Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

mitt förhållande

Skrivet av så himla lessen
rasar ihop och ändå har vi varit ihop i tio år, for good and for bad... men just nu ska det bli såhär, jag pallar inte det.
det enda han gör är sitta vid datorn och han visar NOLL respekt när jag försöker prata om hur jag känner. jag som varit så glad för bäbis och allt nu känns dte bara helt svart. varför tycker han inte om oss?
han säger att allt är bra att han ska tänka på det jag säger men det ar inte ens en timme så sitter han där igen. jag är så lessen
Svar på tråden: mitt förhållande

Jag tror att en del män blir...

Skrivet av  Katta bf 27/3
lätt knäppa under graviditeten, och många uppför sig som din, alltså frånvarande och avståndstagande. Utan att alls känna just din man och ert förhållande, så KAN det ju vara så att han helt enkelt är lite orolig och osäker på hur allt ska bli framöver. Allt kommer ju att bli annorlunda, och även om det inte är första barnet så blir ett andra också annorlunda. Att inte ens kunna prata om det och att bli ledsen som du blir är urjobbigt, jag vet, men nånstans tror jag ändå att han registrerar att du vill ha en dialog, men han klarar inte av att ta itu med sina egna tankar. Män är ofta sämre på detta än kvinnor, och de tar istället tillflykt till annat som jobbet, sitter vid datorn, går ut med kompisar etc.
Försök att få ut honom på en middag med dig, bara ni två alltså, för på en restaurang kan man inte komma undan den andre på samma sätt, alltså måste man prata! Jag hoppas att det reder upp sig med tiden, och att han mognar med bebisens ankomst. Kramar till dig!!
 

Graviditet = tillfällig sinnesförrvirring för BÅDA

Skrivet av  ÅsaL
Tänk på att graviditet är något VÄLDIGT abstrakt för män. Det Är inte lika stort för honom som du för dig. Låter hemskt, men du har ngt levande inom dig och han ser bara på alla dina förändringar och känner sig troligtvis lite som ett ufo och undrar var hans flickvän tagit vägen och vem detta hormontroll är.

Samtidigt som du är oändligt mkt känsligare och vill ha respons från honom.

PRATA om det är mitt råd. Annars är det lätt/oundvikligt att förhållandet spricker. Det blir inte bättre när barnet föds för tyvärr tenderar man dras in i en mammakokong med bebisen och mannen känner sig ännu mer ufo-lik.

Jag har varit i din situation och kan endast dela med mig av mina erfarenheter o tankar. Vi klarade det, men hamnade i en rejäl kris när L var 7 månader o skulle separera. Först när vi började prata då förstod jag hur märklig graviditeten varit för honom. Denna gång är det på en helt annan nivå. Han tycker jag är knäpp men förstår mig bättre...
 

Dessa datorer

Skrivet av  sussiesnus *på besök*
Hej! Datorn förstör också vårat liv. Min sambo kan sitta flera timmar i sträck utan att göra något vettigt. Men efter 6 år tillsammans har jag och min sambo i alla fall lyckats hitta en kompromiss... Det borde ni också göra om det är ett problem.

Det att han inte tänker lika mycket som du på er framtid känns också igen. Jag var jätteledsen i början av graviditeten över att han verkade så ointresserad. Trodde han hade ångrat sig om barn och förhållandet till mig. Fick sedan höra av andra att det är vanligt att det blir så här. Då kände jag mig lugnare.

Nu har vi börjat föräldrarutbildningen på MVC och häromdagen så sa min sambo att det kändes verkligt för honom för första gången (det var verkligen på tiden). Kanske tar det längre tid för dem som inte känner minsta lilla förändring i sin kropp...

Ha tålamod!

Kram
 

Alla är ju olika

Skrivet av  Mirre med 3 + v.30
men som nämns här ovan så har många män svårt att koppla att de verkligen skall bli pappor! Inte ens när de står med bebisen i famnen är det alla som kopplar... Ofta har väl vi tjejer också ett större behov av att prata och är du ledsen så säg det! Fortsätt säga vad du känner och vad du tycker om hans reaktion, är du tyst fattar han ännu mindre!

Tycker du det känns lättare så skriv ett brev till honom, då är det lättare att tänka igenom och formulera vad man vill ha sagt än om ni står öga mot öga och du tycker det känns jobbigt.

Kram! Och lycka till!
 

Trist

Skrivet av  Sandra med Mathilda 0103 +bf 25/3
Hoppas att ni kan prata igenom det här ordentligt så att han verkligen förstår hur du känner!!

*kramar*
 

Artiklar från Familjeliv