Angående sjukdom och arbetsgivaransvar

Angående sjukdom och arbetsgivaransvar
Skrivet av	Mamma Å
Som arbetsgivare är man ansvarig för sjuklönen till de anställda under de första 21 dagarna av sjukperioden. Därefter tar försäkringskassan över handläggning och utbetalning av sjukpenningen. Min erfarenhet är att de flesta i samhället inte känner till att läkare i Sverige inte kan sjukskriva patienter utan endast skriva ett sjukintyg. Detta intyg skrivs då den anställde är sjuk mer än en vecka (eller om särskilda skäl föreligger, tidigare). Detta intyg ska sedan fungera som en vägledning för arbetsgivaren. Det ska framgå vilken sjukdom den anställde har och på vilket/vilka sätt han/hon fortfarande kan arbeta. Därefter är det arbetsgivaren som avgör om sjukperioden ska godkännas eller inte. T.ex. en anställd med en gipsad fot kanske kan arbeta om arbetsuppgifterna går att utföra sittande. Grundregeln är; kan man arbeta om än i begränsad form så ska man också göra detta. Som arbetsgivare har man ett stort ansvar att se till att personal inte hamnar utanför arbetslivet mer än nödvändigt. Arbetsgivaren är också skyldig att initiera upprättandet av en rehabiliteringsplan då den anställde varit sjuk 4 veckor eller sammanlagt 6 gånger under de senaste 12 månaderna. För att kunna göra det bästa möjliga för sina anställda och göra en korrekt bedömning av sjukintyget (och därmed kunna godkänna eller avslå sjukperioden) är det oerhört viktigt att detta intyg är korrekt och noggrant utformat. De flesta arbetsgivare har inte den medicinska kompetens som behövs för att ifrågasätta ett sjukintyg (man har inte tillgång till försäkringskassans förtroendeläkare utan ska klara detta på egen hand). Läkaren måste därför skriva ett intyg som styrker sjukdom och ingenting annat. En knepig arbetsgivare, trötthet, less på konflikter på arbetsplatsen är inga sjukdomar och kan därför inte ge rätt till sjuklön, inte heller maskerade i andra diagnoser. Full sjuklön kan endast utbetalas då den anställde är så pass nedsatt i sin arbetsförmåga att det inte finns någon som helst möjlighet att utföra något arbete på arbetsplatsen under arbetsdagen. Arbetsgivare har alltså rätt att avslå sjukperioden om han/hon kan erbjuda en arbetsuppgift som den anställde klarar av trots sin sjukdom. Avslår man perioden och personen ändå inte kommer till jobbet ska sjuklönebeloppet deponeras hos länsstyrelsen tills dess konflikten är löst. Därtill kan den anställde varnas för otillåten frånvaro om frånvaron fortsätter trots beslutet om att ej godkänna sjukperioden kommit den anställde till del.
Svar på tråden: Angående sjukdom och arbetsgivaransvar

Den 8e december
Skrivet av Flu
kommer riksdagsledamöter från s, v & mp troligen att rösta igenom en förändring, som redan från den 1a januari i korthet går ut på att * Sjuklöneperioden återgår till 14 dagar, istället för 21 dagar. MEN; En särskild sjukförsäkringsavgift införs. Den motsvarar 15 procent av sjukpenningskostnaden. Avgiften betalas av arbetsgivaren från dag 15 utan bortre gräns. Vi vet redan idag att alla regler du skriver om bara fungerar på papperet. Sjukskrivningarna ökade i exakt samma takt som arbetslösheten sjönk strax efter valet. Sjukskrivningarna är statistiskt snedfördelade, både på länsnivå och arbetsgivarnivå. Som du skriver, så saknar de allra flesta arbetsgivare den medicinska kompetensen att avgöra vilka arbetsuppgifter en arbetstagare kan utföra. Men om arbetsgivaren har rätt att bestämma över huvudet på läkaren, så borde det inte bli något praktiskt problem för en arbetsgivare att hävda saklig grund för uppsägning genom att göra en annan bedömning av den anställdes arbetsförmåga än läkaren, och när arbetstagaren sedan på läkarens inrådan nekar, så ... Jag ser inte hur de kommande reglerna skall bli speciellt svåra att kringgå.

Sant sant
Skrivet av Mamma Å
fast inte är det bara på pappret det funkar idag. I alla fall inte för mig (har visserligen medicinsk utbildning) men genom att läsa på, fråga läkaren om uppgifter som den sjuke kan göra (nu talar vi inte om sjuka som är influensasjuka el dyl utan t.ex. ryggont) så kan man faktiskt prata även med läkare och komma fram till att de sjuka ofta kan utföra visst arbete. Men det räcker ju inte med att den anställde får en varning för "otillåten frånvaro" för att du ska ha saklig grund för avskedande.. du måste ju ha tre skriftliga varningar om facket ska gå på din linje. Så lite mer krävs det ju. Tyvärr tar det här mycket kraft, i alla fall då läkaren skrivit slarviga intyg och man måste ifrågasätta den medicinska delen. Därtill ska man kämpa med (eller mot) den sjuke om uppgifter som han/hon kan utföra. Man ska våga vara rejält krånglig och besvärlig. Men som jag ser det är det ett ansvar jag har som arbetsgivare att vara så där jobbigt krånglig. Jag vill inte medverka till att mina anställda hamnar utanför arbetslivet. Om de själva önskar göra det (vilket man ju då och då misstänker) får de faktiskt begära tjänstledigt eller säga upp sig). Sjuktalen ökar - ja. Men jag är säker på att om alla arbetsgivare, fackförbund, försäkringskassor och läkare tog ett rejält ansvar för att faktiskt hitta uppgifter även åt de sjuka skulle sjuktalen minska direkt. Nu är det "för lätt" att "komma undan" och få sjukintyg på ickemedicinsk grund.


Det s,artaste är väl då som arbetsgivare...
Skrivet av Fru Marmelad
...att se till att personalen håller sig så frisk som möjligt och trivs på jobbet och inte bara är en kugge i maskineriet som helst skall misstänkliggöras. Jag känner mig helt matt när jag läser ditt inlägg! Jag är iofs sjukskriven nu för att jag jobbat mig sjuk så jag är väl lite överkänslig. MEN en sak vet jag, att den dag jag har anställda så kommer jag lägga mer krut på friskvård och trivsel än att granska deras sjukintyg med lupp och jaga dem med blåslampa. Anställda är också människor :-).

visst... och så är även arbetsgivare
Skrivet av konsulten
jag håller med om att man skall se till att de som är sjukskrivna skall få den vård, omsorg, rehabilitering och respekt de möter. Men sett ur en arbetsgivares synpunkt: jag har en uppdragsgivare, de är 5 anställda konsulter. Varje konsult jobbar ca 30 debiterbara timmar / vecka, vilket drar in ca 24.000.- till företaget. Denne konsult har konstant i 1 års tid jobbat 1-2 veckor, varit hemma 2-3 veckor. Gissa vad det kostar i sjuklön och i uteblivna intäkter! Och det går ej att bli av med konsulten utan ett mycket kostsamt avgångsvederlag. Han är över 50 och har jobbat i många år. Han är sjukskriven p g a privata problem (ensamstående, stora skulder etc) - hur skall företaget kunna rehabilitera det? Visserligen finns det en "sjukförsäkringsgaranti" från försäkringskassan, men den täcker en bråkdel av kostnaden och man kan inte få in uteblivna intäkter. Så problemet är inte enbart enkelriktat.

Fast stora skulder
Skrivet av Mamma Å
är tragiskt så är det inte sjuklönegrundande... vad skriver läkaren i sina intyg?! Det ska vara SJUKDOM som ligger till grund för det, inget annat. Jag menar inte att jaga med blåslampa som Fru Maramelad skriver men kostnaderna för en person som har personliga och inte medicinska problem, ska inte tas ur arbetsgivarens kassa. Det är inte sjukdom att vara ensamstående. Sen att mannen ifråga inte mår bra i sin situation är ju helt uppenbart men som sagt, knappast sjuklönegrundande. Och precis som du skriver -oerhört svårt för dig som arbetsgivare att rehabilitera!!! Jag har en generös inställning till mina anställda (oavsett vad ni tror, håller med om att inlägget lät "hårt" men det var mer menat som ett faktainlägg) och skickar gärna hem dem tidigare utan löneavdrag om jag ser att de är trötta och behöver det eller säger åt dem att ta lite längre raster eller så. Men som för er, att ha en anställd som jobbar ca 50% men kostar 100% utan att ni kan hjälpa honom - ja då är det svårt även för den mest generöse arbetsgivaren. PLUS att man ska väga in de övriga anställda. Min erfarenhet är att andra anställda börjar knorra om det ses som "ok" av arbetsgivaren att inte göra något åt situationen (därmed inte jaga med blåslampan :-) ).


Depression
Skrivet av Flu
är en fullt normal sjukdom, som kan orsakas av tragiska situationer eller privata problem. Det är absolut ingenting underligt med det. Men hur 17 förebygger man det som arbetsgivare? Visst, dålig arbetsmiljö kan vara droppen som får bägaren att rinna över, men det kan även minsta motgång utanför arbetsgivarens miljö vara.

Depression
Skrivet av Mamma Å
ok, jag det är en sjukdom, ingen tvekan. Men svårt att förebygga - ja... Men för mig som haft depression låter det oerhört märkligt att kunna jobba några veckor och sen vara hemma några veckor.. Fast alla är ju olika. Men bäst vore kanske att den här personen försökte få en kontinuerlig behandling av sin depression under en period och då var sjukskriven fullt ut. Själv hade jag aldrig klarat av att jobba två veckor och sen vara hemma två.

det är en mardröm
Skrivet av Vanessa
att ha det så , ursäkta jag skulle kolla hur man skulle kunna säga upp honom. det är så mycket pengar det handlar om och plus det ställer till en massa problem. men så skulle jag göra


Jag säger väl som ovan...
Skrivet av Fru Marmelad
...ensamstående och stora skulder är väl ingen sjukdom? Klart det finns människor som helt enkelt bara är lata, min chef är det t.ex S Jag kanske är naiv, men jag tror faktiskt man kommer långt som arbetsgivare/chef med lite vanlig respekt, medmänsklighet och empati. Det är väl lite som att vara förälder misstänker jag, gränser och kärlek :-).

Absolut!!!
Skrivet av Mamma Å
Och jag har som skrivit tidigare själv varit sjukskriven över 2 år!!! Så jag vet fårn båda håll hur det är. Jag hade verkligen uppskattat ansträngningar på att jag skulle få komma tillbaka. Som det blev för mig var det i stället så att FK godkände sjukperioden rakt av, utan någon som helst rehabiliteringsplan eller ens ett samtal!!! Jag bad om att få t.ex. kuvertera post eller annat på FK för att få "komma igång" lite men icke då. Jag fick gå hemma, helt utan stöd. Kanske är det därför jag är mer "på" som arbetsgivare. Rädd att personalen ska hamna utanför, bli passiva (för det kan tyvärr gå rätt fort). Tyvärr är det sedan så att någon enstaka ur personalen kanske måste misstänkliggöras men det hör till undantagen. Tack och lov! Friskvård - ja! Trevlig arbetsmiljö - ja! Jag jobbar aktivt på alla sätt och vis men jag kan inte vilja åt någon som inte vill jobba. Nu är det som sagt undantagsfall men det förekommer tyvärr.

Men...
Skrivet av Fru Marmelad
...arbetsgivaren har väl ett ansvar för rehabliliteringen, det STÖRSTA ansvaret skulle jag säga! Hur ska FK kunna rehabilitera dig på din arbetsplats? Verkar ju vara en omöjlighet. Jag vet inte hur länge jag kommer vara hemma, men jag är ganska säker på att det är just den inställningen min arbetsgivare har. De kommer inte inse att de tillsammans med mig och kanske FK (fast det är ju tveksamt, men kanske det är bra att nån utomstående är inblandad) måste hitta ett nytt sätt att jobba på för det gamla funkade uppenbarligen inte. Ah, jag är så less på inkompetenta arbetsgivare och chefer (och nu menar jag såna jag haft, inte dig eller nån här alltså, bäst att säga det S). Hur SVÅRT kan det vara att bete sig på ett hyfsat sätt, det handlar väl mest om ömsesidig respekt helt enkelt. Jag har verkligen aldrig varit nån besvärlig och problematisk anställd med många kortvariga sjukfrånvaroperioder eller långa heller för den delen, tvärtom har jag verkligen ALLTID ställt upp på konstiga tider och på övertid och stannat kvar och gjort det där lilla extra. Fast just nu känns det jävligt bortkastat, för ingen har ju faktiskt uppskattat det ens! Det är bara jag som har jobbat halvt ihjäl mig och nu när jag inte gör det längre är jag en svikare mer eller mindre. Nä, jag ska nog aldrig mer vara anställd tror jag, min kompetens är värd bättre än så skratt.


kruxet var
Skrivet av Mamma Å
att jag inte var anställd utan studerande.. Och då är det FK som ska rehabilitera.

Aha
Skrivet av Fru Marmelad
Då var det ju förstås en helt annan sak!

Fru Marmelad!
Skrivet av Mamma Å
En sak till; hoppas du snart mår bättre! Jag vet hur det är att läsa inlägg om sjuktal och dylikt när man själv är sjuk. Jag minns det alltför väl och blir rejält förbannad på mig själv när jag skriver det så här i ett öppet forum :-( Förlåt. Sen tycker jag naturligtvis att är man sjuk, då ska man ha sjuklön/sjukpenning. Ingen tvekan!


Jadå
Skrivet av Fru Marmelad
Jag mår nog snart bättre (när jag slipper knasiga chefer skratt). Tack!

Angående sjukdom och arbetsgivaransvar

Den 8e december

Sant sant

Det s,artaste är väl då som arbetsgivare...

visst... och så är även arbetsgivare

Fast stora skulder

Depression

Depression

det är en mardröm

Jag säger väl som ovan...

Absolut!!!

Men...

kruxet var

Aha

Fru Marmelad!

Jadå

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information