Hur mycket kan man kräva?

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hur mycket kan man kräva?
Skrivet av	Tårtans mamma
Tårtan har en bror som är 13 år - min styvson Erik. Han bor hos oss på heltid och Tårtan och han kommer väldigt bra överens men jag märker att det är svårt för honom ibland. mer och mer ofta nuförtiden faktiskt. Det är det här med gränssättning och att vara superkonsekvent... och att hela tiden få vara så vuxen i förhållande till sin yngre npf bror. Att inte kunna kräva något av sin lillebror. Erik är pedant och Tårtan röjer ner allt han ser och det skapar ju konflikt bara där. Hur gör ni andra med syskonen? Erik och hans pappa avsätter tid med varandra då de går på bio t ex.
Svar på tråden: Hur mycket kan man kräva?

Jag tror väl att...
Skrivet av Tinkerbell
kraven skall vara satta där barnet faktiskt kan förväntas leverera. Att kräva något som barnet inte klarar av, skapar troligtvis bara fler konflikter. Samtidigt så förstår jag att syskonen också måste få känna att de har en privat sfär där bara de rår om sina saker. Men det kanske går att lösa på så sätt att Eriks rum kanske kan få vara en fredad plats, eller att Eriks saker är det. Men om det är så att Tårtan inte kan se skillnader i mitt och ditt så kanske ni får vara tydliga i vad han inte får stöka med och vad han får stöka med. I början kanske ni får sätta lappar som visar vad som är Eriks saker och vad som inte är det så att det blir mer tydligt för Tårtan. Jag vet inte men jag tror att det är så jag skulle ha testat i alla fall. Inte för att jag vet om det fungerar men se det som ett förslag :-)

Det blir ju
Skrivet av Tårtans mamma
någon som är förlorare hur man än gör... Vi har testat att Eriks rum är fredad zon - mitt förslag - men det tyckte inte Erik om, eftersom Tårtan aldrig gick in där då - inte ens under tvång ville han in - så han har lockats in där under en lång period eftersom Erik själv ville det. Nu känns det som att vi får börja om igen och det gör Tårtan så ledsen att han inte kan vara där... Jag skulle önska att vi kunde vara mer samspelta i familjen och att Erik hade mer förståelse för vad autism är, men han förstår inte alls. Inte så att han kan omvandla det till praktisk handling i alla fall. Och det är det jag menar: Vad kan man kräva egentligen? Han är ju också ett barn. Och Tårtan har en ganska grav språkstörning och förstår inte det här med ditt och mitt. Lappar hjälper nog inte stort. Kanske senare när han är större. Tack för ditt svar.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv