Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Lin med Ellen 030415 & Pyret bf 2/9

Skrivet av Susanne med Douglas 030122
Hej igen!
Fortsätter här uppe för tråden tog slut längre ner och det gick inte att svara där.

Jo, vi (eller jag blev det bara) fick sova i rum 8 med Douglas. Det var jätteskönt! Första omgången på neo så låg ju jag på 44:an i tre nätter och sen fick vi tack och lov ett samvårdsrum nere på neo. Men, då sov ju ändå inte Douglas hos oss förrän de två sista nätterna.

Så pojken i rum 7`s mamma har också varit inne på fN. Så kul! Jag har tänkt så mycket på dem och hur det gått för dem. De var ju förstås väldigt oroliga inför framtiden. Hade varit så kul att få höra hur det har gått för dem. Du vet inte var så att jag kanske kan leta upp dem?

Vi var som sagt tillbaka efter påskhelgen men fick sova hemma så vi "hängde" i fikarummet eftersom rum 8 då var upptaget. Vagnen var vi ju tvungen att ha med oss eftersom Douglas behövde någonstans att sova. Det var alldeles säkert oss du såg för jag kommer inte ihåg någon annan med barnvagn där då. Jag minns att jag tyckte att det var så bökigt och att vi hela tiden var ivägen med vagnen, men eftersom vi skulle hålla oss på avdelningen då vi inte var iväg på någon undersökning någon annanstans på sjukhusområdet så var det där vi fick vara.

Första omgången på neo kändes bara som en evigt lång väntetid, som om Douglas ännu inte var född utan att vi väntade på hans ankomst. Vi var ju inte speciellt oroliga eftersom han inte var sjuk utan bara väldit liten och väldigt trött. Vi kämpade med amningen som inte alls funkade och jag minns pumprummen med fasa. Jag ville bara hem och få vara en familj, men jag är faktiskt enormt tacksam för den tiden, hjälpen och vården vi fick då den första månaden.

Andra omgången så blev jag så chockad över att hamna där igen och att Douglas gick genom så hemska undersökningar (som har blivit ännu flera sedan dess). Ultraljud av hjärnan, skallröntgen, syntester, hörseltester och blodprov i mängder gick han genom dessa 15 dagar. Vissa av svaren blev vi lättade över att få med andra fick oss att bli otroligt ledsna och förvirrade.
Däremot är jag glad över att vi hamnade på neo och inte på BUS. På neo kände vi personalen och rutinerna samtidigt som vi som sagt hade en släkting där. Hon och jag pratade väldigt mycket och jag vet inte vad jag hade gjort utan henne. Min sambo var i Uppsala då Douglas blev inlagd och kom inte förrän efter ett par dagar. Efter påskhelgen jobbade han även några dagar eftersom Douglas inte var livshotande sjuk. Jag hade aldrig fixat den andra omgången där om inte vår släkting funnits där.

Jag har inte haft en chans att bearbeta tiden på neo alls eftersom det har varit så mycket oro sedan Douglas föddes. Så många frågetecken som jag i stället har funderat på. Men, jag har en rätt positiv bild av neo och personalen där som jag tyckte var väldigt hjälpsam.

Oj, det här blev visst långt. Känner du för att mail mig så kan du nå mig på:
[email protected]

Ha en bra söndag!
Kram
Svar på tråden: Lin med Ellen 030415 & Pyret bf 2/9
Inga svar finns

Artiklar från Familjeliv