Snart börjar vårdkarusellen...

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Snart börjar vårdkarusellen...
Skrivet av	Jempa
Nu efter helgerna är över börjar alla dessa sjukhusbesök. Jag fattar inte hur jag ska få energin att räcka till. Sonen ska träffa psykolog, logoped, barnläkare, sjukgymnast, ska till hörcentralen för hundrade gången känns det som. Dessutom har vi möten med dagis. I januari tar detta upp cirka tre dagar i veckan och då har vi inte fått tid till varken läkaren eller logoped ännu. Hur ska man hinna och orka? Hur har ni gjort? Många god fortsättningskramar till alla er duktiga föräldrar där ute som kämpar! /Jempa
Svar på tråden: Snart börjar vårdkarusellen...

Styrkekramar..
Skrivet av Fredetta
Det är konstigt att man orkar men man gör det för sitt barns skull. När vi var igång med utredningen av vår son fick vi också springa på besök än hit än dit..dock med lite andrum däremellan. Försök att inte stressa upp er och som mammadonna brukar säga "Andas djupt". Du vet väl att någon av er kan ta tillfällig föräldrapenning för dessa sjukhusbesök? Den andre föräldern kanske kan sjukskriva sig? Det är viktigt att båda föräldrarna är med, för det är skönt att kunna prata av sig med den andre om vad som har sagts. Håller tummarna för er och sänder styrkekramar!

skickar också styrkekramar!
Skrivet av jago4barn
Man orkar mer än man tror, men ett bra tipps är att inte gå ensam till mötena, jag såg alltid till att ha någon med mig som skrev anteckningar och fanns till även för min flicka. det är så lätt att missföstå och lika lätt att bli missförstådd. en del skötjag på lite grann när det blev för jobbigt tex hörcentralen. Men visst är det jobbigt när allt drar igång så jag vill ge dig massor styrkekramar!


berätta och ta den hjälp ni kan få
Skrivet av lillemans mamma
Hej Jempa vi har precis vart igenom utredningskarusellen i okt/november och det tog en massa tid och var jobbigt men väl värt varenda minut! Viktigt kändes att vi berättade för våra arbetsgivare så att de skulle förstå varför vi var borta så mkt och sedan bad vi släktingar om hjälp med att dels ägna lite extra tid åt vår andra normalstörda son men också ta hand om lilleman någon dag så att storebror fick lite tid med oss också och tvärtemot några andra här så delade vi upp en hel del besök så att vi t ex gick varsin gång till logopeden och likadant till psykologen. När vi var där utan barn gick vi dock alltid tillsammans! Själva besöken upplevde vår lilleman enbart som kul och på slutet började han hoppa och skutta redan i entren och kunde inte komma in fort nog! Lycka till och massor av cyberstyrka önskar jag er!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv