Fantastiskt!

Fantastiskt!
Skrivet av	Line
Måste bara få skriva att det här är så himla otroligt kul och svårt att fatta: Jag är gravid! Nog för att jag har vetat det ett tag nu men det är ändå så överväldigande. Jag har fantiserat om detta så länge jag kan minnas, alltså hur det känns att ha en liten i magen och hur det kommer att bli när den föds, och nu är det verklighet. När jag oroar mig och bara vill att tiden ska gå så att missfallsrisken minskar så påminner jag mig om att så sent som för några månader sedan så var min högsta önskan att sambon skulle säga ja till att försöka få barn och för inte alls länge sedan var den högsta önskan att mensen skulle utebli och testet skulle visa positivt. Från att ha längtat i flera år så gick allt så fort och nu sitter jag här i vecka 8+1 och det är ju helt fantastiskt! Nu slipper jag fundera (peppar, peppar) över hur lång tid det ska ta att bli gravid, över hur vi ska göra om det inte går (adoption, ivf, hur ställer vi oss till sperma-/äggdonation) och allt annat man oroar sig för i planeringsstadiet. Jag känner mig så himla lyckligt lottad och även om man inte kan vet vad som kan hända på vägen så är allt bra nu och jag tillåter mig att vara väldigt glad. Nu försöker jag tänka mig hur det kommer att bli framöver, men även om jag jämför med andra i min omgivning så känns det väldigt abstrakt. Jag har t.ex. funderat över hur vi ska ta ut föräldraledigheten, men jag har ingen aning om ifall jag kommer att vilja vara hemma hela tiden eller varva med att jobba. Eller som min sambo och jag har pratat om: En liten bebis går att tänka sig, men hur kommer det att bli att ha en 10-åring hemma? Ofta är det kul att prata med andra mammor om hur det kommer att bli men ibland så känner jag att jag faktiskt vill få ha lite rosaskimrande drömmar. Från mammor och pappor får man ofta höra hur jobbigt allt kommer att bli, typ "det är inte alla barn som tycker om att ligga i vagnen, du kommer aldrig att få sova ut mer, vi har inte haft sex sedan lillen föddes, när man får barn måste man..., för att inte tala om alla hemska graviditets- och förlossningsupplevelser". Det är då jag tar en fika med min kompis som längtar efter att få bli gravid och så kan vi fördjupa oss i hur söta bebiskläderna är, vilka roliga utflykter vi ska göra med våra barn och hur fantastiskt det faktiskt är att en liten människa håller på att bildas i min mage. Jag har fått för mig att många (de flesta?) här i augustigruppen har barn sedan tidigare och då antar jag att känslor och tankar bli lite annorlunda, eller? Skulle vara kul att höra lite om vilka tankar som rör sig inne i huvudet på er andra blivande mammor, både ni som inte har och ni som har barn sedan tidigare.
Svar på tråden: Fantastiskt!

Stort grattis!
Skrivet av Mira med A,L & lilla trean bf19/8
Vilket härligt inlägg! Själv väntar jag mitt tredje barn nu och jag kan berätta för dig att jag minsann också har rosenskimrande drömmar om min bebis därinne. För visst är det så att även om det stundvis är jobbigt och krävande att ha barn så är det även helt underbart, annars skulle ju aldrig folk skaffa fler än ett eller hur;)? Visst kan det vara lite kaos i början innan man får rutin med bebisen men jag har iallafall tyckt det har varit underbart mysigt med bägge mina barn!! Vad gäller graviditet och förlossning ska man nog kanske låta bli att lyssna alltför mycket på andra för det är så unikt för var och en. Ingen graviditet och förlossning är väl den andra exakt lik och för min del har det varit heeelt annorluda än vad jag föreställt mig! Tycker du ska fortsätta drömma om bebisen du har i magen och om söta små kläder och annat sådant, det tänker iallafall jag (och säkert alla andra här) göra! Och du, visst kommer du få sova i ditt fortsatta liv, kanske bara lite mindre i början;) Välkommen hit och stor kram! Mira

Åh, tack...
Skrivet av Line
för ditt svar. Skönt att "få tillåtelse" att hänge mig åt mina drömmar från en som vet vad hon talar om :) Jag tror också att man ska akta sig för att lyssna för mycket på andra. Ibland kan jag bli jättenojig bara av att läsa här, t.ex. om någon känner något som inte jag känner kan jag få för mig att det är något fel - då är det viktigt att tänka på hur olika det är för olika personer.


Hej Line!
Skrivet av MammaMia m Isaac -02, 9v+6d
Vilket härligt inlägg!! :) Det är ju det som är tjusningen med att vara gravid första gången, alla drömmar. Jag plöjde böcker och läste varje tidning som gavs ut när jag väntade Isaac. Jag tyckte även att jag oroade mig mindre första graviditeten. Jag tyckte varje vecka var en fantastisk milstolpe. Nu andra gången är det lättare att komma ihåg de jobbiga bitarna och oroa sig för det som kan gå fel. Vi fick en väldigt krävande liten kille och första 4 måmaderna spenderade vi i skift dansandes polka genom vardagsrummet eller hoppandes på en boll a al space hopper.. Det kändes ju inte så romantiskt för stunden, men vi skrattar rätt så gott åt vårt första år med Isaac nu. Jag hoppas verkligen att nr2 blir en lugn bebis som man kan ligga och snusa på. Isaac avskydde att ligga still. :) Dröm på! Vad vore livet utan drömmar och det som alla nyblivna föräldrar säger att man inte har tid för varandra, bebis vill inte ligga i vagnen etc, det är en så kort tid (om det nu blir så) och det har ju sin charm det också. Stor kram!

Det måste har varit jobbigt då
Skrivet av Line
när Isaac var liten, men precis som du skriver så kan man ju skratta åt det nu - det gjorde jag när jag läste din beskrivning :) Håller verkligen med om att varje vecka är en milstolpe, jag har redan köpt två tidningar och köpt/lånat tre böcker som jag läser i varje dag. Eftersom jag inte har varit med om det förut så är det ju svårt att se framåt, därför blir allt som händer just nu jääteviktigt.

Det är fantastiskt....
Skrivet av Elaine väntar femman, v. 11
...både att vänta och att ha barn. Jag som har fyra sedan tidigare borde ju vara ett bra exempel på att det inte alls måste vara jobbigt och besvärligt. För i så fall hade jag ju inte velat ha flera? Men visst har det funnits (och finns) perioder då jag tycker att barnen är pestiga, men det går över så otroligt snabbt och så är jag bara så lycklig som får leva i en sådan härlig storfamilj. Så jag tycker visst du ska ha dina rosenskimrande drömmar kvar om både graviditet, förlossning (ingen är den andra lik) och föräldraskapet. Så som man gör det till blir det oftast oxå är min erfarenhet. Du blir aldrig en sån bra planerare som när du är förälder och du får saker ur händerna. Det finns massor av positivt att säga om småbarns (och storabarns) mammor som så många glömmer bort. Själv utbildade jag mig till sjuksköterska och hade 9 mil att pendla om dagen när mina tre stora barn var 18 månader, 3 år och 5 år gamla. Det gick hur bra som helst och jag hade aldrig presterat såna studieresultat om jag inte haft barnen. För när mina barnlösa studiekompisar hade såååå mycket att göra (och inte kunde vara med när vi skulle grupparbeta) så tog jag varje stund tillvara när jag visste att barnen hade det bra på dagis och pluggade för fullt. Lite skryt där på slutet men jag ville bara visa på att man inte alls är slut som människa för att man fått barn, för det är precis tvärtom. Det ska bli så underbart att få följa dina drömmar och funderingar Line! Ett varmt grattis till din graviditet!!! Vet inte om jag grattat dig innan, men jag gör det i så fall gärna igen. Många kramar!


Det där med planeringen...
Skrivet av Line
tror jag absolut också på, för precis det har jag upplevt. Jag gick lärarutbildningen direkt efter gymnasiet. Jag var yngst i min klass, många av de andra var ca 10 år äldre och hade barn. Medan jag ofta pluggade halva nätterna precis före tentorna och tänjde på alla tidgränser som gick så började mammorna plugga direkt en ny kurs startade och de gjorde det på dagtid när barnen var på dagis och i skolan. Så medan jag panikplugggade natten innan tentan nattade mammorna sina barn, repeterade lite anteckningar och kunde sedan sova gott. Även om något av barnet vaknade under natten var de förmodligen mycket mer utsövda än jag på tentadagen. Så visst kommer barn att förändra livet men jag tror att det övervägande kommer att vara positivt! Det är nog också som du säger att det blir vad man gör det till :)

Känns inte likadant denna gång...
Skrivet av 75an + Måns & BF 18/8
...måste jag erkänna. Det är underbart och fantastiskt men inte riktigt lika hisnande och "stort". Dessutom är jag inte glad över att vara gravid utan jag vill bara ha barnet (inte graviditeten). När man mår illa med första barnet eller är trött kan man lägga sig, äta lite hur och när man vill. Med andra barnet måste man torka superäckliga bajsblöjor, laga superäcklig mat som de andra i familjen vill ha..., vara igång nästan hela dagen & kvällen och kräka lite i smyg. Samt smyga med skorpor och annat man måste äta ofta (för annars ska ju 2-åringen ha det också istället för middag...)Förra gången bar jag nästan ingenting. Denna gången måste jag kånka runt på honom upp för trappor och i & ur vagnen och så vidare. Och ändå är man inte tjock och stor ännu.... Men samtidigt ska det ju bli helt himlastormande att få ett litet knyte i famnen igen, för nu vet man ju hur fantastiskt det är att få föda fram ett barn. Jag hade knappt inga problem med Måns när han föddes. Allt förflöt perfekt, så tiden efter är jag inte rädd för. Men att i sommar behöver springa efter Måns på stranden med "jättekaggen" och allt skumpandes känns inte som en "hit".....Tänker på det som en gåva till oss och till storebror. Att få se dem växa upp tillsammans ska bli "Ah"!!

Det är magiskt!
Skrivet av Marie med Pontus 020917, v.9
Första gången var jag lyckligt ovetande om allt som kunde hända, vilket var jätteskönt. Man kunde koppla av och verkligen tänka på vad som komma skall. Njuta! Den här gången är det lika magiskt. Ibland kan jag bli så överaskad av tanken att vi har lyckats skapa ett lika perfekt och underbart barn en gång till. Däremot är jag mer orolig och ängslig den här gången. Tiden går fortare nu än första gången. Kramar


Fel vecka!!! imt
Skrivet av Marie med Pontus 020917, v.10
,

Fantastiskt!

Stort grattis!

Åh, tack...

Hej Line!

Det måste har varit jobbigt då

Det är fantastiskt....

Det där med planeringen...

Känns inte likadant denna gång...

Det är magiskt!

Fel vecka!!! imt

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information