.... sambon drar också tack o lov.

vet inte vad jag ska säga till dig, försök få honom att vagga henne till sömns, för visst gör du det? i din famn? och låt honom klä henne, visst inte hade han gjort det? (läste enkätsvar. kanske han då förstår dig mer och hjälper till mer, bra med avlastning.
visst har du messenger? min är [email protected]

KRAM
 

Hm

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
jo, Matias vaggar Alva till sömns ibland han också, om han är vaken. Men oftast sover han ju redan när hon börjar "bråka".
Jag ska adda dig på msn så kan vi prata nån gång!
KRAM tillbaka, visst är det knepigt med sovvanor :/
 

gumman...

Skrivet av  Jessica* med Dante
jag förstår att det suger. Ni skulle nog verkligen behövt den där kvällen tillsammans! Ärligt talat så känns det inte som om du får så mycket hjälp hemma. Ni har väl inte gemensamt satt två barn till världen för att du ska gå under i dina försök att ta hand om demhelt själv? Jag kanske har missuppfattat? Jag kan inte ge tips om sömn och skrik... men det känns lite som att relationen är ett annat problem, som egentligen är minst lika viktigt. Om du inte mår bra i dig själv är det ju ganska knepigt att må bra i relationen. Har du någon du kan vara förtrolig med på riktigt. Om hur det känns med allt? Jag tror att andningshål är jätteviktigt. Om inte annat en dagbok? Jag har ofta skrivit dagbok när saker har varit jobbiga. Det hjälper till att ventilera och att ge perspektiv på saker.

Kram

Att dra upp katastrofen i Asien får ju varken dig eller dem att må bättre. Du har all orsak att tycka synd om dig, även om det är synd om dem:)
 

Japp

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
vi skulle definitivt behöva en kväll tillsammans, men vi kände båda två att det bara var "slöseri" med barnvakt att gå på den här festen. Men ännu den här månaden ska vi gå ut och göra någonting BARA vi två tillsammans, det tyckte t.o.m han.
Jag vet att det kanske är dumt att skylla på hans mamma, men Matias kommer faktiskt från ett hem där hans mamma har gjort ALLT. Han är van vid att hans pappa jobbar, kommer hem från jobbet och slänger sig på soffan och tittar på tv. Och på helgerna åker han och jaga och fiska. Så precis så vill Matias också leva och tycker det är SÅ jobbigt att han måste ta hand om barnen nån gång också. Aron säger han att han kan ha eftersom han kan ta med honom ut i skogen, men Alva får jag ta hand om. Jag har förklarat att det nu bara är så att han inte gift sig med sin mamma och att jag inte vill leva på det sättet som hon gjort, men han har aningen svårt att se det från min synvinkel.
Jag har inte riktigt pratat med nån nära vän om det här, jag vill ju inte att dom ska börja tycka illa om Matias heller för på många sätt är han alldeles underbar och jag skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan honom, men just nu känns det som han borde växa upp nån gång...
Men dagbok är ju bra.
TACK för ditt fina svar.
 

Usch

Skrivet av  Kat m Viggo
Det verkar som om bristen på sömn håller på att köra helt slut på dig. Det är ju tortyr att inte få sova. Och sover man inte har man heller ingen kraft att lösa andra saker som uppstår, som problem i relationen. Relationer kräver ju kraft och ork, de också.

Har tyvärr inga råd alls att komma med just nu, kan bara försöka skicka litet sympati och omtanke.

kram
/Kat
 

Precis

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
en relation kräver kraft och ork och det har jag verkligen inte nu. Sen känns det som om hela ansvaret för relationen ligger på mig också, Matias verkar vara nöjd med att vi bor under samma tak, resten har ingen betydelse...
Tack för din omtanke.
 

Jag vet precis

Skrivet av  Camilla & August
hur du känner dig. Kämpade flera veckor innan August lyckades vända dygnet rätt, vi satt uppe till halv fem på morgonen :-( Och det fanns ingen tid att sova ikapp på dagarna med tre större barn som ska till skolan och dagis. Det ska ju både lämnas och hämtas. Men jag fick stor hjälp av sambon som tog en del av skiften, men kruxet var att August skrek så, så då kunde jag inte sova. Nu ger vi tillägg på kvällarna och det har hjälpt till så han är nöjdare. Men kvällspigg är han, somnar ca 24.00. Men sedan sover han några timmar i sträck. Kan inte din sambo ta henne lite mer? Skickar en tröstekram och en förhoppning att hon skall sova mer. För för lite sömn kan ju göra en galen. *kram*
 

Tack

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
för kramen. Problemet är att min man ju måste sova eftersom han ska till jobbet klockan 6. Visst är det tungt att vara hemma och vara trött också, men han måste verkligen vara skärpt på sitt jobb, annars är det rentav livsfarligt (han är telefonmontör och klättrar i stolpar och sånt)
Usch, låter verkligen som ni haft det riktigt jobbigt också.
kram tillbaka!
 

Din stackare...

Skrivet av  Jess och Olivia
Det är inte alltid lätt..tyvärr så hjälper inte tjat heller. Kanske kan ni skriva till varandra varför ni älskar varandra, det kan vara lättare än att prata... Små kärlekslappar...

Styrkekramar till er i alla fall...
KRAAAAM
 

Ja

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
Jag känner mig som en olyckligt förälskad tonåring typ som hänger efter honom "Kaan vi inte vara tillsammans en liten stund nu, måste du spela på datorn?"
Nä, det slutar jag med nu. Måste nog försöka hitta på nåt roligare...
Tack för styrkekramarna!
 

Stackare!

Skrivet av  Anna K med Flipp & Vendela
Det låter ändå som om det är Alvas dåliga sovvanor som är boven i dramat. Tycker ni ska söka hjälp för att lägga om hennes sovvanor så att ni slipper lida av konstant sömnbrist.

Jag lider verkligen med er och hoppas att det skall vända och kännas bättre för er snart.

Kram
 

Jo men

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
jag vet ärligt talat inte vad någon annan skulle kunna göra för hennes sömnvanor. För sen hon somnar är det ju inga problem, det är bara det där att hon inte fattat att natten börjar tidigare...
Jag tror jag ska börja ta upp henne lite tidigare varje morgon, men det är ju inte så lätt när man själv är som en zombie och bara vill sova.
Tack för kramen iaf!
 

Hur mycket

Skrivet av  Anna K med Flipp & Vendela
sover hon på dagarna? Tänker på Vendela som håller sig uppe länge, länge på kvällarna de dagar hon sovit relativt mycket under dagen. Jag är så fräck nu att jag försöker hålla henne uppe lite mer. Men det är inte lätt. Jag lider med dig för jag vet hur det känns när man är så trött att det bara snurrar i huvudet och inget, inget i hela världen känns roligt.
 

Det är så olika

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
men oftast två timmar ute i vagnen mellan 13-15 ca, och sen kanske två timmar till fördelade på två eller tre snuttar på kvällskvisten. Men sen blir det ju mer de gånger hon vaknar igen efter att hon somnat om du förstår hur jag menar. I går somnade hon ju 21.45 men vaknade igen 22.30, så då har hon sovit 45 min till och är hur pigg som helst...suck.
Jag tycker inte hon sover för mycket dagtid ändå, eller?
 

Det låter inte som om

Skrivet av  Anna K med Flipp & Vendela
hon sover för mycket på dagarna, tycker jag. Fast hon sover längre stunder i ett sträck en Vendela gör. Vendela sover max en timme åt gången på dagarna.
 

Men kära nån

Skrivet av  Caa+prinsen
Sitter i samma träsk jag med. Det finns få saker som är så nedbrytande som sömnbrist.

Jag förstår helt och hållet vad du menar när du beskriver hur ni har det, och jag vill gärna komma med några tankeställningar.
Just nu har gubben och jag inte heller ork för varandra. Vi är så trötta så vi nästan går under vissa dagar. Igår natt var gumman uppe till sex på morgonen, och sen skulle vi till BVC kl elva och ta spruta, då var jag så trött så jag kunde knappt prata med sköterskan. Hon frågade flera gånger hur jag mår och så. Idag skulle sen läkaren ringa upp oss ang en grej, vi hade varit uppe till halv fem, och jag kunde knappt tala med honom, visste inte ens när gumman är född. Till slut fick jag helt enkelt säga till honom "jag är inte dum i huvudet, jag är bara så trött så allt är som en dimma här" Jag fick en tid på fredag så vi får prata i lugn och ro kan jag säga.

När kvällen kommer och bara lillan är vaken med oss så orkar inte vi ha nån mer avancerad samvaro än typ "vill du ha macka?" "Ja" "ok"
Ibland när jag vill säga nåt, så börjar han snarka mitt i meningen. Hur kul e det?

Mitt råd skulle vara att inte lägga åsikter och tankar på honom som han inte rent ut sagt. Det blir en grogrund för missförstånd och det kommer garanterat inte hjälpa er i längden.
Lämnar en brasklapp här ifall han faktiskt sagt de där om att han inte tycker det är viktigt att vara tillsammans.

Om jag tror rätt, om ni är som vi, så är ni båda utpumpade bara, och har olika behov för att hantera det. Han gör som min käre gamle gubbesnubbe och drar sig undan, och jag som är hemma om dagarna har extra behov av att prata. Hmmm och då somnar min...

Förresten har inte jag heller vett att vara anonym. VAd kan hända? Om du tycker jag är ute och cyklar så kan du ju bara säga det... men då vet vi iaf vilka som pratar med varann och om vad :)

Kram på dig och håll ut, det blir bättre dagar.
 

En kram till dig med!

Skrivet av  Anna m Klara 021123 & Michael 040909
Fy, det är läskigt att vara så trött! Håller med dig om mycket du skriver, du formulerar det hela bra! Hoppas att du också ska få sova snart, så att dimman lättar!

Kram
 

Det är faktiskt så

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
att min man har sagt att han inte tycker det är viktigt att vi är tillsammans :( Han säger att det viktiga för honom är att ha den tryggheten att han vet att jag finns där, men då kunde han väl gift sig med grannflickan eller nåt?? Hans idealbild av familjeliv är att jag har varm mat på bordet åt honom när han kommer hem på dagarna och tar hand om barnen på helgerna så han får jaga och fiska. Och det är faktiskt inget jag hittar på, det är så han ser det!
Grejen är också den att han faktiskt inte är trött alls, det är bara jag som är det. Han sover ju varje natt från 11 till 6, det är ändå 7 timmar ostörd sömn.
Men ni verkar då ha det ännu värre än vi! Uppe till 6 på morgonen? Huuu! Skriker hon hela tiden då eller är hon bara vaken?
Usch, det verkar ju som du börjar lida av sömnbrist som är rentav farlig. Själv glömde jag min väska med plånbok och telefon i en affär för nån dag sen, det är också ett tecken på att man får sova lite för lite...
Vet inte vad jag ska säga till dig, kan väl bara skicka en styrkekram från sömnbristträsket och hoppas att det blir bättre för oss båda. Just nu ser jag lite ljus i tunneln, som du kan läsa i det inlägg jag snart tänker skriva högre upp.
KRAAAAM
 

Men...

Skrivet av  Jess och Olivia
Sofia nu får du sparka karlsloken i baken ett par gånger...:) Vaddåå tryggt att du är där hemma...och inte så viktigt att ni umgås... hrmmpf fnys... Ibland undrar jag varför de inte kopplar på hjärn kontoret... Pumpa ur mjölk, beställ tid på spa för dig med hans kreditkort och åk iväg på mys för dig... Ta med bästa vänninan och stäng av mobilen.. Så får han se hur viktigt det är att umgås...

Stoooor Kram till dig.
 

Hahah!

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
Ja, det skulle ju va nåt, då skulle han säkert vilja umgås hur mycket som helst! Men, han har inget kreditkort, hehehe.
Allvarligt så är det väl så att han börjat ta mig liiite för mycket för givet. Menmen, han lovade ju igår att bättra sig så vi får se hur det går :)
 

En stor kram!

Skrivet av  Anna m Klara 021123 & Michael 040909
Jag har tänkt mycket på dig och att Alva inte sover som hon ska, och jag lider verkligen med dig. Sömnbristen är en av de jobbigaste sakerna med att ha bäbis tycker jag.

Jag håller tummarna för att det snart blir bättre, jag vet så väl att sömnbrist gör att livet känns grått. Jag vet att jag blir otroligt onyanserad och att jag överdriver mycket när jag är trött.

Du har fått många bra svar (Caa och Jessica hade liyte tips tex), så jag ville egentligen bara skicka en kram och hoppas att den lättar upp lite i alla fall. Hade du bott i närheten hade jag tagit hand om dina barn så att du fick sova.
 

Tack för

Skrivet av  Sofia m. Aron 021002 & Alva 040826
kramen, och visst har du rätt. Man förstorar och överdriver allt när man är trött. Men det här med vårt förhållande tror jag att jag skulle tycka var jobbigt även om jag inte var trött.
Och vad gullig du är som säger att du kunde tagit hand om mina barn. Ni verkar vara så underbara här inne allihop så jag starkt börjar fundera på att flytta till Sverige nånstans där MÅNGA av er bor :) (var nu det sen är...)
kramkram
 

Artiklar från Familjeliv