Oro, halvtid och organscreening imorgon

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Oro, halvtid och organscreening imorgon
Skrivet av	*Elisabeth med Vendela* + Mirakel bf 7/6**
8 januari skulle Vendela ha blivit 2,5 år. Jag tänker mycket på hur hon skulle ha sett ut och varit. Hon skulle säkert ha sett fram emot att få bli storasyster. Hela denna graviditeten jämför jag med Vendelas graviditet. Det är oundvikligt. Jag kommer alltid att ha ett barn för lite hos mig. Igår var jag nästan på väg till barnmorskan akut för att se efter om Miraklet levde. Då hade jag inte känt några fosterrörelser alls på nästan 3 dygn. Oron gick knappt att styra, men jag beslöt mig för att åka dit idag om jag inte känt något. Det är normalt att inte känna fosterrörelser varje dag i min graviditetsvecka och speciellt inte om moderkakan ligger i vägen framåt magen som i mitt fall. Sunda förnuftet sade mig det, men oron var där ändå. Tack och lov kände jag rörelser långt, långt därinne sent igår kväll, så jag vet att Miraklet lever i alla fall. Just nu så ligger kanske Miraklet så till att jag har svårt att känna rörelserna och jag önskar att den kunde flytta på sig nu! Jag vill känna varje dag som jag gjort de senaste veckorna ju! Idag har det gått 19 fulla veckor och jag är alltså i vecka 20. En fullgången graviditet räknas som 40 veckor. Alltså är det halvtid idag?! Om man räknar på en igångsättning i cirka vecka 38, så har jag ju verkligen gått halvtid nu. Det känns jättekonstigt! Vart har tiden tagit vägen? Jag förstår ju fortfarande inte riktigt att jag är gravid och det är svårt att finna den riktiga graviditetsglädjen, men tiden går ändå. Jag ber till alla makter i världen att detta Mirakel är tänkt för att stanna. Imorgon är det dags för organscreeningen. Håll gärna tummarna. Det är nervöst. Mamma Elisabeth v.19+0, 11 januari 2005
Svar på tråden: Oro, halvtid och organscreening imorgon

Låter precis som jag...
Skrivet av Anja m Emil-00, Alice 29/5-04 & bf 13/6-05
Jag har inte förlorat ett barn och tvingats gå igenom det hemska du gick igenom, men jag verkar ha svårare att känna bebisen den här gången. Kände den ej på två dagar, var helt gråtfärdig i går kväll och blev nästan förb... och liksom skakade magen och buffade hårt m händerna på magen, då fick jag efter ca 10 sekunder ett litet svar som att den lite lojt petade innifrån och sa, jaja, ta det lugnt för sjutton jag är ju här... ;o) Men den här bebisen känns helt enkelt inte lika mycket som de andra två, inbillar jag mig! Eller så var det kanske så. Jag gick in i v.19 i måndags... Halvtid om två veckor. (ja om man går fulla 40 veckor alltså :o) men det tror jag att jag gör. Jag har ju t.om gått över tiden båda gångerna... Kanske kändes det inte mer än så här m Emil o Alice, men jag får för mig det. Jag har ju ej varit på något UL än, ska på torsdag, även organscreening som jag idag förstått inte görs på alla vanliga UL. Här är det liksom standard, görs på alla i v.19-21. Är oxå så nervös att jag håller på att bli tokig. Ibland säger mig förnuftet att barnet mår bra, är friskt osv men sen tänker jag i nästa sekund att varför skulle jag ha sån tur att jag får tre helt friska barn, det borde ju nästan vara något fel på det här barnet... Försöker putta bort de tankarna men det är svårt... Förstår inte varför jag inte bara kan njuta... Verkar hopplöst svårt :o) Jag är säker på att ert mirakel är här för att stanna. Du har ju liksom gått igenom det värsta en mamma kan gå igenom så därför kommer allt gå bra... Så tror jag iallafall! :o) Förstår att du jämför och att känslan av att Vendela alltid fattas. Tycker du är så stark. Bara jag tänker på hur det skulle kännas så vill jag bara sticka huvudet i kudden och gråta våldsamt. Ändå kan jag självklart inte ens greppa hur det skulle kännas. Nej, Vendelas lillebror/syster kommer att födas och få leva och må bra! Jättestort lycka till på organscreeningen imorgon. Jag längtar så till på torsdag (med skräckblandad förtjusning ;o). Kanske min moderkaka ligger framåt denna gång. båda de andra har den legat bakåt, kanske därför jag känner otydligt och sällan??? Spännande! En stor kram Elisabeth Anja :o)

Det klart att
Skrivet av Li
du är extra orolig, du som varit med om att ditt barn dött. Jag tror säkert du får komma in en extra gång och lyssna på hjärtljuden när du känner dig orolig. Jag har en vän vars barn var svårt missbildat och som dog strax efter förlossningen, hon sa ofta när hon väntade barn igen att hon skulle vilja ha ett ultraljud på magen så hon varje dag kunde titta och försäkra sig om att babyn mådde bra. Lycka till imorgon. Allt kommer säkert visa sig vara bra.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv