Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Måste fråga er kloka kvinnor...

Skrivet av Mini mE m Mini
En av mina bästa vänners mamma gick hastigt bort för en veckan sen och jag kände henne också väldigt bra, mamman alltså, hon ringde och berättade det för mig bara en dag efter att mamman hade gått bort och sa att då att jag var en av de få vänner som hon ville berätta det för i ett "tidigt" stadium. Det kändes ju jättebra att hon ville berätta det för mig och ge mig det förtroendet. Men nu vet jag inte riktigt hur jag ska bete mig. Jag menar man har ju hört och läst och pratat om hur viktigt det är att vara öppen och ärlig och bry sig om henne och visa att man är där för att stödja och hjälpa henne, så gott det nu går i hennes sorg...men iaf så vill jag väldigt gärna visa att jag bryr mig och vill hene allt väl. Men hur mycket ska jag visa det är min fråga..jag menar det var ju hon som ringde mig och då sa jag naturligtvis att jag alltid fanns där om hon vill prata osv. Sen skickade jag ett fång rosor som jag vet att hon gillar och hon ringde och tackade och var rörd över gesten. Så det kändes ju också bra. MEn nu har jag alltså gjord det och jag ringer varje dag för att bara höra hur hon håller sig uppe...vad mer kan jag göra tycker ni, eller gör jag för mycket eller?
Ja, ni kanske förstår hur jag menar?
Jag älskar henne och vill stötta henne liksom hon stötta mig när min pappa tog en ÖD för femtioelfte gången..appråpå inlägget här under...
Svar på tråden: Måste fråga er kloka kvinnor...

Hjälp med praktiska saker?

Skrivet av  Kat m Viggo
Jag tycker att det låter som att du är en jättebra vän till din kompis just nu och gör en massa bra saker redan. En sak jag tänkte på är att hon kanske skulle uppskatta hjälp med praktiska saker som hon kanske inte orkar med just nu. Som att få hjälp med dammsugning, handling eller matlagning till exempel, små saker som kan kännas alldeles enormt jobbiga när man är i chock och sorg.
 

När min pappa dog

Skrivet av  Anna K med Flipp & Vendela
Så var det viktigaste för mig att folk lyssnade på mig när jag behövde prata och att jag kände att folk brydde sig och att de inte försvann. Tycker det låter som om du gör alldeles lagom mycket nu, möjligen kan du (om du nu tycker att du inte gör tillräckligt) fråga henne om hon behöver hjälp med något praktiskt.
 

När min kompis bror dog....

Skrivet av  Nissa, Rebecka dec02 + Manfred 28/9
... i en drunkningsolycka, var jag en av få som tog kontakt, pratade och åkte dit. Tyvärr bodde hon 20 mil bort, så några dagliga besök gick ju inte ordna, mem jag frågade rakt ut vad hon ville ha hjälp med. Det vet jag att hon uppskattade! Jag åkte upp ett par dagar innan begravningen och följde med henne till begravningsentreprenören osv. Ibland ville hon vara själv, ibland satt vi och skrattade och pratde "som vanligt", ibland grät vi ihop.

Det är svårt att veta vad din kompis vill och hur hon mår, men att råga rakt ut är nog det absolut enklaste. Om hon snäser av dig så vet du ju varför och kan lägga dina insatser på den nivån.

Jag tycker det är jättebra att du ringer ofta! Det är nog många som istället väntar på att den sörjande ska ta kontakt för att inte riskera att tränga sig på. Försök lyssna av hur mycket hon kan/vill/orkar prata och erbjud dig (om du kan) att hjälpa till även med praktiska saker.
KRAM
 

TACK allihop för era svar! *imt*

Skrivet av  Mini mE m Mini
 

Artiklar från Familjeliv