Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Vad ska vi göra??Hjälp!! långt

Skrivet av fluffy
Hej alla, jag söker hjälp, vet varken ut eller in!! Situationen ser ut så här: Vi (mamma, pappa, barn 1,5 år) bor tillsammans i Gbg, jag har precis tagit examen från en 120 p utb. Min man ska börja en utb i Sthlm som är på 2 år. Jag vill inte att han ska börja den, och jag inte flytta till Sthlm. Vår son går på ett bra dagis, vi trivs i lägh och området och har alla våra vänner och släktingar här. I sthlm har vi ingenting. Att han ska börja sin utb är helt ok, det har varit hans dröm i många år. Nu har jag blivit gravid och bebeis beräknad till början av sep. Jag gråter hela tiden, är inte glad för att jag fixat 3 år på högskolan, kan inte glädjas åt bebeis i magen- känner mig helt enkelt olycklig! Vad ska vi göra? Vi har tittat på en lägh som vi får första hand på i Rotebro, lägh var fin, men väldigt ödsligt område och svåra kommunikationer. Ska min man flytta upp själv och jag och 1,5åringen stanna kvar här i tryggheten el ska vi flytta med upp till ångesten (för min del). Snälla hjälp mig med detta, vi har ältat detta fram och tillbaka kan inte änka klart längre..

Svar på tråden: Vad ska vi göra??Hjälp!! långt

Stötta din man två år går så fort

Skrivet av  Kallinka
på köpet får du en lycklig man dina barn en lycklig förälder.Timingen är ju egentligen perfekt.Hyr ut lägenheten i andra hand och se det som ett äventyr vem vet du kanske älskar stockholm om inte som sagt två år särskilt med små går fort.
 

Flytta inte isär!

Skrivet av  Ina
För barnen skull om inte annat!
Ni får helt enkelt prata ihop er tills ni kommit överens om ifall han ska stanna hemma eller ni följa med. Var bor ni nu då?
 

Oj, missade

Skrivet av  Ina
Det stod ju var ni bor... Göteborg.
Kan inte din man börja någon utbildning i Gbg istället då? Det är ju inte så snällt att slita upp hela familjen och flytta för att han ska få gå den utbildning han vill. När man skaffar familj så måste familjen gå först tycker jag.
Men det viktigaste av allt är att inte låta detta splittra er.
 

Rotebro är ett bra området

Skrivet av  Enna
Visst ligger det en bit ifrån city men det är ett område med mycket barnfamiljer, bra dagis och storköp och bra butiker ett stenkast ifrån.
Naturen har du runt knuten och vattnet lika så.

Tror faktiskt ni skulle trivas riktigt bra där även om det bara gäller två år.

Gör er inte av med lägenheten i Göteborg utan hyr ut den på ett 2års kontrakt så vet du att ni kan komma tillbaka till samma liv som ni har nu när din sambo är klar.

Stockholm är inte så tråkigt/jobbigt/hemskt att leva i som många verkar tro ;P

 

Det låter hemskt, tycker jag

Skrivet av  Mamma Malin
Hej på dig!
Jag har själv flyttat från Göteborg och alla vänner till Stockholm och ett bra jobb. Jag gjorde det för att jag ville själv och ett bra tag innan vi fick vårt första barn, men jag tyckte att det var hemskt att vara mammaledig utan mina gamla vänner i närheten och skulle aldrig råda någon att flytta i din situation.
Jag är inte alls lika säker som de andra som skrivit här att det är så himla bra att ni flyttar till Stockholm. Ibland kanske man måste ta en sak i taget, nu är det dags att skaffa barn, sedan är det dags att studera/jobba/göra karriär/engagera sig fackligt eller vad det nu är.
Vad händer om din man inte går den här utbildningen nu? Kommer han att bli arbetslös och deprimerad eller kan han kanske också att kunna vara lite mer föräldraledig och vara med barnen så att han också känner att det är det som är projekt nummer ett just nu?
Och jag tycker definitivt inte att han ska flytta när han just ska bli spädbarnsförälder igen!
Vänd på det. Hur hade ni gjort om det var han som hade barnet i magen och skulle amma och vara hemma den första tiden och du som stod inför en utbildning på annan ort? Han är faktiskt lika gravid som du, det här är ert gemensamma projekt, har ni glömt det?
Ni kanske skulle behöva en barnfri helg i en romantisk omgivning och minnas varför ni en gång blev kära i varandra och valde att satsa på ett livsprojekt tillsammans?
 

Jag valde att stanna

Skrivet av  Anna med Johanna 00 och Elin 04-01-31
Min man läser till bilskollärare i Örebro. Vi har två barn 11 månader och 4 år men jag valde att stanna i Göteborg. 4 åringen går på ett bra dagis och jag ville inte dra upp henne för "bara" 1 1/2 år. Samtidigt hade jag varit tvugen att hitta ett jobb i Örebro för ca ett halvår och minsta tjejen in på ett dagis ett halvår innan vi skulle flytta ner igen. Nu ska ju du få en bebis i september och syskonet är mindre än vad min 4 åring är så din situation är ju lite annorlunda. Men tänk på det att om du stannar så kan du ju under mammaledigheten åka till din man och vara där så länge du vill, finns ju inget som tvingar en att vara i Göteborg hela tiden. Sen kanske han får ett super schema så han har många lediga dagar och då kan komma hem "länge" vid helgen. Sen är det bra för min man hinner plugga allt när han är i Örebro utan att vi stör och sedan kan han ge oss all uppmärksamhet när han är hemma. Men det är tufft för mig, fast jag har ingen släkt alls i Göteborg(de bor i Örebroroniskt nog) och det har ju du.Vi har levt så här ett halvår nu och det känns som vi gjort rätt. Den som det är mest synd om är min man som inte får träffa tjejerna varje dag, speciellt lillan som inte kan prata i telefon med honom, jag finns på ankomst 2004/01 om du vill fråga mer.
Lycka till och tiden går fort fort fort jag lovar. Sedan kan ju du dröja med ditt beslut, bebisen kommer ju ej förrens september och till dess stannar du väl och jobbar
 

Hej fluffy

Skrivet av  Linda med Tuva + bebbe v. 27
Vilket dilemma du hamnat i. Jag tycker inte att du ska flytta, samtidigt som jag inte tycker att din man ska behöva ge upp sin dröm. Det är något han kommer bära med sig för alltid, i så fall.

Nu vet jag inte vad för utbildning din man kommit in på, men kan han inte söka den i Göteborg? Vet han om att det finns goda möjligheter till studier via nätet idag? Gå in på www.netuniversity.se, där finns alla nätbaserade utbildningar samlade.

Lycka till! Jag hoppas att det löser sig till det bästa för er båda.
 

Tusen tack för alla svar!!

Skrivet av  fluffy
Om ni visste så glad jag blir för att så många har svarat och satt sig in i vår/min situation. Vi har nu bestämt oss för att jag och vår son 1,5 år stannar i Gbg, så får min man veckopendla. Det känns skönt och som ett bra beslut. Men det är klart att det känns tufft oxå att vara ifrån varandra och att pappa- barn oxå är ifrån varandra, men det måste bara lösa sig. Det jag är mest nervös för är hur jag ska klara en vild 2,5 åring samtidigt som en liten nyfödd plutt..Ja, att göra lär det ju bli precis hela tiden. Känns som en liten utmaning, men man hör ju hela tiden hur andra mammor klarar det så jag får väl söka plats in i supermamma kategorin..haha. Tack för att ni tog er tid, det känns skönt att få någon annans perspektiv på läget.
 

Men du!

Skrivet av   nattinatt
Det är ju en toppenlösning! Han kommer ändå att behöva göra en massa läxor i veckorna, och kan då koncentrera sig.

Det betyder att ni får mer umgänge på helgerna än om ni hade flyttat med honom, med vaknätter, snuvor mm.

Det kommer att gå bra!
 

Artiklar från Familjeliv